SÄvÀl sociologer som etnologer, antropologer och historiker har sedan tio Är pekat pÄ en social förÀndring i vÀsterlÀnningars identitet, vÀrderingar och levnadsmönster de senaste decennierna. Det har beskrivits som en ?ekonomisering? av vardagslivet, att vi idag lever i en kultur som prÀglas av konsumism mer Àn nÄgot annat. HÀr utförs en intertextuell diskursanalys av innehÄll frÄn tvÄ av Sveriges största dagstidningar under Ären 1972, 1986 och 2006, med syftet att spÄra den förÀndrade mediala framstÀllningen av den ekonomiska verkligheten för lÀsaren och dennes förhÄllande och relation gentemot samhÀllet, ekonomin och sig sjÀlv som ekonomisk aktör. Med Ärens gÄng blir innehÄllet som handlar om hur individen skall/bör hantera sina pengar allt större, samtidigt som hur en talar om spelvinster och finansiella klipp blir nÀrmast identiska.

Följande uppsats utgör en litteraturstudie över tvÄ vanliga konsumtionsvalsteoretiska antagande och deras biologiska rimlighet. De antagande som testas Àr: (A) En ekonomisk agent handlar som om hon maximerar en nyttofunktion. (B) Individen Àr sjÀlvisk. AngÄende (A) dras slutsatsen att denna kan antas uppfylld. Antagande (B) Àr mer komplicerat.

Tidigare forskning som studerat om politiska beslut ?verensst?mmer med medborgares vilja har p?visat att politiken b?ttre ?terspeglar h?ginkomsttagares ?sikter ?n medel- och l?ginkomsttagares. N?gra studier har teoretiserat att denna form av oj?mlik politisk representation kan katalyseras av ekonomisk oj?mlikhet. Studierna har d?rf?r testat om ?kad inkomstoj?mlikhet f?rstorar gapet i representation mellan h?g- och l?ginkomsttagare, men har inte producerat n?gra signifikanta resultat.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att studera vad som har pÄverkat spotpriset pÄ el i Sverige mellan Ären 1996 och 2002. För att besvara syftet har de variabler som pÄverkar utbudet respektive efterfrÄgan, och dÀrmed ocksÄ spotpriset pÄ el, identifierats med hjÀlp av traditionell ekonomisk teori. DÀrefter har en modell utformats och lösts med hjÀlp av Two-Stage Least Square metoden. De inkluderade variablerna i modellen Àr disponibel inkomst, pris pÄ olja, teknologisk utveckling, kapacitet samt importerad kvantitet el. Förklaringsgraden pÄ regressionen blev cirka 82 procent vilket tyder pÄ att det kan finnas variabler som pÄverkar spotpriset pÄ el som utelÀmnats frÄn modellen.

Syftet med denna uppsats Àr att ytreda huruvida det existerar en semestereffekt pÄ den svenska aktiemarknaden. Författarna har studerat Stockholmsbörsen via AffÀrsvÀrldens generalindex med perioden 1990-2005 som grund. Via en referensperiod har det pÄvisats att denna effekt tycks ha uppkommit under de senaste 20 Ären. Anledningarna till detta tros frÀmst bero pÄ ett tilltagande intresse för aktiehandel och den pÄtagligt förbÀttrade infrastrukturen kring denna..

Denna studie baseras pÄ kvalitativa intervjuer av förskolechefer vid nio förÀldrakooperativ. Syftet Àr att undersöka hur dessa arbetar med hÄllbar utveckling i praktiken samt vilka hinder och möjligheter de ser i det arbetet..

Sverige Àr ett stort land dÀr förutsÀttningarna för ekonomisk utveckling varierar mellan de olika regionerna. I flera Ärtionden har regionalpolitik bedrivits för att jÀmna ut dessa skillnader. Politiken har inte alltid fÄtt det förvÀntade resultatet och det beror, enligt kritikerna till top-down- tÀnkandet, pÄ att det inte gÄr att skapa utveckling uppifrÄn. De menar att policy skapas pÄ lokal nivÄ i samhÀllet i sÄ kallade policynÀtverk. Enligt Burts teori bör ett sÄdant nÀtverk vara vÀl integrerat internt och aktörerna mÄste ha mÄnga kontakter utanför nÀtverket för att det ska vara maximalt presterande.

I denna uppsats studeras hur afrikanska lÀnders ekonomiska tillvÀxt pÄverkas av deras handelsöppenhet. För att undersöka den valda problemstÀllningen har en tvÀrsnittsstudie utförts med hjÀlp av en regressionsanalys. Datamaterialet som anvÀnds Àr sekundÀrdata som inhÀmtats frÄn VÀrldsbanken. Den beroende variabeln som undersöks Àr genomsnittlig tillvÀxt i reell BNP per capita mellan Är 2000 och 2010. I regressionsmodellen inkluderas ett antal oberoende variabler.

