Invandrar- och etniskt entreprenörskap har rönt stort forskningsintresse desenaste Ärtiondena utifrÄn dess pÄverkan pÄ ekonomisk tillvÀxt (Casson et al,2006) I Sverige har antalet företag som startas av personer födda utomlands,ökat med 75 % mellan 2001 och 2008, vilket bidrar till ekonomisk tillvÀxtoch sysselsÀttning. Invandrarföretagare möter dÀremot specifika hinder ochproblem i deras vardag, bland annat avsaknaden av personliga nÀtverk(TillvÀxtverket, 2010) vilket har en viktig roll för entreprenöriell framgÄng.Bill och Johannisson (2004) menar att det stöd och de resurser en entreprenörkan vara i behov av, ofta Äterfinns i det personliga nÀtverket.I VÀxjö finns det ett utvecklat system av lokala aktörer vars frÀmsta syfte Àratt stödja nyföretagare. Författarna stÀller sig frÄgande till hur dessa aktörerkan förbÀttra förutsÀttningarna för invandrarföretagare att utveckla personliganÀtverk.Författarna har genomfört en kvalitativ studie av tolv lÄgutbildade invandraresom hÀrstammar frÄn mindre utvecklade lÀnder och har drivit företag mellan3-36 mÄnader. De företagsfrÀmjande aktörerna som deltagit i denna studie ÀrALMI Företagspartner AB, NyföretagarCentrum, Inkubatorn, Arbetsförmedlingenoch Mackens Företagshotell.Resultatet av studien visar pÄ att företagsfrÀmjande aktörer bör Àga förstÄelseför invandrarföretagares kontext i VÀxjö, vilken pÄverkar deras möjligheteratt starta och driva företag. Organisationerna bör Àven erbjuda ett heterogentnÀtverk dÀr individen kan trÀffa lÀmpliga kontakter som förstÄr dennakontext.

Bakgrund: Syskon till kroniskt sjuka barn upplever psykologiska sv?righeter och deras vardagssituation f?r?ndras markant n?r ett barn i familjen blir sjukt. Det finns beskrivet i forskning hur syskon till kroniskt sjuka barn har behov av st?d och information. Syskon som anh?riga i v?rden har r?ttigheter som ska tas i beaktning n?r ett barn ?r sjukt.

Det statliga jÀrnvÀgsnÀtet som byggdes i Sverige under 1800-talets senare del har haft stor betydelse för landets tillvÀxt. Banornas strÀckning och byggsÀtt gav upphov till livliga debatter i riksdagen som slutligen resulterade i det stambanenÀt som Àn idag ligger till grund för Sveriges transportinfrastruktur. Vilken spÄrvidd som skulle anvÀndas var en viktig frÄga i debatterna, och att Sveriges statsbanor skulle ha en och samma spÄrvidd var lÄngt ifrÄn sjÀlvklart.Denna studie undersöker och analyserar varför de norrlÀndska stambanorna slutligen kom att byggas med samma spÄrvidd som övriga landets stambanor, och dÀrigenom bli en integrerad del av det statliga jÀrnvÀgsnÀtet. Ursprungligen var de norrlÀndska banorna tÀnkta att byggas med smalare spÄrvidd, nÄgot som skulle innebÀra att detta nÀtverk skulle ha isolerats frÄn södra Sveriges. Detta beslut Àndras emellertid innan byggandet pÄbörjats.Genom att kvalitativt studera riksdagsprotokollen frÄn debatterna om jÀrnvÀgen som byggdes mellan Storvik till Torpshammar och vidare till den norska riksgrÀnsen för att ansluta till en norsk bana kommande frÄn Trondheim, undersöks de argument som framfördes i debatten ur dels en sociopolitisk och dels en ekonomisk synvinkel.

Den 1 januari 2010 trÀdde lagen (2009:1289) om prissÀttningsbesked vid internationella transaktioner i kraft. Lagen möjliggör för en nÀringsidkare att erhÄlla ett bindande besked om framtida prissÀttning av internationella transaktioner mellan parter som Àr i ekonomisk intressegemenskap. En nÀringsidkare kan sÄledes i förvÀg komma överens med Skatteverket om hur en viss internprissÀttningsfrÄga inom en företagsgrupp skall bedömas utifrÄn armlÀngdsprincipen. Tvister om internprissÀttningsfrÄgor mellan en nÀringsidkare och Skatteverket har tidigare lösts pÄ sÄ sÀtt att nÀringsidkaren överklagat ett taxeringsbeslut som inneburit att Skatteverket höjt företagets taxering med tillÀmpning av korrigeringsregeln i 14 kap 19 och 20 §§ IL. Detta eftersom myndigheten har ansett att nÀringsidkaren tillÀmpat armlÀngdsprincipen felaktigt och sÄledes att oriktig prissÀttning av interntransaktionerna förelegat.

