Sök:

Sökresultat:

3050 Uppsatser om Ekonomisk pćverkan - Sida 27 av 204

Att bryta en kriminell livsstil : En kvalitativ undersökning av KRIS-medlemmars erfarenheter av att bryta med kriminalitet

Belöningssystem anvÀnds flitigt i arbetslivet men forskningen kring dess effekter pÄ anstÀllda ha varit snÄl. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur ekonomisk belöning uppfattas av fastighetsmÀklare samt vilken effekt det kan ha pÄ deras motivation, prestation och lojalitet gentemot företaget. Sex stycken kvalitativa intervjuer genomfördes med fastighetsmÀklare frÄn olika lokalkontor i stockholmsomrÄdet. Tematisk analys gjordes med teoretisk grund i Cognitive Evaluation Theory (CET) samt Self-Determination Theory (SDT). CET utgÄr ifrÄn att mÀnniskor bedömer hÀndelser utifrÄn en kontrollerande och en informerande aspekt medan SDT handlar om hur motivation kan vara mer eller mindre externt reglerad.

Ekonomisk kris i Damallsvenskan : en studie om en ideell förening i kris

MÄnga idrottsföreningar befinner sig idag i ekonomisk kris och detta problem uppstÄr pÄ grund av mÄnga olika faktorer. Vi har studerat en specifik klubb i Damallsvenskan som i nulÀget befinner sig i en ekonomisk kris och lÀget Àr allvarligt. DÀrför har vi valt att studera vilka bakomliggande faktorer som pÄverkat den ideella föreningens situation och vad de kan göra för att inte hamna i liknande situationen igen. Vi har Àven valt att studera ledningens agerande av problemet dÄ deras inverkan har stor betydelse. För att fÄ fram vÄr slutsats har vi gjort personliga intervjuer med personer som Àr insatta i föreningens verksamhet och dÀrmed fÄtt ett kvalitativt resultat.

N?rst?endes upplevelse av delaktighet i v?rden till patienter med pankreascancer

Bakgrund: Patienter med pankreascancer har ofta stor symptomb?rda b?de relaterat till sjukdomen och den onkologiska behandlingen. Det medf?r m?nga g?nger behov av n?rst?endes st?d f?r att f? vardagen att fungera. I den personcentrerade v?rden ing?r den n?rst?ende som en del av partnerskapet.

OhÀlsa och effektivitet ? en uppsats om effektivitet och informationsproblem pÄ FörsÀkringskassan

FrÄnvaron av priser och förvirring kring vem som konsumerar tjÀnsten gör att effektiviteten i sjukförsÀkringsadministrationen inte kan bedöms utifrÄn den gÀngse nationalekonomiska definitionen. I denna uppsats definierar jag kriterier för effektivitet i handlÀggning av sjukförsÀkringen. Vad och hur mycket som skall produceras bestÀms av politikers efterfrÄgan. Hur det skall produceras pÄ rÀtt sÀtt varierar mellan olika sjukfall. UtifrÄn dessa kriterier analyseras dÀrefter lösningar pÄ ett principal-agentproblem inom FörsÀkringskassan.

En jÀmförelse mellan svenska och utlÀndska hedgefonder

I denna uppsats jÀmförs skillnader mellan svenska och utlÀndska hedgefonder med avseende pÄ avkastning och risk. Information om fondernas avkastningar Àr hÀmtade frÄn de olika fondernas hemsidor. JÀmförelser görs under tvÄ olika tidsperioder, 18-respekive 48 mÄnader. MÄtt som berÀknas Àr genomsnittlig Ärsavkastning, standardavvikelse, kurtosis, skevhet och Sharpekvot. I resultat och analys konstateras att de svenska och utlÀndska hedgefonderna inte skiljer sig mycket Ät i det första intervallet.

Fair Trade - en litteraturstudie med fokus pÄ premien

Uppsatsen sammanfattar nationalekonomiska teorier kring fair trade och, för teorierna, relevant empiri. Störst vikt lÀggs vid fair trades prismekanism och vilka effekter samt bieffekter den innebÀr. Teorikapitlet bestÄr i princip av fyra delar; Premiens konsekvenser i effektivitetshÀnseende. Rational choice, om incitamenten att delta i fair trade. DÀrefter en handelsteoretisk jÀmförelse mellan fri handel och fair trade i heckscher-Ohlinmodllen.

