Syftet med vÄr studie Àr att fÄ syn pÄ hur fritidspedagoger uppfattar sin kompetens och arbete med hÄllbar utveckling. Vi inleder vÄrt arbete med en historik om fritidshemmet och hur arbetet med hÄllbar utveckling uppkommit i stort och hur detta Àmne tog plats i lÀroplanen. För att fÄ syn pÄ vÄrt syfte har vi genomfört kvalitativa intervjuer med tre yrkesverksamma fritidspedagoger pÄ tre skolor i en inlandskommun i Norrland. I denna inlandskommun ska alla skolor vara miljöcertifierade inom ramen för Är 2010. Resultaten av intervjuerna visade pÄ att alla fritidshem kÀllsorterar och komposterar men det Àr bara ett fritidshem av tre som har ett aktivt och medvetet arbete inom omrÄdet för hÄllbar utveckling, detta trots att alla skolor i denna kommun skall inneha eller validera upp sitt miljöarbete till en certifiering enligt Skolverkets ?skola för hÄllbar utveckling? eller certifieringen ?Grön Flagg?..

Belöningssystem anvÀnds flitigt i arbetslivet men forskningen kring dess effekter pÄ anstÀllda ha varit snÄl. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur ekonomisk belöning uppfattas av fastighetsmÀklare samt vilken effekt det kan ha pÄ deras motivation, prestation och lojalitet gentemot företaget. Sex stycken kvalitativa intervjuer genomfördes med fastighetsmÀklare frÄn olika lokalkontor i stockholmsomrÄdet. Tematisk analys gjordes med teoretisk grund i Cognitive Evaluation Theory (CET) samt Self-Determination Theory (SDT). CET utgÄr ifrÄn att mÀnniskor bedömer hÀndelser utifrÄn en kontrollerande och en informerande aspekt medan SDT handlar om hur motivation kan vara mer eller mindre externt reglerad.

I studien genomförs en analys av begreppet hÄllbar utveckling och dess koppling till de tankar som brukar förknippas med ekologisk modernisering. Vidare beskrivs och diskuteras relationer och samband mellan den hÄllbara utvecklingens tre dimensioner; miljön, ekonomin och det sociala. Arbetet för hÄllbar utveckling pÄ den regionala nivÄn sker utifrÄn nationella ramar men det Àr pÄ den regionala och kommunala nivÄn som ansvaret för initiativtagande och prioriteringar ligger. Det Àr viktigt att ha kunskap om hur begreppet hÄllbar utveckling har kommit till och diskutera vad som menas med begreppet för att förstÄ vad begreppet syftar till och hur det bör tillÀmpas i det regionala utvecklingsarbetet. Med hjÀlp av indikatorer Àr det möjligt att följa och utvÀrdera arbetet för hÄllbar utveckling.

MÄnga idrottsföreningar befinner sig idag i ekonomisk kris och detta problem uppstÄr pÄ grund av mÄnga olika faktorer. Vi har studerat en specifik klubb i Damallsvenskan som i nulÀget befinner sig i en ekonomisk kris och lÀget Àr allvarligt. DÀrför har vi valt att studera vilka bakomliggande faktorer som pÄverkat den ideella föreningens situation och vad de kan göra för att inte hamna i liknande situationen igen. Vi har Àven valt att studera ledningens agerande av problemet dÄ deras inverkan har stor betydelse. För att fÄ fram vÄr slutsats har vi gjort personliga intervjuer med personer som Àr insatta i föreningens verksamhet och dÀrmed fÄtt ett kvalitativt resultat.

Bakgrund och problemEkonomisk brottslighet började uppmÀrksammas i mitten av 70-talet och Justitieutskottet framhöll redan dÄ betydelsen av organisatoriska förÀndringar. En av de huvudsakliga anledningarna till missförhÄllandena var bristen pÄ samlad styrning av insatserna mot ekonomisk brottslighet. 1995 överlÀmnade regeringen en skrivelse med fokus pÄ förebyggande arbete och att det ska vara en prioriterad verksamhet för myndigheterna. Enligt Ekobrottsmyndigheten har den ekonomiska brottsligheten dock ökat kraftigt sedan 2001 och utgör ett allvarligt samhÀllsproblem som skapar orÀttvisor mellan enskilda och mellan företag och förutsÀttningarna för företagandet försÀmras genom den snedvridna konkurrensen.Syfte och avgrÀnsningSyftet med föreliggande uppsats Àr att skapa en djupare förstÄelse och öka vÄr referensram angÄende Àmnet ekonomisk brottslighet, bekÀmpning av denna och hur samverkan mellan myndigheter och andra centrala aktörer fungerar. Syftet Àr Àven att belysa huruvida denna samverkan kan ses ur en modern organisationsforms perspektiv.

