Uppsatsen undersöker hur utbud stämmer överens med efterfrågan på högutbildad arbetskraft på den svenska arbetsmarknaden. Därefter granskas allokeringen av de högutbildade samt deras arbetslöshet och löneutveckling. Resultaten visar tendenser i riktning mot ett överskott på högutbildade, trots en överensstämmelse mellan utbud och efterfrågan. Detta i form av ökad överutbildning, högre arbetslöshet bland högutbildade som inte motsvaras av samma ökning hos lägre utbildade grupper samt sänkta löner för nyexaminerade akademiker. Efter uppdelning i åldersgrupperna 25-44 år respektive 45-64 år visar det sig att överutbuds-tendenserna främst återfinns bland de yngre.

De enskilda vägarna utgör ungefär 75 % av alla vägar i Sverige och 60 % av landets gemensamhetsanläggningarinnehåller vägar. Drift och underhållskostnader för enskilda vägar fördelasgenom att de deltagande fastigheterna har andelstal i gemensamhetsanläggningen.Syftet med rapporten har varit att undersöka hur kostnadsfördelningen i samfällighetsföreningarför vägändamål fungerar i teorin och i praktiken.En litteraturstudie ligger till grund för teoridelen i avsnitt 2 och 3 där tidigare och nuvarandelagstiftning beskrivs. Fokus har lagts på frågor som rör enskilda vägar och kostnader, ersättningarsamt ändrade förhållanden för dessa. Ett antal samfällighetsföreningar för vägändamålhar undersökts och kontaktats för att få reda på hur de ser på systemet för kostnadsfördelningoch hur det fungerar.Resultatet av arbetet visar att de undersökta föreningarna anser att systemet för att fördelakostnader fungerar bra och i allmänhet anses som rättvist. I hälften av föreningarna hadeförutsättningarna ändrats på sätt som gjorde att andelstalen ändrades.

Bakgrund: Idag utreds ett avskaffande av revisionsplikten, där Sverige är ett av få länder i EU som fortfarande har kvar den. Revisionsplikten infördes med motivation att bekämpa ekonomisk brottslighet och att ge ägarna en möjlighet till kontroll av de ekonomiska rapporterna. Revisionen bidrar med en trovärdighet till intressenterna, eftersom informationen företaget lämnar är granskad och anses tillförlitlig inför beslut.Syfte: Syftet med studien är att undersöka, beskriva och få en förståelse för hur intressenterna kommer att beröras och hur revisionsbranschen kommer att förändras vid ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten. Studien grundar sig på en kvalitativ undersökning av företagares, kreditgivares, Skatteverkets samt revisorers åsikter och framtida agerande gällande revisionsplikten. Studien syftar även till en djupare förståelse för hur branschen kommer att hantera förändringen från en lagstiftad till en efterfrågestyrd revision som leder till förnyelse av inriktning och resursfördelning hos revisionsbyråerna.Slutsats: Vår slutsats är att om revisionsplikten avskaffas kommer behovet av tillförlitlig ekonomisk information inför beslut kvarstå.

Det eftersträvade syftet med denna studie var att undersöka om det fanns någon koppling mellan värdepremien och företagsstorlek på den svenska marknaden, dvs. om små svenska företag har högre värdepremie än stora eller tvärtom. För att ta reda på det delade jag den generella värdepremien för samtliga aktier i två värdepremier enligt storleken. Vidare utförde jag en jämförelse mellan värdepremien för små företag (VMGS) och värdepremien för stora företag (VMGB). Därefter var avsikten att verifiera huruvida CAPM modellen gav en bra förklaring av de olika värdepremierna.

Studie redogör för ekonomiska tolkningar av väntetider och väntelistor inom hälso- och sjukvården i syfte att utröna om det finns någon entydig sådan tolkning. Vidare diskuteras den utvidgade vårdgarantin som infördes i november 2005 och eventuella fördelningsimplikationer till följd av det väntetidstak som garantin innebär. Studien baseras på erfarenheter från tidigare forskning. Ett urval representativa studier presenteras och analyseras i syfte att återge de speglingar av väntetider och väntelistor som dominerar den hälsoekonomiska debatten. Väntetider och väntelistor kan tolkas som en jämviktsskapande fördelningsmekanism mellan utbud och efterfråga då förseningar i vårdkonsumtionen medför att nyttan av vårdåtgärden minskar.

