Sök:

Sökresultat:

3050 Uppsatser om Ekonomisk pćverkan - Sida 8 av 204

Kommunövergripande verksamhetsmÄl kopplade till god ekonomisk hushÄllning

Bakgrund och problem: Sveriges kommuner ska enligt kommunallagen (1991:900) redovisa verksamhetsmÄl och riktlinjer kopplade till god ekonomisk hushÄllning. Dock har tidigare rapporter konstaterat brister i kommunernas efterlevnad av lagstiftningen. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att analysera hur kommuner tillÀmpar lagens krav pÄ god ekonomisk hushÄllning. Genom att analysera kommunernas övergripande kvalitet pÄ verksamhetsmÄl, dess koppling till god ekonomisk hushÄllning och graden av mÄluppfyllelse, kan efterlevnaden av lagkravet faststÀllas.AvgrÀnsningar: Lagstiftningen omfattar bÄde kommuner och landsting, vi har valt att avgrÀnsa studien till att endast omfatta kommuner, vidare har vi valt att utesluta kommunala bolag, utskotts- och nÀmndspecifika mÄl i studien.Metod: Budgetdokument samt Ärsredovisningar för Är 2012 har studerats för 30 kommuner, vilka har valts ut med stratifierat urval. InnehÄllsanalys har tillÀmpats vid analys av nÀmnda dokument.Resultat och analys: Resultatet visar att merparten av kommunerna efterlever lagkravet pÄ god ekonomisk hushÄllning.

Elenergibeskattningen i Sverige - En analys av den differentierade beskattningen av elektrisk kraft med utgÄngspunkt frÄn ekonomisk teori

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur den differentierade elenergibeskattningen i Sverige pÄverkar konsumtionen av elkraft. Uppsatsen redogör i en bakgrund för nuvarande lagstiftning angÄende beskattning av elkraft. Speciellt belyser den de regler som skiljer de olika grupper med avseende pÄ hur mycket de betalar i energiskatt för elektrisk kraft. HÀr redogörs ocksÄ för varför lagen utformades som den gjordes och hur den har utvecklats sedan lagen stiftades. Det visar ocksÄ att elenergiskatten har höjts vÀsentligt mer Àn konsumentprisindex, vilket den ursprungligen kopplades till.

Att S?kra Sveriges Ekonomiska V?lm?ende: En analys av LAS-?ldern och dess inverkan p? ?ldres pensionsbeslut

Denna studie syftar till att analysera och f?rst? de breda effekterna av pensionsreformer i Sverige, Studien unders?ker specifikt hur dessa reformer p?verkar arbetsbesluten och syssels?ttningsm?nstret hos ?ldre individer f?r b?de m?n och kvinnor. Data samlades framf?rallt fr?n Statistiska Centralbyr?n. Huvudsyftet ?r att analysera hur den ?kade ?ldersgr?nsen i Lagen om Anst?llningsskydd (LAS-?ldern) har p?verkat andelen ?ldre p? arbetsmarknaden .

Den ekonomiska tillvÀxten : -som den presenteras i fyra aktuella lÀroböcker för gymnasiet

Denna studie söker ta reda pÄ pÄ vilket sÀtt den ekonoiska tillvÀxten presenteras i lÀroböcker i SamhÀllskunskap A för gymnasiet. FrÄgestÀllningarna Àr: Vilka olika infallsvinklar ges begreppet ekonomisk tillvÀxt i de studerade lÀroböckerna för samhÀllskunskap A ?och Problematiserar eller problematiserar inte dessa lÀroböcker kring begreppet ekonomisk tillvÀxt? Den metod som anvÀnt Àr textanalys. Med hjÀlp av olika presenterade infallsvinklar av den ekonomiska tillvÀxten studeras fyra lÀroböcker vilket tydliggör vilka infallsvinklar som tas upp i de olika böckerna. Vidare har de olika infallsvinklarna givits en antingen problematiserande eller en icke-problematiserande karaktÀr.