Bakgrund: Ekonomisk, teknisk, medicinsk utveckling och medborgares förvÀntningar styr ökade krav pÄ god vÄrd. Arbetet i hÀlso- och sjukvÄrden Àr kunskapsintensivt och i stÀndig utveckling. Chefer ska kunna ge instruktioner, förtydliga arbetsuppgifter, stödja prioriteringar och ge medarbetare stöd och Äterkoppling. Detta sÀtter fokus pÄ ledarskap och lÀrande. Socialstyrelsen i Sverige menar att det behövs ökade kunskaper i hÀlso- och sjukvÄrden, om lÀrandestyrt förbÀttringsarbete.

FrÄnvaron av priser och förvirring kring vem som konsumerar tjÀnsten gör att effektiviteten i sjukförsÀkringsadministrationen inte kan bedöms utifrÄn den gÀngse nationalekonomiska definitionen. I denna uppsats definierar jag kriterier för effektivitet i handlÀggning av sjukförsÀkringen. Vad och hur mycket som skall produceras bestÀms av politikers efterfrÄgan. Hur det skall produceras pÄ rÀtt sÀtt varierar mellan olika sjukfall. UtifrÄn dessa kriterier analyseras dÀrefter lösningar pÄ ett principal-agentproblem inom FörsÀkringskassan.

Bakgrund: Mycket forskning tittar idag pÄ forskning och utvecklingens pÄverkan pÄ den ekonomiska tillvÀxten. Denna forskning inriktar sig oftast pÄ enskilda lÀnder och marknader. Den hÀr uppsatsen försöker knyta ihop den tidigare forskning som Àr gjord inom Àmnet och tittar pÄ huruvida sambanden skiljer sig Ät emellan de nordiska lÀnderna. Tidigare forskning har hittat smÄ positiva samband mellan forskning och utvecklingsutgifter och företagens marknadsvÀrden inom de marknader som studerats.FrÄgestÀllning: Finns det ett samband mellan nordiska företags marknadsvÀrden och dess utgifter för forskning och utveckling och skiljer det sig mellan lÀnderna?Metod: Uppsatsen anvÀnder sig av statistiska modeller för att berÀkna och signifikanstesta sambanden mellan nordiska företags forsknings och utvecklingsutgifter och dess marknadsvÀrde.Resultat: Resultatet i uppsatsen skiljer sig frÄn annan forskning dÄ inga statistiskt signifikanta samband har kunnat finnas.

I denna uppsats jÀmförs skillnader mellan svenska och utlÀndska hedgefonder med avseende pÄ avkastning och risk. Information om fondernas avkastningar Àr hÀmtade frÄn de olika fondernas hemsidor. JÀmförelser görs under tvÄ olika tidsperioder, 18-respekive 48 mÄnader. MÄtt som berÀknas Àr genomsnittlig Ärsavkastning, standardavvikelse, kurtosis, skevhet och Sharpekvot. I resultat och analys konstateras att de svenska och utlÀndska hedgefonderna inte skiljer sig mycket Ät i det första intervallet.