HÄllbar utveckling Àr ett omtvistat och komplext begrepp med mÄnga tolkningsgrunder och en diffus definition. Trots detta stÄr det tydligt framskrivet i bÄde styrdokument och skollag att det skall undervisas om hÄllbar utveckling i skolan. Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att undersöka hur tvÄ gymnasielÀrare och tio elever uppfattar begreppet hÄllbar utveckling, samt vad de anser om undervisning för hÄllbar utveckling. Studien har genomförts med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer. Analysen av intervjumaterialet gjordes med en fenomenografisk ansats.

Inom den regionala utvecklingen har ekonomisk tillvÀxt fÄtt en allt större roll, fler och flerregioner arbetar efter att strÀva en sÄ hög ekonomiskt tillvÀxt som möjligt. Men i och meddetta sÄ skapas en geografiskt differentierad utveckling dÀr de omrÄden som genererar tillvÀxtanses har starka utvecklingsmöjligheter medan de omrÄden som inte alls genererar likamycket riskerar att hamna efter och bli outvecklade. Detta Àr nÄgot som kan ses i VÀrmlanddÀr Karlstadsregionen utvecklas medan de svagare delarna av lÀnet, sÄ somlandsbygdsomrÄdena inte alls har lika stort fokus pÄ sig inom det regionalautvecklingsarbetet. En lösning pÄ detta kan vara att arbeta fram en inkluderande tillvÀxt dÀrdet inte bara handlar om de ekonomiska vÀrden utan Àven inkluderar sociala faktorer.Syftet med min studie Àr dÀrför att lyfta fram och belysa frÄgor som rör inkluderande tillvÀxtpÄ regional nivÄ med VÀrmland som fallstudie. Syftet Àr Àven att undersöka hur en merinkluderad tillvÀxt kan arbetas in den regionala kontexten, samt se hur det regionalaperspektivet och utvecklingsarbetet i VÀrmland kan pÄverkas av detta.

Syfte: Uppsatsens syfte Àr att studera hanterandet av mÄl för god ekonomisk hushÄllning i kommunen och dess pÄverkan pÄ den kommunala revisionen, för att analysera fenomenets roll i styrningen av kommunen. Metod: I enlighet med mÄlet att uppfylla uppsatsens syfte har vi valt att genomföra en kvalitativ undersökning med en deskriptiv ansats. Uppsatsens primÀrdata har införskaffats genom nio intervjuer av ekonomichefer, politiker och förtroendevalda revisorer i Helsingborgs, KÀvlinge och Osby kommun. Vi har Àven genomfört fyra intervjuer med sakkunniga bitrÀden. SekundÀrdata har samlats in i form av kommunala finansiella dokument.

Uppsatsen undersöker huruvida den sociala turismen har ökat eller minskat i Sverige sedan utvidgningen av EU, med fokus pÄ utvidgningen Är 2004. Samordningen av de europeiska medlemsstaterna och deras respektive socialförsÀkringssystem innebÀr att individer som rör sig inom EU inte ska förlora sin sociala trygghet. Undersökningar visar dock pÄ att intresset för de svenska socialförsÀkringarna inte Àr sÄ stort som befarat..

TillvÀxtteori Àr ett centralt inslag i nationalekonomiska studier. Lika centralt i finansiella studier Àr frÄgan om vad som förklarar aktiekursers utveckling. Ett eventuellt samband mellan dessa Àr av intresse att undersöka. Om tillvÀxt visar sig förklara en del av kursutvecklingen hos aktier Àr detta mycket anvÀndbart vid val av investeringsstrategier. För att undersöka om ett samband föreligger anvÀnds en modifierad modell av teknologispridningsmodellen till grund för att skapa ett index som visar hur nÀra man befinner sig sitt steady state (det jÀmviktslÀge en ekonomi rör sig mot pÄ lÄng sikt).

Good governance-begreppet introducerades av VÀrldsbanken pÄ slutet av 1980-talet som riktlinjer för hur en stat pÄ bÀsta sÀtt skall organiseras och styras för att nÄ ekonomisk utveckling. Good governance-idealen innefattar bland annat öppenhet, transparens, rÀttsÀkerhet och effektivitet, som sÀgs uppnÄs genom ÄtgÀrder som liberalisering och decentralisering. Banken har anvÀnt sig av konditionalitet dÄ de stÀllt krav pÄ anpassning till good governance till de lÀnder som ansökt om utvecklingslÄn. Tidigare har good governance-kriterierna setts som absolut goda och tillÀmpbara i alla lÀnder, i enlighet med ett best practice-synsÀtt. MÄnga har kritiserat denna tillsynes förenklade vÀrldssyn och hÀvdat att agendan Àr alltför ambitiös och att banken bör ta hÀnsyn till mottagarlÀndernas specifika kontexter för att nÄ bÀsta resultat.

Syftet med rapporten Àr att ta fram exempel pÄ systemhandlingar för ett nytt varuhus för Biltema, GÀvle. Detta i tvÄ stomutföranden ? stÄl och betong samt Àven en ekonomisk jÀmförelse mellan alternativen. Slutligen ska ett av stomalternativen rekommenderas. Efter att förutsÀttningar för projektet och byggnaden blivit klarlagda, utfördes för att utforma byggnadens tvÄ olika stommar, överslagsberÀkningar med hjÀlp av byggkonstruktionslitteratur och datorprogram.