Den svarta marknaden kostar staten ca 70 miljarder kr eller ca 4% av bruttonationalprodukten. Ekonomisk brottslighet i sin helhet Àr ett omfattande och aktuellt problem. Kontantbranschen Àr den bransch som frÀmst berörs av detta. Restaurangbranschen Àr en av de omtalade branscherna dÀr manipulation av kassaregister pÄgÄr. Detta brott sker pÄ mÄnga olika sÀtt, vilket dels kan bero pÄ att det idag inte existerar nÄgon regel som innebÀr att samtliga ska ha ett kassaregister.Syftet med denna uppsats har varit att ur empiriskt underlag öka kunskapen om del mÀngden av manipulation av kassaregister.

As most developed countries Norway has an ageing population meaning that the number of pensioners is predicted to grow rapidly over the coming years. As a consequence the Norwegian pension system will not be able to provide for these future pensioners. Meanwhile, a rising number of early retirees and disability pension claimants is diminishing the real retirement age. Also the individual pension amount is growing while the pension system itself reaches maturity. In short, major reforms are needed in the Norwegian pension system.

Den hÀr uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i den svenska befolkningens tilltagande ohÀlsa de senaste Ären. Syftet Àr att undersöka om, och i sÄ fall hur, morbiditet Àr relaterat till konjunkturlÀget och pÄ sÄ vis försöka utröna om Ätminstone en del av den försÀmrade hÀlsan kan tÀnkas förklaras av det rÄdande ekonomiska lÀget med bÄde högkonjunktur och bra tillvÀxttakt. Den hÀlsovariabel som frÀmst anvÀnds Àr ?AllmÀnt dÄligt hÀlsotillstÄnd? och utgör en del av SCB:s undersökningar av levnadsförhÄllanden. Perioden som undersöks Àr 1980-2004.

Historiskt sett har det varit svÄrt för smÄskaliga livsmedelsproducenter att fÄ marknadstilltrÀde. Dagligvaruhandeln har stor makt över vad som saluförs i butikerna och butikskedjorna har strÀvat mot ett fÄtal leverantörer med hög effektivitet. För att överbrygga dessa problem har en grupp smÄskaliga livsmedelsproducenter i VÀsterÄstrakten startat en ekonomisk förening vid namn GÄrdarnas Smaker. Denna studie analyserar olika faktorer, som pÄverkar GÄrdarnas Smakers utveckling. I problemanalysen identifieras fyra faktorer, som pÄverkar GÄrdarnas Smakers grad av framgÄng.

Sverige har sedan början av 1900-talet haft en stark folkrörelse dÀr det ideella arbetet har varit en sjÀlvklarhet. I dagens samhÀlle tyder mycket pÄ att de Àldre folkrörelsernas organisationsprinciper förlorar mark. I dess stÀlle har principer som centralisering och avlönat ledarskap kommit att ta över allt mer. Uppsatsen syftar dÀrför till att försöka analysera hur det ökade ekonomiska inslagen i det ?traditionella ideella föreningslivet? pÄverkar utvecklingen av socialt kapital i samhÀllet? Teoretiskt har frÀmst Putnam kommit att anvÀndas som anser att deltagandet i frivilliga sammanslutningar utgör grunden för skapandet av socialt kapital.

Den vÀxande konkurrensen mellan företag har medfört att dess försörjningskedjor blivit ett medel för att erhÄlla konkurrensfördelar. Genom ökat fokus pÄ lÀgre kostnader, förkortad livscykel pÄ företagens produkter samt en ökad efterfrÄgan har resulterat i att försörjningskedjan hos företag ökat i komplexitet. Denna ökande komplexitet har skapat ett behov av att identifiera problem i försörjningskedjan. Vidare har den ökande konkurrensen medfört att ett företags ledtid blivit en viktig parameter. Hos Make-to-Order (MTO, tillverka-mot-order)-företag kan en kort ledtid vara en avgörande faktor för att bli ordervinnare.