I det nya pensionssystemet i Sverige placeras en viss del av den framtida pensionen i fonder, som väljs av individen själv. Detta system, kallat premiepension, innebär att det är av stort intresse för såväl individerna som samhället i stort att veta hur väl dessa fonder förvaltas. I den här uppsatsen studeras en särskild aspekt av förvaltningen, den så kallade tajmningförmågan. Det är förmågan hos fondförvaltarna att förutsäga vilka vändningar marknaden kommer att göra och sedan investera fondens medel med hänsyn till dessa vändningar. Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns sådan tajmningförmåga i de 38 Sverigefonder som ingår i premiepensionssystemet samt om de fonder som eventuellt uppvisar sådan tajmning har några gemensamma egenskaper.

Banks carry a great responsibility when it comes to the financial systems in our society. Disturbance in the credit system affects both lender and borrower. All financial institutions must therefore carefully estimate their risk exposure. This assessment enables them to cover themselves from losses with appropriate capital buffers as main guardian. In order to prevent bank crises and also to maintain financial stability in general, new regulations concerning analysis and preventive actions were introduced on the 1st of February 2007.

Sveriges gruvnäring har en lång historia som sträcker sig ända till medeltiden. Lika länge har det funnits behov av en reglering för utnyttjandet av dessa naturtillgångar. Regleringens syfte har varit mångfacetterat. Det har bl.a. gällt att inpassa utnyttjandet i en marknadsekonomi samt stimulera upptäckt och utnyttjande av mineraler.

SammanfattningKoncernchefens rättsliga ställning är oklar vad avser hans rätt att företräda bolaget och hans skadeståndsansvar. Eftersom begreppet koncernchef inte förekommer i aktiebolagslagen så kan problem uppstå när man skall placera in koncernchefen i ett bolags organisation. En koncernchefs ställning riskerar att inkräkta på bolagets lag reglerade organ såsom VD och styrelse. Koncernchefen kan i vissa fall utföra uppgifter som enligt lag skall skötas av VD eller styrelse. Frågan är hur frågan om koncernchefens skadeståndsansvar skall hanteras i de fall koncernchefen får en ställning som inte är förenlig med aktiebolagslagen.

Denna litteraturstudie syftade till att identifiera olika design- och skötselkriterier för anlagda våtmarker vars huvudsyfte är att producera biomassa till biogastillverkning. Syftet var även att utveckla en planeringsmodell för att säkra att alla aspekter som är viktiga beaktas i processen. Dessa aspekter inkluderar placering, utformning, val av växtlighet, reglering av vattennivåer och utformning av våtmarkens skörde- och skötselregim. Rapporten behandlar också kriterier för att sådana våtmarker även ska kunna leverera ekosystemtjänster, såsom kväve- och fosforavskiljning, biologisk mångfald och fiske. Resultatet visar att det går att kombinera en del av dessa med skörd med hjälp av mindre förändringar i designen.

I Hälso och sjukvårdslagen står bland annat ?Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen?. Att se om detta mål stämmer överens med verkligheten är ett omfattande projekt. I den här uppstasen diskuteras de olika sätt som finns för att mäta lika fördelning av vård; vårdutnyttjande, tillgång till vård, sjukvård fördelat utifrån behov och fördelning av hälsostatus i befolkningen. Uppsatsen innehåller även en empirisk analys av vårdutnyttjande där unga mellan 18-30 år jämförs med åldersgruppen 31-65 år.

