Syftet med denna uppsats är att undersöka varför Afrika har haft så dålig tillväxt de senaste sexton åren jämfört med resten av världen. Paneldata från 41 afrikanska länder mellan åren 1989 och 2004 används för att undersöka åtta variablers påverkan på den ekonomiska tillväxten. Variablerna som ska granskas är sparande, humankapital, inflation, inflation i kvadrat, bistånd, öppenhet, jämställdhet och aids. Fokus ligger på aids och jämställdhet, eftersom de inte varit föremål för tidigare empirisk forskning i samma utsträckning som de andra variablerna. Regressioner gjordes dels över ett treårsintervall och dels över ett femårsintervall för att undersöka hur variablerna påverkar tillväxten för olika tidsperioder.

This thesis uses the ?What's the problem?-approach developed by Carol LeeBacchi. This approach studies how the problem that a certain policy is supposedto take care of is represented. Each representation will rest upon certainassumptions and will accordingly support certain solutions while other solutionswill be considered less suitable to the problem as it is represented.The thesis therefore evaluates the competing problem representations forgender mainstreaming in Sweden. The theory chapter explores two developmentpossibilities for gender mainstreaming, based on diversity and deliberativedemocracy.

Arbetet bygger på en jämförelse för Andritz AB där två olika lyftanordningssystem till maskinen Fläkt Dryer har undersökts. Ett där pneumatik används och ett där skruvdomsarrangemang används. Fyra koncept har tagits fram och jämförts baserat på deras egenskaper med hjälp av systemtänkande produktutveckling. Det har också gjorts en ekonomisk jämförelse mellan koncepten där tre olika leverantörer har används..

Undersysselsättning eller ofrivillig deltidsarbetslöshet är vanligt förekommande på arbetsmarknaden i Sverige idag. Liksom deltidsarbete domineras även ofrivillig deltidsarbetslöshet av kvinnor. Men även män är både deltidssysselsatta och ofrivilligt deltidsarbetslösa. Syfte med den här uppsatsen är att undersöka vilka grupper som är ofrivilligt deltidsarbetslösa samt hur fenomenet påverkas av arbetslöshetsersättningen. Data som används i uppsatsen är från Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökningar samt statistik från Arbetsmarknadsverket.

Bakgrund: Investeringsbeslut är ett av de viktigaste besluten som tas av chefer i företag. Besluten grundar sig på investeringskalkyler, som ryms inom begreppet kapitalbudgetering. I företagsekonomisk litteratur beskrivs sällan samband mellan kapitalbudgetering och annan ekonomisk styrning, vilket innebär att det finns ett tomrum inom forskningsområdet. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva hur företag inom den svenska skogsindustrin utformar och använder kapitalbudgetar som beslutsunderlag samt utreda och förklara sambandet mellan kapitalbudgetering och annan ekonomisk styrning. Metod: I studien har kvalitativ metod och fallstudier använts.

Förra årets rapport från Ekobrottsmyndigheten visar att ekonomisk brottslighet tenderaratt bli vanligare under finanskrisen och att brotten ökar snabbt. Den ekonomiskabrottsligheten blir mer internationell och komplex och brott anmäls i en starkt ökad grad.Ekonomisk brottslighet ställer allmänt höga krav på olika myndigheter som arbetar medbrottsbekämpning, men i en sådan situation som vi befinner oss idag ställs ännu högrekrav på dessa myndigheter och inte minst på revisorer. Revisorer som redan har högakrav på sig i samband med revisionspliktens avskaffande måste nu vara ännu meruppmärksamma på företags redovisningar. Med utgångspunkt från dennaproblemdiskussion har vi valt att undersöka om ekonomisk brottslighet ökar ilågkonjunktur eller om det är så att kontrollerna förändrats. Dessutom har vi valt attundersöka hur man kan bli bättre på att förebygga ekonomisk brottslighet.Vi har genomfört vår undersökning med en kvalitativ metod i form av fem intervjuer.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka effekter reglerna inom tillväxt- och stabilitetspakten skulle ha haft på BNP. Uppsatsen ger även kort historik och en genomgång av lagstiftningen som omgärdar stabilitetspakten. Den regel som undersöks är 3 %-regeln som säger att medlemsländerna inom EMU inte får ha ett budgetunderskott på mer än 3 procent. Uppsatsen utgår från en reducerad AS/AD modell där finanspolitik är en av variablerna som orsakar skift i aggregerad efterfrågan. Den metod som används är en så kallad VAR-modell där två regressioner skattas, en för BNP-gapet och en för årliga inflationsförändringen.

