Uppsatsen syftar till att beskriva Gröna Lammets värdekedja samt dessframtidsutsikter. Gröna Lammet är en ekonomisk förening som är KRAV-certifierad.Problemen vi identifierade under arbetets gång handlar främst om värdekedjansuppbyggnad och vilka som ingår i den. Vidare ställde vi oss frågan: är helavärdekedjan ekologisk?Vi har utfört intervjuer och studiebesök i föreningens kedja för att skapa enövergripande bild av hur processen från djur till konsument fungerar. Intervjuobjektenvaldes framför allt efter tillgänglighet samt efter vilken information de skulle kunnatänkas ge oss.

Frånvaron av priser och förvirring kring vem som konsumerar tjänsten gör att effektiviteten i sjukförsäkringsadministrationen inte kan bedöms utifrån den gängse nationalekonomiska definitionen. I denna uppsats definierar jag kriterier för effektivitet i handläggning av sjukförsäkringen. Vad och hur mycket som skall produceras bestäms av politikers efterfrågan. Hur det skall produceras på rätt sätt varierar mellan olika sjukfall. Utifrån dessa kriterier analyseras därefter lösningar på ett principal-agentproblem inom Försäkringskassan.

I denna uppsats jämförs skillnader mellan svenska och utländska hedgefonder med avseende på avkastning och risk. Information om fondernas avkastningar är hämtade från de olika fondernas hemsidor. Jämförelser görs under två olika tidsperioder, 18-respekive 48 månader. Mått som beräknas är genomsnittlig årsavkastning, standardavvikelse, kurtosis, skevhet och Sharpekvot. I resultat och analys konstateras att de svenska och utländska hedgefonderna inte skiljer sig mycket åt i det första intervallet.

Uppsatsen sammanfattar nationalekonomiska teorier kring fair trade och, för teorierna, relevant empiri. Störst vikt läggs vid fair trades prismekanism och vilka effekter samt bieffekter den innebär. Teorikapitlet består i princip av fyra delar; Premiens konsekvenser i effektivitetshänseende. Rational choice, om incitamenten att delta i fair trade. Därefter en handelsteoretisk jämförelse mellan fri handel och fair trade i heckscher-Ohlinmodllen.

Detta examensarbete är ett vidareutvecklingsprojekt som har utförts i samarbete med Bombardier Transportation AB. Företaget är en världsledande tillverkare av spårbundna fordon och detta projekt behandlar bagagehyllan i deras passagerartåg Regina. Antalet tågresenärer har ökat i takt med den ökade miljömedvetenheten vilket har resulterat i hård konkurrens där pris och vikt spelar en avgörande roll. Examensarbetet har därför utförts med målet att reducera bagagehyllan till både vikt och kostnad.Fokus i examensarbetet ligger vid förstudie av tidigare dokument kring bagagehyllan så som analys av kravspecifikation, inköpslistor, underhållsinformation samt analys av bagagehyllans utformning genom studier av ritningar och befintlig hylla. Förstudien har visat på ett antal områden med potential för vikt och kostnadsreducering som till exempel alternativa leverantörer eller material samt förenklingar av konstruktioner och monteringsmetoder.Efter analys av ovan nämnda områden för vikt- och kostnadsreduktion har ett antal lösningar föreslagits.

Hur fungerar internrevisionen i aktiebolag noterade på Stockholmsbörsen för att förebygga ekonomisk brottslighet? Vilka skillnader finns mellan företag som enbart tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning från de företag som också tillämpar Sarbanes-Oxley Act?Utifrån studiens frågeställning är huvudsyftet att beskriva hur internrevisionen motverkar ekonomisk brottslighet. Samt få en bild av internrevisionens variationer i de undersökta företagenStudien är utformad efter ett kvalitativt metod. Genom fyra intervjuer har ett empiriskt material samlats in. Det empiriska materialet tolkas senare i en analys och diskussion.

This essay discusses and evaluates the international currency market in regards to efficiency. To prove the theory that, the difference between expected and actual exchange rates is explained by the difference in expected and actual interest rates and the difference in expected and actual inflation between countries, a model was developed. This model was inspired by the paper of Sebastian Edwards (1982), and is based on three theories; UIP, IS/LM and the Efficient Markets Hypothesis. The model uses 16 regressions estimated from three pairs of curriencies: $/SEK, £/SEK and ?/SEK.

Prediktionen av aktieprisutvecklingen har alltid legat i intresse för den finansiella marknadens aktörer. Flera studier har frambringat värdefulla prediktorer för aktieprisutvecklingen. Som en relativt ny prediktor av aktieprisutvecklingen har varians riskpremium rönt uppmärksamhet i forskningsvärlden. Varians riskpremium har i studier visat sig vara träffsäkrare i prognostiseringen av aktieprisutvecklingen än de traditionella prediktorerna som P/E (price over earnings ratio), CAY (consumption wealth ratio) och dividend yield. Varians riskpremium kan även betraktas som ett mått på marknadsimplicerad riskaversion med negativ korrelation till BNP-tillväxttakten.

