För att nÄ de sÀkerhetspolitiska mÄlsÀttningarna har bÄde enskilda stater och mellanstatliga organisationerett antal maktmedel till sitt förfogande. Syftet med ?Ekonomiska och militÀra maktmedel? en samordnadstrategi? har varit att undersöka de ekonomiska maktmedlens betydelse och anvÀndande vid kriser ochkonflikter samordnat med militÀr planering och genomförande.Slutsatserna av fallstudierna pekar pÄ att det inte Àr de ekonomiska maktmedlen som infriat sÀndarenssÀkerhetspolitiska mÄlsÀttningar. För att nÄ de sÀkerhetspolitiska mÄlen har dock ekonomiska maktmedeloch ekonomisk krigföring en viktig roll. SignalvÀrdet Àr stort, insatsen Àr lÄg i jÀmförelse medvÄldsanvÀndning och sÀndaren fÄr ett större urval av handlingsalternativ.

Kolonialismen har av mÄnga pekats ut som en central anledning till den avsaknad av ekonomisk tillvÀxt som idag kÀnnetecknar Afrika. Genom en analys av tre aspekter som Àr teoretiskt sammankopplade med kolonialismen, den ensidiga handeln, avsaknaden av regional handel samt försÀmrade bytesvillkor besvaras frÄgan om hur kolonialismen förÀndrade den VÀstafrikanska handeln. Diskussionen gÄr sedan över till hur dessa förÀndringar i sin tur pÄverkade regionens förutsÀttningar för ekonomisk tillvÀxt. Analysen tar sin början med kolonialismens intÄg i regionen kring 1885 och strÀcker sig fram till nutid. Slutsatsen Àr att Àven om kolonialismen förde med sig ett antal förÀndringar, sÄsom en kraftigt ökad handel med Europa och kroniska bytesunderskott, Àr det tydligt att den inte förÀndrade den grundlÀggande handelsstrukturen i VÀstafrika.

I uppsatsen undersöks möjligheterna med kommersiell mikrofinans. Det historiska förloppet bakom mikrofinansinstitutens utveckling studeras och dagens forskning synas. Möjligheterna med kommersiell mikrofinans kopplas sedan samman med en undersökning av avkastningen pÄ det egna kapitalet hos mikrofinansinstitut av olika typer i Sydamerika, Centralamerika och Karibien. Den sista undersökningen genomförs i syfte att hitta lÀmpliga investeringsklimat i den region som anses ha kommit lÀngst med mikrofinans. Undersökningen av möjligheterna med kommersiell mikrofinans visar att det finns diversifierningsmöjligheter, möjligheter med att anpassa rÀntederivat frÄn den reguljÀra finansmarknaden till mikrofinansmarknaden, möjligheter att öppna upp en enorm marknad, möjligheter till hög avkastning tack vare hög ÄterbetalningsförmÄga och slutligen att det finns en möjlighet att mÀtta ett enormt behov i u-lÀnderna.

I ett bredare perspektiv Àr uppsatsen ett försök att uppmÀrksamma den i nationalekonomiska sammanhang negligerade entreprenören. Uppsatsen vidareutvecklar Claudio Michelaccis matchningsfunktion dÀr teknologisk tillvÀxt fÄr konstant avkastning om allokeringen till forskning och entreprenörskap Àr genomtÀnkt, nÄgot han finner stöd för i USA. Uppsatsen testar samma funktion pÄ 23 industrilÀnder och finner ett tÀmligen gott stöd för hans antagande..

Landreformen i VÀstbengalen, Indien, pÄverkade inte bara produktiviteten utan Àven de sociala relationerna inom staten. Decentraliseringen av den politiska makten Àr Àven den starkt kopplat till denna diskussion. Denna uppsats diskuterar detta och försöker analysera vad som var sÄ unikt med just VÀstbengalens reformförsök. Blev resultatet det vÀntade och i sÄ fall varför?.

Vilka faktorer Àr av vikt för att uppnÄ ekonomisk tillvÀxt? Kring denna frÄga har det stÀndigt debatterats. Det Àr viktigt för ett land hur dess ekonomiska tillvÀxt fungerar, hur de uppnÄr detta kan ske pÄ olika sÀtt och vad som pÄverkar den ekonomiska tillvÀxten finns det blandade meningar om. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka samt förklara vilka faktorer som skapar denna ekonomiska tillvÀxt, vi kommer undersöka detta genom att titta pÄ den grupp som kallas för utvecklingslÀnder.Det finns tidigare studier inom detta omrÄde men de vi har sett till har delade meningar, vilken om nÄgon specifik faktor som bidrar till ekonomisk tillvÀxt mer Àn nÄgon annan. DÀremot sÄ finns det gott om tillvÀxtteorier som försökt förklara vilka faktorer som pÄverkar tillvÀxten, vilka vi har anvÀnt oss av för att förklara resultatet av analysen.Vi har anvÀnt oss av en linjÀr regressionsmodell, dÀr den beroende variabeln ekonomisk tillvÀxt Àr representerad av förÀndringen i bruttonationalprodukten per capita.

The purpose of this essay is to test for significance between TED- spread and four different macrovariables, housing prices, Federal funds rate, Asset Backes Securities and mortgage volume. Multiple regression has been used to search for significance between the dependent and the four independent variables. Our data consist of quarterly reports from January 1998 to June 2008. Our conclusion is that all of the four variables show a significant relation with TED- spread. The model explains 76 percent of the variation in TED- spread..

