VÄrt syfte med uppsatsen Àr att undersöka om det empiriskt gÄr att pÄvisa lönsamhet i det nya pensionssystemet dvs. premiepensionen. Med andra ord vill vi undersöka lönsamheten med ett aktivt pensionssparande enligt ekonomisk vedertagen teori. Undersökningsdata omfattar samtliga 854 pensionsfonder som funnits frÄn starten 2000-11-02 till 2004-12-30. Vi har utifrÄn historisk data tagit fram den lÀgsta variansfonden för att anvÀnda den som riskfri fond i Sharpekvoten.

Trots att vÀrldens sammanlagda vÀlstÄnd ökar, bor mer Àn fem av jordens dryga sex miljarder invÄnare i utvecklingslÀnder dÀr en vanlig inkomst Àr under tvÄ dollar om dagen. Samtidigt ökar ocksÄ de nya typerna av konflikter, som tar uttryck i inomstatliga sammandrabbningar och terroristaktioner. MÄnga bottnar i ett djupt missnöje och kan spÄras tillbaka till fattigdom och resursknapphet. Det Àr ur ett sÀkerhetsperspektiv av allra största vikt att kartlÀgga och komma tillrÀtta med dessa bakomliggande faktorer. FattigdomsbekÀmpning Àr en central term i detta arbete.

Ekobrott har l?nge funnits p? den kriminalpolitiska agendan och ligger h?gt upp p? samh?llets ?tg?rdslista. Revisorer ses i samh?llet som en central akt?r i att f?rebygga och bek?mpa ekonomisk brottslighet. Tidigare forskning indikerar d?remot att det f?religger ett f?rv?ntningsgap mellan revisorer och samh?llet om revisorers faktiska roll.

Skolan har fÄtt i uppdrag att implementera hÄllbar utveckling i undervisningen. Enligt skolverket ska hÄllbar utveckling genomsyra all utbildning. För att undersöka hur lÀrande i hÄllbar utveckling har implementerats i undervisningen intervjuade jag sex lÀrare pÄ en gymnasieskola. LÀrarna som intervjuades arbetade som naturkunskapslÀrare, fysiklÀrare och samhÀllskunskaps-lÀrare. Studien visar att de intervjuade lÀrarnas syn pÄ vad hÄllbar utveckling i undervisningen innebÀr varierar.

Ekobrottsmyndigheten uppger i en rapport frÄn december 2005 att den ekonomiska brottsligheten har ökat de och kommer att öka framöver. De senaste Ärens redovisningsskandaler i Europa och USA har satt revisorn och finansiell revision i fokus. Förtroendet för revisorer har skadats och revisorns oberoende har dÀrmed ifrÄgasatts. Syftet med vÄr uppsats har varit att öka förstÄelsen för vilka skyldigheter och möjligheter revisorn har idag att upptÀcka och motverka ekonomisk brottslighet. Studien begrÀnsar sig till att omfatta externrevisorer i Sverige och de ekonomiska brott han har möjlighet att upptÀcka vid en traditionell revision.

UtlÀndska direktinvesteringar Àr avgörande för en regions utveckling. Investerarna i sin tur Àr intresserade att investera i miljöer dÀr det finns positiva förutsÀttningar för en lyckad investering. SÄdana förutsÀttningar kan bland annat, vara; gynnsam storlek pÄ marknad, stabil ekonomisk situation, grad av öppenhet, infrastruktur och kostnad för arbetskraft och investeringar. De bÄda delstaterna Pernambuco och Para i Brasilien har lÀnge haft svÄrt att attrahera utlÀndska direktinvesteringar. Följaktligen ligger man efter övriga Brasilien i mÄnga avseenden nÀr det kommer till exempelvis levnadsstandard och utbildningsnivÄ.Syftet med uppsatsen Àr att redogöra för respektive stats förutsÀttningar att attrahera investeringar baserat pÄ variabler som tidigare forskning presenterat.

Hur fungerar internrevisionen i aktiebolag noterade pÄ Stockholmsbörsen för att förebygga ekonomisk brottslighet? Vilka skillnader finns mellan företag som enbart tillÀmpar Svensk kod för bolagsstyrning frÄn de företag som ocksÄ tillÀmpar Sarbanes-Oxley Act?UtifrÄn studiens frÄgestÀllning Àr huvudsyftet att beskriva hur internrevisionen motverkar ekonomisk brottslighet. Samt fÄ en bild av internrevisionens variationer i de undersökta företagenStudien Àr utformad efter ett kvalitativt metod. Genom fyra intervjuer har ett empiriskt material samlats in. Det empiriska materialet tolkas senare i en analys och diskussion.

