Making accurate predictions of private consumption expenditures is a difficult task. This thesis examines if consumer confidence can be used to forecast consumption. Using regression analysis, the link between consumer confidence and private consumption expenditures is analyzed for Sweden between the years 1994 and 2005. Two different models are estimated. In the first model consumption is regressed only on consumer confidence, while model two is extended to contain more variables.

Uppsatsen behandlar ett företags satsning pÄ forskning och utveckling och dess samband med aktieavkastningen. En tidigare studie visar pÄ att ett sÄdant samband existerar. I vÄr studie undersöks den svenska hÀlsovÄrdsbranschen mellan 1997 och 2003. Först analyserades urvalet; karaktÀristiken hos företagen indikerade pÄ ett negativt samband mellan forskning och utveckling och aktieavkastning. Företag inom hÀlsovÄrdsbranschen med stor satsning pÄ forskning och utveckling har sÀmre aktieavkastning Àn företag med lÄg satsning.

Titel: Inflation: Ger kointegration bĂ€ttre prognoser Ämne/Kurs: NEK691, Examensarbete C, 10 poĂ€ng Författare: Kristofer MĂ„nsson Handledare: Thomas Elger Nyckelord: Inflationsprognoser, indirekt metod, kvantitetsteori, kointegration Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka om eventuell kointegration mellan inflation och penningmĂ€ngd ger bĂ€ttre inflationsprognoser. Metod: Jag anvĂ€nder mig av svensk kvartalsdata för inflation och penningmĂ€ngd (mĂ€tt som M0 och M3) mellan 1993:1 och 2005:4, för att se om modeller med en felkorrigeringsterm ger bĂ€ttre prognoser Ă€n VAR-modeller, AR-modeller och RW-modeller. Jag prognostiserar med indirekt metod och anvĂ€nder tre olika prognoshorisonter, t+1, t+4 och t+8. Slutsats: Kointegration ger inte bĂ€ttre prognoser oavsett prognoshorisont. För t+1 Ă€r AR-modellen bĂ€st och för t+4 och t+8 Ă€r VAR-modellerna bĂ€st.

I denna uppsats utreds och analyseras om och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt, utvidgningen av kretsen skadestÄndsberÀttigade enligt 33 § konkurrenslagen kan förvÀntas pÄverka de konsumenter som dÀrmed omfattas, samt hur företag kan komma att agera efter lagÀndringen. Syftet Àr Àven att, i förhÄllande till de slutsatser om lagÀndringens betydelse som presenterats i förarbetena samt de i uppsatsen framförda slutsatserna, analysera hur dessa samtliga slutsatser förhÄller sig till en effektiv tillÀmpning utifrÄn perspektiv om ekonomisk effektivitet och rÀttssÀkerhet.De slutsatser som nÄs i uppsatsen Àr huvudsakligen att konsumenter Àven efter lagÀndringen kommer att ges för fÄ incitament för att de skall finna det vÀrt anstrÀngningarna att tillvarata sin skadestÄndsrÀtt. Varken förarbetenas mÄl om en mindre skillnad i rÀttskyddet mellan företag och konsumenter, eller strÀvan efter en ökad ekonomisk effektivitet kommer sÄledes att uppnÄs. Sammanfattningsvis Àr det sÄledes tveksamt om lagÀndringen bidrar till en mer effektiv rÀttstillÀmpning av skadestÄndsparagrafen..

Det rÄder en intensiv debatt vad de alltmer tilltagande utvecklingspartnerskapen mellan Kina och afrikanska stater Àr ett utryck för och kan förklaras. Syftet Àr att nÄ nÀrmare en rimlig förklaring. FrÄgestÀllningarna Àr huruvida det Àr bistÄnd eller utvecklingssamarbete i ekonomiska termer som kan observeras. Och hur kan man pÄ basis av relevanta antaganden hos Ekonomisk Nationalism samt Marxism/beroendeteori förklara den kinesiska verksamheten utifrÄn dess orsaker, form samt konsekvenser. Metoden för denna forskningsuppgift har varit att utifrÄn tidigare forskning som kÀllor samt de teoretiska antagandena finna relevanta indikatorer i linje med syftet.Slutsatserna Àr att det primÀrt Àr statens (Kinas) eller eliters intressens som styr. För sÀkra sin egen utveckling bedriver Kina en resurs- och marknadsorienterad approach. Men det kan ocksÄ vara den ekonomiska och politiska eliten ? i Kina samt i Afrika -som strÀvar efter bibehÄllandet av maktpositioner och en ökad ackumulation av kapital. De kinesiska instrumenten/medlen tar villkorande former som faciliterar fortsatt kinesiska intressenters nÀrvaro; genom frÄnvaron av politiska men nÀrvaron av ekonomiska konditionaliteter.