Det finns inga interna kontrollsystem som helt eliminerar risken för ekonomiska oegentligheter. IstĂ€llet ligger fokus pĂ„ hur företag efter bĂ€sta förmĂ„ga kan förebygga ekobrott. Börsnoterade företagens interna kontrollsystem har fĂ„tt ytterligare uppmĂ€rksamhet pĂ„ senare Ă„r genom problematiken kring agentteorin, svensk kod för bolagsstyrning och inte minst det ökande antalet anmĂ€lningar av ekonomisk brottslighet i Sverige pĂ„ senare Ă„r. Ökningen kan sĂ€gas bero pĂ„ en rad faktorer, dĂ€r motiv, möjlighet och rationalisering Ă€r tre viktiga delar. Svenska företag försöker idag motverka ekobrott genom preventiva, detektiva samt reaktiva metoder vilka ofta ocksĂ„ verkar i symbios.

Idag stÀlls det höga krav pÄ kompetens och att vi stÀndigt ska lÀra i arbetet. Kraven innebÀr ett stort behov av kompetensutveckling och ett livslÄngt lÀrande. Finns ingen drivkraft att utvecklas Àr det svÄrt att finna en plats pÄ arbetsmarknaden.Syftet med denna studie Àr att beskriva hur chefer upplever sina möjligheter till utveckling och lÀrande i arbetet. Underlag för studien Àr nio intervjuer med chefer i olika branscher i bÄde den offentliga och privata sektorn.Studien visar att respondenterna Àr utvecklingsbenÀgna. De nöjer sig inte med den kompetens de redan besitter, utan strÀvar stÀndigt efter att lÀra nytt.

Uppsatsen behandlar Bosnien som ett fall av statsbyggande under utlÀndsk intervention. Det Àr nu 10 Är sedan Dayton-avtalet undertecknades, ett avtal som inte bara syftade till att fÄ ett slut pÄ den blodiga konflikten utan Àven till att bygga upp den nya staten Bosnien-Hercegovina samt dess institutioner. Under det gÄngna decenniet har vi dock fÄtt bevittna ytterligare tvÄ fall inom samma kategori, interventionerna i Afghanistan och Irak. Det kan dock snabbt konstateras att ingen av dessa stater idag kan klassificeras som helt suverÀna dÄ internationella aktörers inflytande Àr ytterst pÄtagligt pÄ olika sÀtt. I alla fall i Bosnien verkar den demokratiska utvecklingen ha avstannat och landet stÄr vid ett vÀgskÀl; att nÀrma sig EU med allt vad det innebÀr av reformer samt demokratisk och ekonomisk utveckling eller bibehÄlla det nuvarande dödlÀget vilket kan dra in landet i en destruktiv spiral och ÄteruppvÀcka konflikten.

We have two aims with this thesis. The first aim is to describe CFD as a financial instrument in detail by highlighting its potentials and disadvantages. The second aim is to try to find the optimal real margin for each of the underlying stocks.We have adopted an inductive approach, combined with a quantitative method. We have worked with data and tried to come up to conclusions from the results we got.The conclusion of our thesis is that it is optimal to enter a CFD-contract with own capital covering at least 20 % of the value of the contract..

Vi undersöker den ickeparametriska optionsprissÀttningsmodellen med namnet kanonisk vÀrdering. Vi visar att den kanoniska modellen fungerar vÀl pÄ svensk data. Vi visar ocksÄ att kanonisk vÀrdering kan generera ett volatilitetsleende som stÀmmer överens med det vi observerar pÄ marknaden. Dessa empiriska resultat Àr konsistenta med tidigare forskning. Ett teoretiskt motiverat resultat Àr att den kanoniska vÀrderingsmodellen kan hÀrledas frÄn ?Large Deviation Theory?..

Meningen med vÄr uppsats Àr att undersöka möjligheten för ett socialt arbetskooperativ att kunna driva ett hunddagis i egen regi, helt utan bidragsstöd frÄn samhÀllet. I uppsatsen börjar vi med att kortfattat beskriva bakgrunden till socialekonomiska arbetskooperativ. Vi har haft möjlighet att fÄ nÀrvara vid den utbildning som kursdeltagarna fÄtt genom Karlstads kommun inför uppstarten av hunddagiskooperativet. Hunddagiskooperativet kommer att drivas som en ekonomisk förening för att ha möjlighet att i framtiden kunna vara vinstdrivande.En enkÀtundersökning genomfördes för att se vad potentiella kunder efterfrÄgar av ett hunddagis och vad som skulle kunna göra att kunderna vÀljer detta dagis framför andra. Vidare har vi gjort en investeringskalkyl samt break even-analys för att se hur mÄnga dagishundar som skulle behövas för att tÀcka upp för kostnaderna. Vi ser att efterfrÄgan pÄ kompletterande varor och tjÀnster frÄn den potentiella kundgruppen Àr stor och att detta kan generera ytterligare intÀkter.Efter genomförd break even-analys kan vi konstatera att det Àr fullt möjligt att driva verksamheten utan ekonomiskt stöd frÄn samhÀllet. GÄr det dessutom att komplettera med ytterligare varor och tjÀnster kan verksamheten dessutom gÄ med vinst.

This paper examines the opportunities and challenges of integrating conservation practice and the circular economy into practical planning processes. In recent years, the discussion of circular economy and its relevance in the sustainability debate has intensified. According to the Swedish Environmental Protection Agency, the transition to a circular economy is crucial to achieving the national and international environmental and climate goals as well as the global goals in Agenda 2030. Parallel to this, there is a long established heritage discourse that emphasizes the importance of preserving buildings and cultural environments as part of our cultural heritage. These two discourses have common goals, but they differ in how they present their respective arguments.

ABSTRACT So?derqvist, J. 2015. Ja?msta?lldhetsperspektivet i den fysiska planeringen.