... Och den ljusnande framtid Àr vÄr : Om övergÄngen frÄn utbildning till arbet ur Hotell- och restaurangelevers perspektiv

Hur fungerar internrevisionen i aktiebolag noterade pÄ Stockholmsbörsen för att förebygga ekonomisk brottslighet? Vilka skillnader finns mellan företag som enbart tillÀmpar Svensk kod för bolagsstyrning frÄn de företag som ocksÄ tillÀmpar Sarbanes-Oxley Act?UtifrÄn studiens frÄgestÀllning Àr huvudsyftet att beskriva hur internrevisionen motverkar ekonomisk brottslighet. Samt fÄ en bild av internrevisionens variationer i de undersökta företagenStudien Àr utformad efter ett kvalitativt metod. Genom fyra intervjuer har ett empiriskt material samlats in. Det empiriska materialet tolkas senare i en analys och diskussion.

Valutamarknadens effektivitet - En studie av vÀxelkurser utifrÄn UIP med förvÀntningar

This essay discusses and evaluates the international currency market in regards to efficiency. To prove the theory that, the difference between expected and actual exchange rates is explained by the difference in expected and actual interest rates and the difference in expected and actual inflation between countries, a model was developed. This model was inspired by the paper of Sebastian Edwards (1982), and is based on three theories; UIP, IS/LM and the Efficient Markets Hypothesis. The model uses 16 regressions estimated from three pairs of curriencies: $/SEK, ÂŁ/SEK and ?/SEK.

Varians Riskpremium

Prediktionen av aktieprisutvecklingen har alltid legat i intresse för den finansiella marknadens aktörer. Flera studier har frambringat vÀrdefulla prediktorer för aktieprisutvecklingen. Som en relativt ny prediktor av aktieprisutvecklingen har varians riskpremium rönt uppmÀrksamhet i forskningsvÀrlden. Varians riskpremium har i studier visat sig vara trÀffsÀkrare i prognostiseringen av aktieprisutvecklingen Àn de traditionella prediktorerna som P/E (price over earnings ratio), CAY (consumption wealth ratio) och dividend yield. Varians riskpremium kan Àven betraktas som ett mÄtt pÄ marknadsimplicerad riskaversion med negativ korrelation till BNP-tillvÀxttakten.

Kan konsumentförtroende anvÀndas för att prognostisera konsumtion i Sverige?

Making accurate predictions of private consumption expenditures is a difficult task. This thesis examines if consumer confidence can be used to forecast consumption. Using regression analysis, the link between consumer confidence and private consumption expenditures is analyzed for Sweden between the years 1994 and 2005. Two different models are estimated. In the first model consumption is regressed only on consumer confidence, while model two is extended to contain more variables.

Barnens hÀlsa för en bÀttre framtid : HÀlsofrÀmjande arbete för barnen ur ett pedagogperspektiv och förÀldraperspektiv

Den hÀr uppsatsen innehÄller en undersökning av skillnader mellan tidningarna Bulletinen och Allt om Mat som Àr inriktad pÄ hur texter ur tidningarna ger upphov till ideologiska effekter och skapar modellÀsare. Den analysmetod som tillÀmpas Àr en ideologikritisk analys. Efter genomförd analys kan undersökningen konstatera att de bÄda tidningarna ger upphov till ideologier som i relation till konsumtionskulturen skiljer dem Ät. Samtidigt framtrÀder ett flertal likheter mellan de bÄda texternas sprÄkliga verkan som kan kopplas till intertextualitet och gemensamma diskurser..

Inflation: Ger kointegration bÀttre prognoser?

Titel: Inflation: Ger kointegration bĂ€ttre prognoser Ämne/Kurs: NEK691, Examensarbete C, 10 poĂ€ng Författare: Kristofer MĂ„nsson Handledare: Thomas Elger Nyckelord: Inflationsprognoser, indirekt metod, kvantitetsteori, kointegration Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka om eventuell kointegration mellan inflation och penningmĂ€ngd ger bĂ€ttre inflationsprognoser. Metod: Jag anvĂ€nder mig av svensk kvartalsdata för inflation och penningmĂ€ngd (mĂ€tt som M0 och M3) mellan 1993:1 och 2005:4, för att se om modeller med en felkorrigeringsterm ger bĂ€ttre prognoser Ă€n VAR-modeller, AR-modeller och RW-modeller. Jag prognostiserar med indirekt metod och anvĂ€nder tre olika prognoshorisonter, t+1, t+4 och t+8. Slutsats: Kointegration ger inte bĂ€ttre prognoser oavsett prognoshorisont. För t+1 Ă€r AR-modellen bĂ€st och för t+4 och t+8 Ă€r VAR-modellerna bĂ€st.