Uppsatsen behandlar 3:s etablering på den svenska marknaden för mobila teletjänster. För att kunna analysera detta har jag kombinerat empiri med vald teori. Den insamlade primärdatan består av telefonintervjuer med beslutsfattande personer på såväl 3 som andra konkurrerande företag och institutioner. Teoriavsnittet är uppdelat i två huvuddelar - pris- och spelteori, då marknaden karaktäriseras av ofullständig information där priset är den variabel företagen använder sig av för att konkurrera. De slutsatser som kan dras är att operatörerna historiskt sett har haft incitament att upprätthålla en oskäligt hög prisnivå för att kunna göra överavkastningar.

Almost every company sooner or later ends up in a more or less difficult economical situation. The reason for the economical crisis varies for each individual case but common for them all is that it is the management group that has failed in their work to guide the organisation to avoid a negative result. The next common denominator is that it is the management group that has to handle the changes in the company's environment and lead the company out of the crisis. But how can they do this and take decisions in a rational and effective way and is there warnings signals that the management group missed before the crisis was a fact? This is some of the questions that this study is going to discuss and analyze. The aim of the study is from a management perspective chart the strategic work of the company's management work when handling an economical crisis.

Syfte: Vilken effekt som publiceringar från media med dåliga ekonomiska tider har på aktiespararna på stockholmsbörsen samt undersöka om dessa nyheter påverkar aktiepriset på ett negativt eller positiv samt hur aktiesparare reagerar på ekonomiska indikationer samt om aktiespararens utbildningsnivå har någon effekt på om aktiespararen använder sig av media som beslutsunderlag i sin aktiehandel.Metod: Det är två undersökningar varav den ena är en kvantitativ enkätundersökning utan kvalitativa element. Den andra är ett stickprov på aktiekurser i samband med specifika artiklars publiceringsdatum.Slutsats: Utifrån de resultat som presenterats så går det att utläsa att aktiesparare sällan använder sig av media som beslutsunderlag när de handlar med aktier samt så finns inget negativt samband med de valda artiklarna och aktiekursen. Det fanns dock ett sammanband i det att aktiesparare med högra utbildning är mindre benägna att använda sig av media och dess indikationer som beslutsunderlag i deras handel med aktier.Fortsatt forskning: Det finns flera intressanta undersökningsfrågor kvar, bland annat så skulle undersökningen behövas göras på mer än ett område av media samt på flera olika områden av aktiemarknaden än dagligvaruhandeln. En annan intressant fråga är att enligt enkätundersökningen så är många aktiesparare högt utbildade inom ämnet men är fortfarande osäkra på deras effekt på aktiemarknaden när de handlar.Uppsatsens bidrag: Ett försök till att undersöka om media skapar sina egna självuppfyllande profetior i samband med att de publicerar nyheter med en negativ vinkling på det kommande ekonomiska klimatet. Enligt undersökningen så har inga tidningsartiklar någon märkbar effekt på aktiekursen..

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen är att belysa hur arbetsplatser kan påverka personalens frisknärvaro genom mätning och uppföljning av denna samt av hälsofrämjande insatser.Vilka effekter kan mätningar av närvaro, resultaten av mätningarna samt interventioner/insatser ge?Vilka tänkbara faktorer kan påverka frisktalen vid en arbetsplats?Hur kan man förstå kopplingen mellan frisktal och ekonomisk lönsamhet?  MetodEn kvalitativ ansats valdes med tanke på uppsatsens undersökande innehåll och karaktär. Studien bygger på en litteraturgenomgång inom för uppsatsen relevanta områden och en undersökning av ett industriföretag.ResultatAktuell litteratur och forskning visar på det positiva sambandet mellan medveten mätning, analys och uppföljning, hälsofrämjande arbetsklimat och ökande frisktal samt ekonomisk lönsamhet och stigande produktivitet. Det undersökta företaget arbetar aktivt på detta sätt och har ökat frisknärvaron vilket har resulterat i stora besparingar och välmående och motiverad personal. Ledarskapet, integrationen av hälsofrågor inom samtliga delar av organisationens arbete samt människosynen och kulturen gör det undersökta företaget till en attraktiv och hälsofrämjande arbetsplats - ett företag i tiden.SlutsatsResultatet av den här studien pekar på att mätningar, uppföljningar och insatser kan göra positiv skillnad för ett företags frisktal.