Avsikten med uppsatsen Àr att undersöka vilka handelseffekter Sveriges intrÀde i EU 1994 har medfört pÄ handeln av frukt och grönsaker. Vi har Àven undersökt hur intrÀdet har pÄverkat handeln med tredje land. Med hjÀlp av Trumans metod har vi analyserat frukt och grönsaker pÄ aggregerad samt disaggregerad nivÄ. Analyserna samt diskussionerna som förs i uppsatsen utgÄr ifrÄn handelsomfördelning och handelsalstring, vilka Àr de tvÄ handelseffekter metodens sex olika utfall pÄvisar. DÄ vi studerade en tullunions uppkomst och dess konsekvenser pÄ handeln förvÀntade vi oss en handelsalstring inom unionen samt en handelsomfördelning gentemot tredje land.

Elektronisk handel har medfört att förhÄllandena pÄ ett flertal varumarknader förÀndrats. Den nya tekniken leder till ökad konkurrens samt gör det enkelt och billigt för konsumenten att jÀmföra priser. Enligt ekonomisk teori borde ökad konkurrens och lÀgre sökkostnader leda till lÀgre priser pÄ marknaden. Skivmarknaden Àr vidare en marknad med stÀndig teknologisk utveckling. Den nya formen av lagring och reproduktion av musik i sÄ kallade mp-3 filer Àr den senaste i raden av uppfinningar som pÄ ett revolutionerande sÀtt förÀndrat marknaden.

Vid FN-konferensen i Johannesburg 2002 enade vÀrdens lÀnder för en ekonomisk, socialt och miljömÀssig hÄllbar riktning. DÀr utbildningssystemet Àr ett kraftfullt verktyg för att stÀlla om till hÄllbar utveckling. Skolor har ett tydligt uppdrag att bidra till en ekologiskt hÄllbar utveckling, vilket Àven uttrycks i nationella styrdokument som till exempel i skollagen, att var och en som Àr verksam inom skolan ska frÀmja aktningen för varje mÀnniskas egenvÀrde och vÄr gemensamma miljö. Hösten 1996 startade projektet Grön Flagg som Àr den svenska grenen av Eco Schools. DÀr Miljödepartementet och NaturvÄrdsverket tillsammans tog fram miljöledningssystemet Grön Flagg som en indikator för hÄllbar utveckling.

Abstract Examensarbetet handlar om vilka likheter och skillnader det finns mellan Ä ena sidan Maria Montessoris tankar och idéer om miljö och Ä andra sidan hÄllbar utveckling i miljöfrÄgor. Jag har valt att anvÀnda mig av tvÄ Montessoriförskolor men den ena förskolan har Àven en hÄllbar utveckling profilering. Mitt syfte med undersökningen Àr att intervjua personal pÄ förskolorna för att fÄ en uppfattning om det finns nÄgra likheter och skillnader pÄ hur förskolorna arbetar med miljöfrÄgor. Mina frÄgor Àr; Hur behandlas "miljötÀnkandet" i Montessoripedagogikens grundtankar? Varför vÀljer en Montessoriförskola att ha en miljöprofil? Hur prÀglar miljöprofilen arbetet pÄ förskolan? Hur skiljer sig miljötÀnkandet pÄ Montessoriförskolor med respektive utan miljöprofil? Hur delaktiga Àr förÀldrarna i olika stadier för hÄllbar utveckling? Jag har Àven anvÀnt mig av en enkÀt som förÀldrarna pÄ Montessoriförskolan med ?HÄllbar utveckling? utmÀrkelse har besvarat.

EU:s jordbrukspolitik och dess effekter pÄ unionens och omvÀrldens invÄnare Àr ett Àmne som ofta vÀcker debatt. NÀr man studerar effekterna pÄ medlemslÀnderna skiljer man ofta mellan budgeteffekter och handelseffekter dÀr det förstnÀmnda Àr mer frekvent förekommande bÄde i media och som föremÄl för studier. Jag har valt att studera handelseffekterna som uppstÄr tillföljd av att EU skyddar unionens jordbruksproduktion frÄn konkurrens utifrÄn.MedlemslÀnderna pÄverkas olika beroende pÄ hur situationen inom jordbruket och handeln med jordbruksprodukter Àr i landet. Mitt syfte Àr att se vilka av medlemslÀnderna som vinner respektive förlorar pÄ hur EU:s jordbruksprogram Àr utformat idag. I min analys anvÀnder jag data frÄn tidsperioden 1995-2004 och jag har valt att arbeta med produktgrupperna spannmÄl, kött och frukt och grönsaker.