Biobränslen står i dagsläget för 20 % av Sveriges tillförda energi. Användandet av förnyelsebara källor förväntas öka till 50 % år 2020 i enighet med det EU gemensamma 20-20 målen. Balansen mellan förbrukning och tillgång på skogsbränslen beskrivs som ojämnt fördelad över landet. För tätbefolkade regioner i mellersta och södra Sverige råder ett underskott medan den potentiella tillgången återfinns i Norrlands inland. Arbetet syftade till att beskriva 2011 års skogsbränsleflöden för Jämtland med avseende på vad som stannade respektive lämnade länet. Arbetet beräknade även upptagningsområden för Jämtkrafts terminal i Mörsil samt kraftvärmeverk i Lugnvik under tre olika scenarion 1.

Making accurate predictions of private consumption expenditures is a difficult task. This thesis examines if consumer confidence can be used to forecast consumption. Using regression analysis, the link between consumer confidence and private consumption expenditures is analyzed for Sweden between the years 1994 and 2005. Two different models are estimated. In the first model consumption is regressed only on consumer confidence, while model two is extended to contain more variables.

Titel: Inflation: Ger kointegration bättre prognoser Ämne/Kurs: NEK691, Examensarbete C, 10 poäng Författare: Kristofer Månsson Handledare: Thomas Elger Nyckelord: Inflationsprognoser, indirekt metod, kvantitetsteori, kointegration Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka om eventuell kointegration mellan inflation och penningmängd ger bättre inflationsprognoser. Metod: Jag använder mig av svensk kvartalsdata för inflation och penningmängd (mätt som M0 och M3) mellan 1993:1 och 2005:4, för att se om modeller med en felkorrigeringsterm ger bättre prognoser än VAR-modeller, AR-modeller och RW-modeller. Jag prognostiserar med indirekt metod och använder tre olika prognoshorisonter, t+1, t+4 och t+8. Slutsats: Kointegration ger inte bättre prognoser oavsett prognoshorisont. För t+1 är AR-modellen bäst och för t+4 och t+8 är VAR-modellerna bäst.

I denna uppsats utreds och analyseras om och i så fall på vilket sätt, utvidgningen av kretsen skadeståndsberättigade enligt 33 § konkurrenslagen kan förväntas påverka de konsumenter som därmed omfattas, samt hur företag kan komma att agera efter lagändringen. Syftet är även att, i förhållande till de slutsatser om lagändringens betydelse som presenterats i förarbetena samt de i uppsatsen framförda slutsatserna, analysera hur dessa samtliga slutsatser förhåller sig till en effektiv tillämpning utifrån perspektiv om ekonomisk effektivitet och rättssäkerhet.De slutsatser som nås i uppsatsen är huvudsakligen att konsumenter även efter lagändringen kommer att ges för få incitament för att de skall finna det värt ansträngningarna att tillvarata sin skadeståndsrätt. Varken förarbetenas mål om en mindre skillnad i rättskyddet mellan företag och konsumenter, eller strävan efter en ökad ekonomisk effektivitet kommer således att uppnås. Sammanfattningsvis är det således tveksamt om lagändringen bidrar till en mer effektiv rättstillämpning av skadeståndsparagrafen..

Avsikten med uppsatsen är att undersöka vilka handelseffekter Sveriges inträde i EU 1994 har medfört på handeln av frukt och grönsaker. Vi har även undersökt hur inträdet har påverkat handeln med tredje land. Med hjälp av Trumans metod har vi analyserat frukt och grönsaker på aggregerad samt disaggregerad nivå. Analyserna samt diskussionerna som förs i uppsatsen utgår ifrån handelsomfördelning och handelsalstring, vilka är de två handelseffekter metodens sex olika utfall påvisar. Då vi studerade en tullunions uppkomst och dess konsekvenser på handeln förväntade vi oss en handelsalstring inom unionen samt en handelsomfördelning gentemot tredje land.

EU:s jordbrukspolitik och dess effekter på unionens och omvärldens invånare är ett ämne som ofta väcker debatt. När man studerar effekterna på medlemsländerna skiljer man ofta mellan budgeteffekter och handelseffekter där det förstnämnda är mer frekvent förekommande både i media och som föremål för studier. Jag har valt att studera handelseffekterna som uppstår tillföljd av att EU skyddar unionens jordbruksproduktion från konkurrens utifrån.Medlemsländerna påverkas olika beroende på hur situationen inom jordbruket och handeln med jordbruksprodukter är i landet. Mitt syfte är att se vilka av medlemsländerna som vinner respektive förlorar på hur EU:s jordbruksprogram är utformat idag. I min analys använder jag data från tidsperioden 1995-2004 och jag har valt att arbeta med produktgrupperna spannmål, kött och frukt och grönsaker.

Studien har utförts i två organisationer, järnverket Uddeholm Tooling AB samt Statens Räddningsverk. På Uddeholm Tooling AB har undersökningen koncentrerats till avdelningen Terminalen och på Statens Räddningsverk har två enheter studerats, ekonomienheten i Karlstad samt Revinge skola. På såväl Terminalen som Statens Räddningsverk finns problem gällande kommunikationen mellan olika aktörer. Studien har genomförts med en kvalitativ metod bestående av observationer och intervjuer. Syftet med studien är att undersöka och skapa förståelse för kommunikationens betydelse vid förmedling av ekonomisk information.Under studiens gång har meningsskapande blivit det övergripande ämnesområdet.