Uppsatsen sammanfattar nationalekonomiska teorier kring fair trade och, för teorierna, relevant empiri. Störst vikt lÀggs vid fair trades prismekanism och vilka effekter samt bieffekter den innebÀr. Teorikapitlet bestÄr i princip av fyra delar; Premiens konsekvenser i effektivitetshÀnseende. Rational choice, om incitamenten att delta i fair trade. DÀrefter en handelsteoretisk jÀmförelse mellan fri handel och fair trade i heckscher-Ohlinmodllen.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att ta reda pÄ vad barn i Äldrarna 4 och 5 Är pÄ en förskola har för tankar om anvÀndning av vatten ur perspektivet hÄllbar utveckling, samt att undersöka vilka dimensioner inom hÄllbar utveckling som barn pÄ en förskola tar till sig dÄ vi tillsammans genomför övningar inom temat anvÀndning av vatten. Eftersom övningarna genomfördes tillsammans med barnen utgÄr jag frÄn de metoder som anvÀnds vid aktionsforskning. De undersökningsmetoder som anvÀndes var kvalitativa intervjuer och deltagarobservationer. Resultatet visar att barnen som deltagit i undersökningen har tankar om vilket behov av vatten som finns samt tankar om anvÀndning av vatten utifrÄn de ekonomiska, sociala och miljömÀssiga dimensionerna av hÄllbar utveckling. Störst andel barn har tagit till sig inom den sociala dimensionen av hÄllbar utveckling..

Syftet med uppsatsen Àr att fördjupa kunskaperna inom barnens grovmotoriska utveckling, dÀr litteraturgenomgÄngen lyfter fram miljöns pÄverkan för motorisk utveckling, konsekvenser inom motorisk trÀning samt motorisk utveckling utifrÄn ett holistiskt (utveckling utifrÄn helheten) synsÀtt. Syftet med undersökningen Àr att studera eventuella skillnader och likheter i pedagogers arbete, dÄ vi stÀller icke profilerade pedagoger gentemot pedagoger som arbetar pÄ profilerade förskolor inom friskvÄrd, simning samt idrott. Vi har intervjuat tio pedagoger dÀr undersökningen har handlat om hur pedagogerna ser pÄ grovmotoriken och hur de lÀgger upp verksamheten för att frÀmja barnens grovmotoriska utveckling. Resultatet har visat bland annat att de profilerad pedagogerna har fler planerade lÀrandesituationer som utvecklar barnens grovmotorik och rörelsen har ett större inslag i deras verksamhet..

This essay discusses and evaluates the international currency market in regards to efficiency. To prove the theory that, the difference between expected and actual exchange rates is explained by the difference in expected and actual interest rates and the difference in expected and actual inflation between countries, a model was developed. This model was inspired by the paper of Sebastian Edwards (1982), and is based on three theories; UIP, IS/LM and the Efficient Markets Hypothesis. The model uses 16 regressions estimated from three pairs of curriencies: $/SEK, ÂŁ/SEK and ?/SEK.

Prediktionen av aktieprisutvecklingen har alltid legat i intresse för den finansiella marknadens aktörer. Flera studier har frambringat vÀrdefulla prediktorer för aktieprisutvecklingen. Som en relativt ny prediktor av aktieprisutvecklingen har varians riskpremium rönt uppmÀrksamhet i forskningsvÀrlden. Varians riskpremium har i studier visat sig vara trÀffsÀkrare i prognostiseringen av aktieprisutvecklingen Àn de traditionella prediktorerna som P/E (price over earnings ratio), CAY (consumption wealth ratio) och dividend yield. Varians riskpremium kan Àven betraktas som ett mÄtt pÄ marknadsimplicerad riskaversion med negativ korrelation till BNP-tillvÀxttakten.

Syftet med denna uppsats Àr att studera den tekniska effektiviteten och dessförklaringsfaktorer för den europeiska och svenska pappersindustrin. Paneldata pÄ branschnivÄ för 12 lÀnder under tidsperioden 2002-2009 anvÀnds för att i ett första steg med hjÀlp av Data envelopment analysis (DEA) mÀta graden av effektivitet. I ett andra steg förklaras variationen i effektivitet mellan de olika lÀndernas pappersindustrier med hjÀlp av en Tobit-regression. Studien avgrÀnsar sig till den rent tekniska effektiviteten dÀr arbetskraft, kapital, energi och olika material, nödvÀndiga vid pappersproduktion, anvÀnts som insatsvaror. Som förklaringsfaktorerna till skillnader i effektivitet har fyra variabler anvÀnts; Forskning och utvecklings utgifter (FoU), antal anstÀllda inom FoU anstÀllda, energiskattenivÄ och ekonomisk frihet.Resultaten frÄn studiens första steg visar pÄ skillnader i effektivitet mellan de olika lÀnderna.