Uppsatsen beskriver vad hedgefonder Àr och undersöker likheter och skillnader mellan svenska och utlÀndska hedgefonder under perioden 2002-2006. DÀrefter jÀmförs amerikanska hedgefonder med index samt riskfria tillgÄngar under perioden 2000-2003 med syftet att undersöka vad som hÀnder med hedgefonder under en period nÀr börsen sjönk..

The purpose of this thesis is to investigate if there is a risk that Sweden will go in to crises at the house market and in the bank sector. The Swedish house prices have in the last years growth very high and quickly and are now over the development in the beginning of 1990. The method I use to investigate this is a multiple regression model. I follow a regression that both OECD and the Swedish Riksbank use. The difference between my analyse and theirs is that we use different periods..

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur ekonomisk krishantering sker i ideella idrottsföreningar samt varför ekonomiska kriser uppstÄr bland ideella idrottsföreningar. Vidare undersökte vi skillnader i ekonomisk krishantering mellan idrottsföreningar och vinstdrivande företag. Vi studerade Àven krishanteringsmodeller för att se om nÄgon gick att tillÀmpa i idrottsföreningar. Till sist studerade vi hur föreningarna kan förebygga kriser. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor gjorde vi en litteraturundersökning samt intervjuer med fem ishockeyföreningar.

En ha?llbar samha?llsplanering av sta?der har blivit allt viktigare i takt med urbaniseringen. De kommande a?ren kommer befolkningen i Stockholms la?n att o?ka och behovet av bosta?der likasa?. I samband med exploateringen i Stockholms kommuner sa? finns risken med att ekosystemtja?nsterna pa?verkas negativt.

Hur fungerar internrevisionen i aktiebolag noterade pÄ Stockholmsbörsen för att förebygga ekonomisk brottslighet? Vilka skillnader finns mellan företag som enbart tillÀmpar Svensk kod för bolagsstyrning frÄn de företag som ocksÄ tillÀmpar Sarbanes-Oxley Act?UtifrÄn studiens frÄgestÀllning Àr huvudsyftet att beskriva hur internrevisionen motverkar ekonomisk brottslighet. Samt fÄ en bild av internrevisionens variationer i de undersökta företagenStudien Àr utformad efter ett kvalitativt metod. Genom fyra intervjuer har ett empiriskt material samlats in. Det empiriska materialet tolkas senare i en analys och diskussion.

Det Àr en stor variation mellan lÀnders ekonomiska tillvÀxt idag och de bakomliggande orsakerna till dessa stora variationer Àr att lÀnderna har olika nivÄer av produktivitet och effektivitet. Olikheter i produktivitet och effektivitet kan förklaras med bÄde positiva och negativa faktorer. Investeringar, bra institutioner, ökade utbildningsnivÄer Àr nÄgra av dem som anses som positiva och tros ha en positiv inverkan pÄ ett lands ekonomiska tillvÀxt medan korruption anses som negativ och tros skada den.Syftet med denna studie Àr att undersöka hur korruption pÄverkar ekonomisk tillvÀxt.Den empiriska metod som anvÀnds i denna tvÀrsnittsstudie Àr en multipel regressionsanalys med en dummyvariabel. Data för studien innehöll 93 olika lÀnder dÀr 28 lÀnder tillhörde OECD medan resten var lÀnder utanför OECD. Resultatet var att i den enkelt linjÀra regressionsmodellen sÄ fann författaren att korruption hade en positiv pÄverkan pÄ ekonomisk tillvÀxt, men dÄ fler kontrollvariabler inkluderades blev pÄverkan negativ och upphörde att vara signifikant tills att dummyvariabeln OECD inkluderades.

Innovationer och innovationssystem har pÄ senare tid fÄtt en allt viktigare roll i synen pÄ vad somfrÀmjar ekonomisk tillvÀxt och regional utveckling. Forskning visar att statliga satsningar inominnovationspolitiken uppvisar ett prioriteringsmönster dÀr kön synes vara en organiserandeprincip. Tekniktunga branscher som frÀmst sysselsÀtter mÀn som anstÀllda fÄr majoriteten av demedel som delas ut för att stödja och utveckla innovativa processer . I Halland Àr HÀlsoteknik etts.k. prioriterat tillvÀxtomrÄde och dÀrmed mottagare av dessa medel.

AbstractDuring the last decade the public sector has been influenced by new ways of measuring performance and governing, taking inspiration from the private sector. The Swedish municipal community Vellinge has since 2004 adopted ?The Balanced Scorecard? by Kaplan & Norton, measuring not only the financial parts but also other, important factors. The adoption took place since the Swedish government applied new demands on county councils and municipal communities through ?God ekonomisk hushÄllning?.