Arbetet består av en undersökning av förskollärare examinerade 2002 och deras första tid i yrket. Fokus i undersökningen har varit på lärarnas ambitioner och på svårigheter att förverkliga dessa. Tolkningen av materialet har varit att försöka förstå relationer mellan ambitionerna och svårigheterna. Övergången från lärarutbildningen till att arbeta i verksamheten, är den fruktsam för professionens utveckling? Det är ett fenomen jag undersökt.

A1257Kraven på företags sociala ansvarstagande har under de senare åren ökat. Allt fler företag arbetar därför med mänskliga rättigheter, miljöpåverkan och en hållbar ekonomisk utveckling för att behålla sin legitimitet. Sedan Kofi Annan år 1999 initierade Global Compact och vädjade till världens företagsledare att tillsammans hjälpa till och skapa en bättre värld har begreppet Corporate Social Responsibility, CSR, vunnit acceptans. 2002 initierade Göran Persson en nationell motsvarighet, Globalt Ansvar. Trots det saknas en tydlig innebörd av CSR och därför riktas vårt intresse mot organisationer och företag som arbetar med CSR.

Syftet med uppsatsen är dels teoretisk i form av att reda ut begreppet social redovisning samt hur social redovisning och hållbarhetsredovisning förhåller sig till varandra, och dels empirisk då jag ämnar undersöka huruvida denna redovisningsform bättre kan visa en verksamhets effektivitet bättre än traditionell redovisning där verksamheten har sociala verksamhetsmål. Studieobjektet i denna undersökning är KulturAkademin, vilken är ett gemenskapsföretag vars primära verksamhetsmål är att driva musikskolan i Storuman.För att uppnå detta syfte genomfördes fyra intervjuer med personer som har erfarenhet av social redovisning eller företag med sociala verksamhetsmål eller en kombination av de båda.Undersökningen visar att det finns två olika uppfattningar om vad begreppet social redovisning innebär. En mening är att begreppet kan likställas med begreppet hållbarhetsredovisning som är en redovisning i tre dimensioner ? ekonomisk, social och miljömässig dimension och en mening är att det är en redovisningsform som visar de sociala effekterna av en verksamhet dvs en av de tre dimensionerna i hållbarhetsredovisning.Vad gäller det empiriska syftet är undersökningens resultat tydligt. En social redovisning skulle visa KulturAkademins effektivitet bättre än en traditionell redovisning då den traditionella endast visar ett verksamhets resultat ur en ekonomisk aspekt.

Enligt vår uppfattning är diskussionen kring teori och praktik i hem- och konsumentkunskap i grundskolan ett laddat ämne, både på grund av ämnets historia och den tolkningsfrihet som finns rörande styrdokumenten.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärare anser sig bruka praktik och teori som undervisningsmetoder i hem- och konsumentkunskap i grundskolan. Syftet är även att undersöka vad som styr lärares val av metod och innehåll i undervisningen.För att undersöka detta använder vi oss av en kvalitativ strategi där empirin insamlas genom semi-strukturerade intervjuer. Studieobjekten utgörs av sex hem- och konsumentkunskapslärare i en medelstor svensk stad.Huvudresultaten i studien visar på att praktiska och teoretiska metoder inte får lika stort utrymme i undervisningen. Vi har även funnit att det förekommer faktorer som styr lärarnas val av metod och innehåll i undervisningen och att vissa faktorer påverkar mer än andra.Slutsatser vi har kommit fram till är bland annat att det finns en mening med att använda varierade undervisningsmetoder. Att lärarnas syn på ramfaktorer i hem- och konsumentkunskapsämnet i vår studie inte skiljer sig anmärkningsvärt från vad lärare ansåg om detta i en Nationell utvärdering som gjordes för tio år sedan..