Remitteringars utvecklingseffekter i Afrika : En systematisk forksningsöversikt

Forskning om remitteringar och dess utvecklingseffekter tenderar att fokusera pÄ vÀrldsdelar med en större relativ andel av remitteringar Àn Afrika, sÀrskilt Asien och Sydamerika. Den inverkan som remitteringar har pÄ ekonomisk utveckling och fattigdom i Afrika Àr ett relativt outforskat Àmne. Denna systematiska forskningsöversikt syftar till att undersöka vilka utvecklingseffekter remitteringar har pÄ fattigdomsminskning pÄ hushÄllsnivÄ och nationell nivÄ samt ekonomisk utveckling pÄ hushÄllsnivÄ och nationell nivÄ. Forskningsöversikten Àr en metod som anvÀnds för att sammanfatta och utvÀrdera de resultat som framkommit i tidigare forskning. Resultaten visar att remitteringar bidrar till fattigdomsminskning pÄ hushÄllsnivÄ men bidrar till en ökad ojÀmlikhet i inkomster.

Den ekonomiska betydelsen av crowdfunding för företag i uppstartsfasen

Uppsatsens syfte Àr att undersöka vilken ekonomisk betydelse crowdfunding har för företag i uppstartsfasen nÀr de Àr i behov av kapital. Det teoretiska perspektivet vi utgÄtt ifrÄn Àr tvÄ teorier: det finansiella gapet och preferensordningen i pecking order teori. Detta för att se vilken ekonomisk betydelse crowdfunding har för att tÀcka det finansiella behovet och Àven se vart i preferens-ordningen denna finansieringsform hamnar. Det empiriska datainsamlingssÀtt denna studie anvÀnder sig av Àr tvÄ stycken intervjuer med öppna frÄgor. Empirin bestÄr av redovisning av intervjuer med tvÄ respondenter.

Aktivt Pansar : Att nÄ verkan med dagens vapensystem i morgondagens pansar

DÄ dagens vapensystem blir allt effektivare med högre penetration och större verkan Àr det inte lÀngre möjligt att endast lÀgga pÄ mer pansar för att fÄ tillrÀckligt skydd. Fordonen blir för tunga och rörligheten pÄverkas negativt i allt för stor grad, dÀrför börjar nu system för aktivt skydd slÄ sig in pÄ marknaden. Dessa system söker aktivt av fordonets omgivning och skjuter ner inkommande hot sÄsom raketer och robotar och finns redan implementerade i en rad lÀnder i vÄrt nÀromrÄde. Infanteriets huvudbevÀpning, som mot bepansrade hot traditionellt sett varit just robotar, raketer och granater, Àr i mÄnga fall verkanslös i mötet med aktivt pansar.Uppsatsen undersöker vilka möjligheter som finns att med den utrustning som dagens svenska försvarsmakt Àr utrustad med nÄ verkan i mÄl som Àr skyddade av aktivt pansar. De befintliga systemen för aktivt pansar Trophy, Iron Curtain och Arena har valts som exempelsystem.

Det vÀxer sÄ att det knakar - 150 Är av ekonomisk och befolkningsmÀssig tillvÀxt i Sverige

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka sambandet mellan befolkningsrelaterade variabler och ekonomins utveckling i Sverige mellan Är 1850 och Är 2000. PÄverkas den ekonomiska tillvÀxten av en Àndring i befolkningens storlek och har den aggregerade ekono-min i sin tur inverkan pÄ nativiteten? Med bakgrund av tre vÀl accepterade ekonomiska teorier kommer fyra egna modeller att stÀllas upp och skattas för att ekonometriskt faststÀlla hur signifikanta de inkluderade variablerna Àr. De tre eko-nomiska teorierna har tillÀmpats pÄ svensk data för att ge ytterligare bakgrund och tyngd Ät de eget uppstÀllda modellerna. Stor vikt har lagts vid att korrigera de tidsserier som anvÀnds för autokorrelation och ickestationÀritet.

Marknadsföring i en mÄngkulturell vÀrld

Syftet med denna uppsats har varit att underso?ka hur den nationella kulturen pa?verkar marknadsfo?ringens utformning. Vi har anva?nt oss av tre kulturella dimensioner ? horisontell individualism, vertikal individualism samt vertikal kollektivism ? fo?r att se om det finns spa?r av de attribut som representerar de kulturella dimensionerna i marknadsfo?ringen. Underso?kningen har baserats pa? en inneha?llsanalys av bankers reklamfilmer, som ha?mtats fra?n ett land av respektive kulturell dimension.