Utvidgningen av kretsen skadestÄndsberÀttigade enligt skadestÄndslagen - TÀnktbara effekter av konsumenters skadestÄndsmöjlighet

I denna uppsats utreds och analyseras om och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt, utvidgningen av kretsen skadestÄndsberÀttigade enligt 33 § konkurrenslagen kan förvÀntas pÄverka de konsumenter som dÀrmed omfattas, samt hur företag kan komma att agera efter lagÀndringen. Syftet Àr Àven att, i förhÄllande till de slutsatser om lagÀndringens betydelse som presenterats i förarbetena samt de i uppsatsen framförda slutsatserna, analysera hur dessa samtliga slutsatser förhÄller sig till en effektiv tillÀmpning utifrÄn perspektiv om ekonomisk effektivitet och rÀttssÀkerhet.De slutsatser som nÄs i uppsatsen Àr huvudsakligen att konsumenter Àven efter lagÀndringen kommer att ges för fÄ incitament för att de skall finna det vÀrt anstrÀngningarna att tillvarata sin skadestÄndsrÀtt. Varken förarbetenas mÄl om en mindre skillnad i rÀttskyddet mellan företag och konsumenter, eller strÀvan efter en ökad ekonomisk effektivitet kommer sÄledes att uppnÄs. Sammanfattningsvis Àr det sÄledes tveksamt om lagÀndringen bidrar till en mer effektiv rÀttstillÀmpning av skadestÄndsparagrafen..

Frukt och grönt - En uppsats om handelseffekterna av ett EU-intrÀde

Avsikten med uppsatsen Àr att undersöka vilka handelseffekter Sveriges intrÀde i EU 1994 har medfört pÄ handeln av frukt och grönsaker. Vi har Àven undersökt hur intrÀdet har pÄverkat handeln med tredje land. Med hjÀlp av Trumans metod har vi analyserat frukt och grönsaker pÄ aggregerad samt disaggregerad nivÄ. Analyserna samt diskussionerna som förs i uppsatsen utgÄr ifrÄn handelsomfördelning och handelsalstring, vilka Àr de tvÄ handelseffekter metodens sex olika utfall pÄvisar. DÄ vi studerade en tullunions uppkomst och dess konsekvenser pÄ handeln förvÀntade vi oss en handelsalstring inom unionen samt en handelsomfördelning gentemot tredje land.

PBL-inspirerad uppgift om mÀnniskan och miljön i Ärskurs 6,7 och 9

I denna uppsats presenteras utfallet av en undersökning av elevers genomförande, tolkning, kunskaper och förmÄga till helhetsperspektiv i samband med och efter en undervisningsperiod som genomförts pÄ ett sÀtt som inspirerats av PBL (problembaserat lÀrande). De 110 eleverna gick pÄ samma skola, i Ärskurserna 6, 7 och 9. De hade delats in i grupper om 6-8 elever för att genomföra en lÀrarhandledd gruppbaserad uppgift vars mÄl var att besvara en övergripande frÄga om hur mÀnniskan medverkar i det globala kretsloppet och hur vÄr miljöpÄverkan ser ut.Elever i Ärskurs 6 uppvisade en lika stor förmÄga som de övriga i att hitta mÄnga begrepp att redovisa i grupparbetet; dÀremot uppvisades inte lika lÄnga orsaks-verkan-resonemang i flera led eller kopplingar mellan olika begrepp. Dessa elever hade ocksÄ en tendens att ta med mer vardagsnÀra/personliga begrepp Àn de övriga. Elever i Ärskurserna 7 och 9 uppvisade lÀngre orsaks-verkan-resonemang och fler kopplingar mellan begrepp.

<- FöregÄende sida 27 NÀsta sida ->