I denna kvalitativa studie undersöker vi vad som ligger till grund för elevers olovliga frånvaro på ett gymnasium i Västerås utifrån elevperspektiv. Delvis i denna studie undersöker vi sen ankomst och vad det får för konsekvenser för studiemiljön i klassrummet. I den tidigare forskningen tar vi upp de två huvudteman om olovlig frånvaro/skolk, Skolk på grund av skolans brister samt skolk på grund av kriminell livsstil. Dessutom tar vi upp de riskfaktorer som den tidigare forskningen tar upp kring elevers riskbeteenden och elevernas vanligaste förklaringar som anges som skäl till olovlig frånvaro. Den metod vi använts oss av är Grundad teori (GT) där vi valt Glasers sätt att arbeta på.

Det här examensarbetet har utförts på uppdrag av Malmfalten AB. Malmfalten AB har haft en idé om att utveckla en ny typ av ventilationssystem för tvärortar (produktionsortar) vid skivrasbrytning. Nuvarande ventilationssystem kräver att ventilationsdukarna tas ned från sin plats i orttaket inför skivrasborrning och därefter åter monteras upp. Syftet med detta arbete har varit att skapa ett förslag på en lösning som undviker detta och därmed ger upphov till ekonomiska vinningen och arbetsmiljömässiga fördelar. Följande metod har nyttjats för att framställa ett sådant förslag: intervjuer, observationer, funktionsanalys, kravspecifikation och PUGH:s beslutsmatris.

Bakgrund och problem: Efter att i flera år diskuterat behovet av företagsrekonstruktion lades det slutliga förslaget fram år 1992, se SOU1992:113, som ledde fram till ett införande av lagen om företagsrekonstruktion i svensk rätt år 1996. Bakgrunden till lagförslaget var att konkurs leder till kapitalförstöring och att företag som i grunden är livskraftiga men som genomgår en ekonomisk kris inte ska behöva gå i konkurs. Efter införandet av lagen har den kritiserats bland annat för att företag med likviditetsproblem ansöker om rekonstruktion för sent vilket ofta får konsekvensen att företaget går i konkurs. En annan anledning är att den sällan använts och att rekonstruktören inte har någon bestämmanderätt till skillnad från konkursförvaltaren som har auktoriteten att genomdriva det han/hon vill. I den rådande finanskrisen har rekonstruktion blivit vanligare.

Inom institutionell teori står Berger & Luckmann för en inriktning som fokuserar på legitimeringoch reproduktion av institutioner. De förklarar varför i institutioner bevaras trots kritik och behåller sin ursprungliga form, inte på grund av institutionernas överlägsenhet utan på grund av försvararnas legitimering av institutionen.Denna gren av institutionell teori har över tid fått stå tillbaka för ny-institutionell teori, som fokuserar på förändring. Den klassiska institutionella teorin saknar empiriskt underlag, varför detta är en empirisk studie av institutionell teori i en svensk kontext. Ett område på vilket institutionell teori är tillämpbart är det svenska uppsägningsförfarandet.Studiens syfte är att öka förståelsen för hur legitimering av institutioner går till i praktiken. Detta uppnås genom frågan ?hur bidrar parternas argument till att institutionen reproduceras?.Frågan besvarades genom kvalitativ data, hämtad från intervjuer med representanter från de parter som debatterar LAS.Denna empiriska undersökning visar att LAS legitimeras genom att tillskrivas normativ värdighet och kognitiv giltighet, samtidigt som kritiker av LAS tillskrivs normativ ovärdighet och kognitiv ogiltighet.

Trenden är att det ställs högre krav på börsnoterade bolag att redovisa mer omfattande extern bolagsinformation genom årsredovisningen. En del av informationen behandlar bolagens exponering och hantering av risker, ett område som fått större utrymme med åren eftersom riskredovisningen har stor betydelse för bolag som såväl användare. Syftet med studien är att skapa förståelse för hur börsnoterade bolag genom extern redovisning av risk kan eftersträva minskad informationsasymmetri och ökad legitimitet omkring en ekonomisk turbulent tidsperiod. För att adressera studiens syfte har en longitudinell flerfallsstudie i svenska börsnoterade skogs- och tillverkningsbolag genomförts mellan åren 2006-2012. Ett aktörssynsätt antogs där bolagens årsredovisning analyserades genom diskurs- och innehållsanalys.