Den här uppsatsen undersöker den dubbla roll som fossila bränslen spelar i ekonomin. Fossil energi är en viktig del av produktionen och påverkar därmed inkomstnivåerna i positiv riktning. Samtidigt ger den upphov till koldioxidutsläpp som kan påverka klimatet och ge upphov till extrema väderfenomen, stigande havsnivåer, ökad migration och konflikt, vilka så småningom kan orsaka stora externa kostnader. Frågeställningen är:? Hur påverkas ekonomin av koldioxidutsläppande fossila bränslen, beroende på om externa miljökostnader inkluderas eller exkluderas ur analysen?För att besvara denna, utvecklas Solowmodellen med naturresurser så att de fossila bränslenas externa kostnader synliggörs i ökande deprecieringstakter.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den differentierade elenergibeskattningen i Sverige påverkar konsumtionen av elkraft. Uppsatsen redogör i en bakgrund för nuvarande lagstiftning angående beskattning av elkraft. Speciellt belyser den de regler som skiljer de olika grupper med avseende på hur mycket de betalar i energiskatt för elektrisk kraft. Här redogörs också för varför lagen utformades som den gjordes och hur den har utvecklats sedan lagen stiftades. Det visar också att elenergiskatten har höjts väsentligt mer än konsumentprisindex, vilket den ursprungligen kopplades till.

Föreliggande uppsats undersöker effekten av ojämlikhet i inkomstfördelning på ekonomisk tillväxt med hjälp av sekundär data på nationell nivå i de 34 OECD-länderna under tidsperioden 2000-2010. Effekten studeras i en multipel regressionsanalys där ojämlikhet i inkomstfördelning är en av de inkluderade förklarings-/kontrollvariablerna i en korrekt specificerad tvärsnitts-tillväxtmodell. Gini koefficienten är studiens huvudsakliga mått på ojämlikhet i inkomstfördelning; därtill analyseras även mått på ojämlikhet i botten- och toppändan av inkomstfördelningen. Resultatet från vår studie indikerar ett negativt och mestadels av tiden signifikant samband mellan ojämlikhet i inkomstfördelning och ekonomisk tillväxt mätt med Gini koefficienten. Vid en gemensam analys av samtliga ojämlikhetsmått kvarstår det negativa och signifikanta sambandet mätt med Gini koefficienten; vi finner dock att ojämlikhet i toppändan av inkomstfördelningen är positivt och signifikant associerad med den genomsnittliga tillväxttakten i real BNP per capita, medan ojämlikhet i bottenändan av inkomstfördelningen ? om än positivt relaterad till följande års tillväxttakt per capita - tappar all sin signifikans..

Titel: Finns det ett samband mellan omsättningen av aktier och deras betavärden? Seminaridatum: 3. Februari 2006 Uppsatsämne: Finansiell ekonomi, kandidatuppsats, 10 p Författare: Helén Dybing Handledare: Hossein Asgharian Sökord: Aktie, Beta, Omsättning, Konjunktur, Bransch Syfte: Syfte med denna uppsats är att fastställa om det finns något samband mellan omsättningen av aktier och deras betavärde. Vidare är syftet att se hur sambandet ser ut beroende på vilken bransch aktierna tillhör och hur det förhåller sig ur ett konjunkturperspektiv. Metod: Jag valde ut 30 aktier som under min valda tidsperiod, 1990-01-31 till 2003-06-30, fanns registrerade på A-listan.

In this essay, I investigate Swedish possibilities to influence the Common Agricultural Policy of the European Union (CAP). After having summarized my findings, I try to explain the structure of influence by using Multi-level governance theory.Ten years have passed since Sweden joined the Union, and many changes have followed in the agricultural sector. By investigating the small country of Sweden's possibilities to influence CAP, I hope to be able to get a notion of the possibilities to influence the EU in general. The essay examines four possible paths for agricultural interests to influence the policy process in Brussels:* Through elected representatives of Sweden in the European Parliament, the Council of Ministers and in the Swedish Parliament* Through subnational institutions, such as the local authorities and regional representatives.* Through the Swedish Agricultural Office* Through the Swedish pressure group within the agricultural area, LRFThese four groups all have very different channels to the policy process on agricultural issues. The differences are mostly in terms of decisive power or advisory power and institutional contacts or lobby contacts.

Research now shows that the Individual Educational Programs (IEP) are dominated by individual- oriented actions. This despite the fact that the school`s policy documents advocate that IEP should be viewed in context of the school`s activities. Support must be seen from a holistic perspective and the student`s difficulties will be related to the whole school environment. In an attempt to understand why the individual- oriented actions are still there, I have studied how specific IEP are formulated, and how it relates to the school`s policy documents.In the study, I used discourse theory as a method. By examining the I E P in educational activity, I wanted to find the meaning with which the concept of individual, group and organizational level were filled.The results show that the IEP in comparison with the policy documents mainly differ on the definition of group and organizational level.

Individens hälsa har stor betydelse för hennes välmående och livskvalitet. Hälsa definieras utifrån fysiska, psykiska och sociala faktorer. Idag vet vi att individens hälsa påverkas av ett flertal faktorer som ligger utanför hälso- och sjukvårdens nuvarande ramar. En av de faktorer som anses påverka individens hälsa sammanfattas inom begreppet socialt kapital. Socialt kapital är ett resultat av att individer, grupper och organisationer investerat i resurser vilka bidragit till att utveckla goda sociala relationer.

Historiskt sett har oftast den avkastning som en kapitalförvaltare genererat varit av intresse. Risken som förknippats med den aktuella investeringen har ofta kommit i skymundan. I början på 1990-talet inträffade ett antal olika finansiella kriser och detta medförde att riskmedvetenheten ökade. Nu var inte enbart den erhållna avkastningen intressant. Även den risk som förknippades med investeringen var av stor vikt.