Patientens och anhörigas livskvalitet pÄverkades negativt nÀr det gÀlldeförÀndrade roller, social isolering och ekonomisk förÀndring.Patienternas fysiska vÀlbefinnande var försÀmrat men fysiskt sjukarepatienter bedömde inte sin livskvalitet sÀmre Àn friskare patienter.JÀmfört med normalbefolkningen i samma Älder skattade patienterna sittemotionella vÀlbefinnande och relationer högre Àn normalbefolkningen.Patienterna och anhöriga anvÀnde bÄde problem- och kÀnslofokuseradebemÀstringsstrategier för att kunna hantera problemen som var orsakadeav sjukdomen och behandlingen men ocksÄ kÀnslor som uppkom vidstress..

Bakgrund: Lungcancer Àr den 5:e vanligaste cancerformen men Àr ocksÄ den med högst dödlighet. De svÄra symtomen, den pÄfrestande behandlingen och en dÄlig prognos medför att kommunikation vid lungcancer Àr av sÀrskilt stor betydelse för att tillfredsstÀlla det informations- och emotionella behov som finns hos cancerpatienter. Tidigare forskning har visat att patienter med lungcancer ofta upplever kommunikationen med vÄrdpersonal som undermÄlig. Syftet: var att utifrÄn Suzie Kims omvÄrdnadsdomÀner beskriva faktorer som pÄverkar kommunikationen i mötet mellan vÄrdpersonal och patienter med lungcancer, ur patientens och personalens perspektiv. Metod: En litteraturstudie baserad pÄ 13 vetenskapliga artiklar.

Syfte: Denna studie syftar till att undersöka vilka faktorer som pÄverkar den ekonomiska stÀllningen hos internationella fotbollsklubbar med en omsÀttning pÄ över 40 miljoner euro. Metod: Studiens metod utgörs av en empirisk dokumentstudie dÀr Ärsredovisningar och andra finansiella rapporter granskas. Med hjÀlp av dessa rapporter upprÀttas sedan förÀdlingsvÀrdesanalys, kassaflödesanalys och Vöpels modell. Klubbarna delas i studien in i tre olika grupper baserat pÄ ekonomisk stÀllning. Det Àr dessa grupperingar som sedan utgör grunden för hur klubbarna analyseras. Analysdelen Àr upplagd pÄ det viset att den baserar sig pÄ en analysmodell som innefattar ett antal olika faktorer som kan tÀnkas pÄverka klubbarnas ekonomiska stÀllning.

Anhöriga bĂ€r en stor del av ansvaret för Ă€ldre men i olika lagar och riktlinjer diskuteras sĂ€llan anhörigas roll eller samhĂ€llets ansvar för anhöriga. HemvĂ„rdsbidrag Ă€r ett kontantbidrag som ges av kommunen till en person i ordinĂ€rt boende för att betala en anhörig för utförd hjĂ€lp i hemmet. Vilka effekter ett hemvĂ„rdsbidrag fĂ„r som stöd för anhöriga problematiseras sĂ€llan. Är det sĂ„ att pengarna fungerar som ett stöd eller Ă€r det ett sĂ€tt för samhĂ€llet att fly frĂ„n sitt ansvar? Syftet med denna studie Ă€r att undersöka och analysera nĂ„gra bistĂ„ndsbedömares syn pĂ„ vem som har ansvar för Ă€ldres omsorg; samhĂ€llet eller anhöriga? Vidare Ă€r syftet att studera bistĂ„ndsbedömares syn pĂ„ hemvĂ„rdsbidrag, hur hemvĂ„rdsbidraget pĂ„verkar situationen för de anhöriga och om detta resonemang skiljer sig beroende pĂ„ i vilken typ av stadsdel bistĂ„ndsbedömarna arbetar. I den kvalitativa studien görs dels en litteraturstudie och dels intervjuas Ă„tta bistĂ„ndsbedömare i Ă„tta olika stadsdelar i Göteborg.

Bakgrund: Det finns inte nÄgon samlad information som speciellt behandlar vÀrderingsproblematiken för kundfordringar i nÄgon djupare mening och de regler som finns Àr oklara. I och med det rÄdande konjunkturlÀget har antalet konkurser ökat de senaste Ären, dÄ mÄnga företag har knappa marginaler. Det aktualiserar frÄgan om vilka faktorer som tas hÀnsyn till vid vÀrdering av kundfordringar, för att korrekta nedskrivningar ska utföras. Kundfordringar utgör i mÄnga företag en stor post och kontroll över kundfordringarna Àr dÀrför viktig för att i möjligaste mÄn skydda sig mot förluster. Syfte: VÄrt syfte Àr att kartlÀgga vilka faktorer som tas hÀnsyn till vid vÀrdering av kundfordringar sÄ att god redovisningssed uppfylls.