Hur kundfokus p?verkar utformningen av kontrollsystem

Bakgrund- och problembeskrivning: Den traditionella ekonomistyrningen har tidigare m?tt motst?nd i att den endast inkluderat interna faktorer. Diskussionen i hur externa faktorer kan p?verka kontrollsystem har varit centralt d?r kundfokus har lyfts fram som relevant. Trots detta ?r kundfokusets p?verkan p? kontrollsystem tvetydig och det finns ett behov av att unders?ka hur kundfokuset p?verkar utformningen av kontrollsystemet. Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka hur kontrollsystemet relaterar och p?verkar organisationers arbete till f?ljd av ett kundfokuserat arbetss?tt.

Metoder för att bevara vÀrdefull personal i företag

Utvecklingen av informationssamhÀllet har bidragit till att organisationer idag Àr mer kunskapsberoende. MÀnniskor beskrivs som organisationernas viktigaste tillgÄng och det Àr företagen som bÀst lyckas utnyttja och ta hand om sina anstÀllda som i framtiden kommer att vinna konkurrensfördelar. Ekonomisk ersÀttning Àr ett stÀndigt lockbete för att attrahera och behÄlla personal i företagen. DÀremot krÀver dagens högpresterande arbetare mer Àn ekonomisk trygghet för att stanna i en organisation..

Bidrar förbÀttrad folkhÀlsa till ekonomisk tillvÀxt? : En studie av paneldata pÄ lÀnsnivÄ i Sverige

 MÀnniskan Àr skapt för att vara fysiskt aktiv, men det Àr svÄrt att vara det i dagens samhÀlle dÀr allting blir mer mekaniserat och datorstyrt. MÄlet med denna uppsats var att genom en undersökning av huruvida en förbÀttrad hÀlsa leder till ekonomisk tillvÀxt, belysa vikten av en god hÀlsa hos befolkningen. Jag började med att presentera nationalekonomisk teori om tillvÀxt och de olika mekanismer som hÀlsa antas pÄverka den ekonomiska aktiviteten med. Sedan utvecklade jag en ekonometrisk modell och undersökte sambandet mellan Antal lÀkarbesök och Bruttoregionalprodukt (BRP) samt OhÀlsotal och BRP. Resultaten gav inget stöd för att ökad ohÀlsa leder till en minskad ekonomisk tillvÀxt.

Kroppsideal hos unga : En kvalitativ studie om h?gstadieelevers syn p? kroppsideal p? sociala medier

Syftet med studien ?r att unders?ka elevers upplevelser av kroppsideal p? sociala medier och hur de upplever att dessa ideal formar deras kroppsbild och sj?lvk?nsla. Studien har tv? forskningsfr?gor: ? Hur beskriver elever sina m?ten med kroppsideal p? sociala medier? ? Hur f?rh?ller sig elever till de kroppsideal de m?ter? Studien anv?nder en kvalitativ metod som bygger p? semistrukturerade intervjuer med sex elever fr?n ?rskurs 7-9. Materialet har analyserats med en tematisk analys.

MÄlkonflikt vid kreditbedömning : Bankens vinst- och miljömÄl

Fo?r att skapa ha?llbar utveckling kra?vs ett samspel mellan ekonomisk tillva?xt och miljo?pa?verkan. Banker har genom kreditverksamheten mo?jligheten att pa?verka hur ett fo?retag arbetar med miljo?fra?gor. Corporate Social Responsibility (CSR) innefattar hur ett fo?retag kan ta ansvar fo?r miljo?n.

Om revisionsplikt och ekonomisk brottslighet

Ekonomisk brottslighet berÀknas kosta samhÀllet 70 miljarder per Är. Myndigheternas redskap för att komma till rÀtta med problemet Àr att utöva styrning och lagstiftning med hjÀlp av kontrollerande funktioner, en av dessa Àr revisorerna. Revisorerna har genom sin insyn i företagen, och i kombination med införandet av anmÀlningsskyldigheten, tÀckt ett tidigare obevakat omrÄde. Inom EU sker förÀndringar av revisionspliktens lagstadgande omfattning, lÀttnader har införts, nÄgot ett par av Sveriges grannlÀnder har anammat. Detta sammantaget har medfört att det rests krav pÄ sÄdana reformer Àven i Sverige.

<- FöregÄende sida 8 NÀsta sida ->