En jämförelse mellan två östafrikanska författare, en manlig och en kvinnlig och deras gestaltande av kvinnans tunga arbetsbörda i det afrikanska samhället, med specifik betoning på arbetet som sker i anslutning till mat och måltider. Syftet är att se om kvinnans arbetsbörda gestaltas olika utifrån kön. Jämförelsen sker till största del med hjälp av feministisk teori men även tillämpning av postkolonial teori..

Syfte: Syftet är att beskriva och analysera styrning med budget i ett snabbväxande småföretag i verkstadsindustrin samt diskutera hur styrningen skulle kunna kompletteras med ett balanserat styrkort. Metod: Som övergripande vetenskapligt tillvägagångssätt har vi valt en abduktiv ansats. För att uppfylla uppsatsens syfte har vi genomfört litteraturstudier inom det aktuella området samt genomfört en empirisk undersökning i form av en fallstudie. Fallstudiens resultat har sedan jämförts med teori samt liknande undersökningar. Resultat: Vi har funnit att budget är ett vanligt förekommande styrmedel i företag.

Denna uppsats är en kvalitativ studie som syftar att undersöka hur belöning förhåller sig till motivation och prestationer mot mål. Studien utgår från sju intervjupersoners upplevelser och uppfattningar om hur deras motivation och deras prestationer påverkas av belöning. Intervjupersonerna arbetar inom läkemedelsindustrin och har ett implementerat bonussystem i organisationen som utgår från uppsatta mål av ledning och anställda.Uppsatsen inleds med en teoretisk bakgrund som är uppbyggd i tre huvuddelar utifrån studiens syfte. Första delen redogör för den huvudsakliga uppdelningen som görs av begreppet belöning vilka är belöning i from av erkännande och belöning i form av ekonomisk ersättning. För att undersöka belöning i förhållande till motivation behandlas motivationsteorier i teorikapitlets andra del.

Uppsatsens syfte är att visa hur den lokala järnvägspolitiken i Halland såg ut på 1800-talet och även göra en komparativ analys med Ostkustbanan. Finansieringen av järnvägsprojekten i Sverige utfördes främst av staten, medan planerandet och byggandet till stor del präglades av lokala beslut. Debatten inom järnvägspolitiken i Halland granskas med hjälp av en teori hämtad från Fredrik Anderssons avhandling Mot framtiden på gamla spår? Regionala intressegrupper och beslutsprocesser kring kustjärnvägarna i Norrland under 1900-talet. Den komparativa analysen mellan Ostkustbanan och järnvägarna i Halland går in både på järnvägspolitiken och sedan hur de olika järnvägarnas kom att förstatligas.

Följande undersökning behandlar uppbyggnaden av en CV-film med utgångspunkt i sociologen Erving Goffmans teori om identitet och självrepresentation samt filmteoretikern David Bordwells teori om narratologi. Goffmans teori har använts för att ta reda på vad som ska framställas i filmen medan Bordwells teori applicerats på frågan om hur filmen ska framställas. Inom det teoretiska ramverket finns även Stuart Halls teori om representation för att kunna belysa teorierna av Goffman och Bordwell utifrån ett gemensamt perspektiv. Fokusgruppmetoden har använts för att kvalitativt samla information om vad en CV-film bör kommunicera till skillnad från ett skriftligt CV. Samt hur den bör utformas för att vara så användbar som möjligt. Resultatet visade att filmen inte bör vara längre än 2-3 minuter för att behålla publikens intresse.

Syfte: Att redogöra för ett antal av den nuvarande revisionspliktens effekter. Att diskutera lämpligheten och effektiviteten med att revisorer är ålagda uppgifter för att begränsa ekonomisk brottslighet. Att undersöka hur stor inverkan revisorn har för att öka småföretagarnas incitament att vara laglydiga. Metod: Det metodologiska angreppssättet i examensarbetet har huvudsakligen varit abduktivt. Våra primärdata baserar sig på kvalitativa intervjuer genomförda med respondenter från våra utvalda intressenter.