Bakgrund: Controller Àr ett yrke som kom till Sverige pÄ 1970-talet och det har sedan dess varit svÄrt att hitta en generell definition pÄ vad en controllers huvudsakliga arbetsuppgifter Àr. Undersökningar med controllers har visat att yrket Àr i stÀndig utveckling. Litteratur inom omrÄdet hÀvdar att en controller bör vara utbildad inom ekonomi och generellt sett arbeta med ekonomistyrning. Arbetsuppgifterna som controllers har varierar dock stort och problemet Àr att företag idag anvÀnder titeln controller som en fin titel och för att kunna forma rollen sjÀlva dÄ den Àr sÄ pass svÄrdefinierad.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att definiera den typiska controllerns bakgrund samt dennes frÀmsta arbetsuppgifter. Uppsatsen syftar Àven till att skapa förstÄelse för hur utvecklingen har sett ut inom yrket hittills samt skapa en bild av vilka arbetsomrÄden controllers tror kommer krÀva mer av deras tid i framtiden.Metod: För att uppfylla uppsatsens syfte har en kvantitativ studie gjorts dÀr insamling av data har gjorts via en enkÀt.

För att precisera hÄllbar utveckling kan man dela upp begreppet i tre dimensioner; ekonomisk, social och miljömÀssig, vilka ska stödja varandra i arbetet mot hÄllbar utveckling. För att uppnÄ hÄllbar utveckling krÀvs att företag tar ett ansvar för alla dessa dimensioner. Detta benÀmns som ett socialt ansvarstagande. Den framvÀxt som skett gÀllande frÄgan beror delvis av företagsskandaler vilka avslöjat att stora företag inte tar ett socialt ansvarstagande. HÀr har frÄgan gÀllande företagens ansvar för leverantörernas arbete aktualiserats, dÀr varor och tjÀnster köps in frÄn lÀnder dÀr principer och lagar gÀllande miljö, mÀnskliga rÀttigheter, arbetsrÀtt och anti-korruption inte respekteras till fullo.

Studien har utförts i tvÄ organisationer, jÀrnverket Uddeholm Tooling AB samt Statens RÀddningsverk. PÄ Uddeholm Tooling AB har undersökningen koncentrerats till avdelningen Terminalen och pÄ Statens RÀddningsverk har tvÄ enheter studerats, ekonomienheten i Karlstad samt Revinge skola. PÄ sÄvÀl Terminalen som Statens RÀddningsverk finns problem gÀllande kommunikationen mellan olika aktörer. Studien har genomförts med en kvalitativ metod bestÄende av observationer och intervjuer. Syftet med studien Àr att undersöka och skapa förstÄelse för kommunikationens betydelse vid förmedling av ekonomisk information.Under studiens gÄng har meningsskapande blivit det övergripande ÀmnesomrÄdet.

Bakgrund: Under senare Är har skandaler inom svenska banker uppmÀrksammats. Det har senare visat sig att mÄnga skandaler har uppkommit till följd av brister inom den interna kontrollen. Samtidigt har antalet interna brott som begÄs pÄ grund av en svag intern kontroll ökat trots att flera noterade bolag har ökat sina investeringar i den interna kontrollen. Banker har en viktig roll i samhÀllet men den interna kontrollens betydelse för att motverka individuell yrkesbaserad ekonomisk brottslighet inom svenska storbanker Àr inte sÀrskilt utredd.Syfte: Studien Àmnar bidra med en förstÄelse för hur intern yrkesbaserad ekonomisk brottslighet motverkas med de svenska storbankernas interna kontroll med hÀnvisning till Internal Control ? Integrated Framework och Three Lines of Defence.

Den hÀr studien tar upp arbetet med undervisningen för hÄllbar utveckling bland lÀrareverksamma i Ärskurs 1-6. Material till studien har fÄtts fram genom kvalitativa intervjuermed lÀrare som arbetar inom den nÀmnda kategorin. Syftet med arbetet Àr att fÄ eninblick i vad lÀrare lÀgger för vÀrderingar i begreppet hÄllbar utveckling och hur arbetetmed hÄllbar utveckling ser ut i klassrummen och skolorna de intervjuade lÀrarna arbetarpÄ. Studien berör Àven dilemman och brister som upplevs kring arbetet för hÄllbarutveckling. Det som framkommer i intervjuerna stÀlls sedan mot vad den tidigareforskningen, skolans styrdokument och policydokument sÀger.