Med dagens lÄga rÀnta lÄnar privatpersoner mer Àn nÄgonsin för att finansiera sina bostadsköp. Denna uppsats behandlar rÀnterisken en privatperson utsÀtter sig för vid bostadsköp dÄ denne skall ta lÄn med fast rÀnta. Vanligtvis brukar det ta tre mÄnader (90 dagar) frÄn det att köpekontrakt skrivits pÄ till att köpet genomförts. Genom att anta att rÀnteförÀndringarna Àr lognormalfördelade har jag kommit fram till att tvÄÄrs och femÄrs rÀntan inte stiger betydande under 90 dagar. Slutsatsen jag dragit Àr att rÀnterisken Àr lÄg med dagens lÄga rÀnta..

Sedan 1996 Àr HIV/AIDS den frÀmsta dödsorsaken i Botswana och skapar stora sociala och ekonomiska störningar i landet. Trots att sjukdomen i sig inte Àr ett ekonomiskt fenomen utgör den stora omfattningen ett allvarligt hot för landets ekonomiska utveckling de kommande Ärtiondena. Den ekonomiska utvecklingen i Botswana var fram till mitten pÄ 1990-talet en av vÀrldens snabbaste. FrÄn att ha varit ett av de tio fattigaste lÀnderna i vÀrlden utvecklades landet till ett av Afrikas rikaste och klassas nu som ett medelinkomstland. Denna uppsats ska försöka reda ut vilka nÄgra av de makroekonomiska konsekvenserna Àr för ett land dÀr en av fyra bÀr pÄ den livshotande sjukdomen.

Gymnasieskolan Àr för eleverna en avgiftsfri och frivillig skolform. Kommunerna Àr skyldiga att erbjuda folkbokförda elever som avslutat grundskolan en gymnasieutbildning. Allt fler vÀljer dock att lÀsa pÄ andra skolors kommuner. Elever som vÀljer att lÀsa pÄ andra skolor har andra ersÀttningskostnader. Detta gör det svÄrt att budgetera för hur fördelningen av resurser blir för Äret.

Denna studie behandlar EU:s fjÀderfÀnÀring och undersöker effekterna av den nya policyn som huvudsakligen bestÄr av ett minskat exportstöd. Uppsatsen studerar effekterna pÄ produktion och export. De förvÀntade effekterna vid ett avskaffande av exportstöd Àr att bÄde produktion och export ska minska. Denna studie visar, genom att undersöka förÀndringarna i producerad och exporterad kvantitet frÄn och med 1995 dÄ den nya poliyn började gÀlla, att i detta fall pÄverkar andra faktorer produktion och export mer Àn det minskade exportstödet. FörÀndringar i konsumenternas preferenser Àr en faktor som inverkar pÄ produktion och export..

En viktig del i den svenska vÀlfÀrden Àr kommunernas verksamhet. Kommunerna ska tillhandahÄlla en bra verksamhet och genom det uppfylla sina vÀlfÀrdspolitiska mÄl. Styrning inom den kommunala verksamheten handlar bÄde om att uppnÄ ekonomiska mÄl men ocksÄ om att uppnÄ verksamhetsmÄl eller politiska mÄl. Syftet med vÄr uppsats har varit att studera om ekonomistyrning, strategier och mÄlstyrning har nÄgon pÄverkan vid fördelning av föreningsbidrag samt om och i sÄ fall hur de förÀndrats inom ramen av en tio Ärs period i Kiruna kommun. Studien Àr en fallstudie som genomförts genom personliga intervjuer.

Specialarbete, 7,5 hpSvenska fördjupningskurs 1203Vt 2013Handledare: Andreas Nord.

Inledning: Inom finansmarknaden dÀr en handelsplats för vÀrdepapper finns Àr IPO ett omtalat Àmne. Fascinationen ligger vid introduktionen av ett företag pÄ börsen som tidigare varit privatÀgd och dess avkastning pÄ aktien. Vidare Àr prissÀttningen pÄ aktierna och timingen för en notering intressanta aspekter som har studerats sedan mÄnga Är tillbaka. I denna uppsats ska det undersökas hur aktiepriserna för de noterade bolag har utvecklats vid olika ekonomiska tillvÀxter.Syfte: Syftet Àr att undersöka om det ekonomiska lÀget pÄverkar aktiekursernas utfall vid en notering samt hur dessa utvecklas pÄ noteringsdagen och 30 dagar efter noteringen.Metod: Genom berÀkningar av introduktionspriserna i jÀmförelse med stÀngningskurserna pÄ noteringsdagen och 30 dagar efter noteringen fÄr man fram aktiekursernas utveckling.Teoretisk referensram: Den effektiva marknadshypotesen och signalteorinResultat: Undersökningens resultat visade pÄ att skillnaden i aktiernas avkastning mellan företag som noterat sig under en hög respektive lÄg ekonomisk tillvÀxt var mycket liten. Företagen som hade noterat sig under en hög ekonomisk tillvÀxt hade endast 0,1 % högre avkastning Àn de företag som noterade sig under en lÄg ekonomisk tillvÀxt.

Kinnarps AB Àr ett av de största ledande möbeltillverkande företagen i Europa, för kontorsmöbler. Kinnarps AB har mÄnga produktvarianter och erbjuder hela inredningslösningar och leveranser över hela vÀrlden. De normala leveranstiderna Àr tvÄ till fyra veckor men för nÀrvarande har Kinnarps AB:s leveranstider förlÀngts dÄ efterfrÄgan gÄtt upp kraftigt.Produktionen prÀglas av kortsiktig planering med akuta lösningar, vilket innebÀr att den lÄngsiktiga resursplaneringen till stor del uteblir. Produktions- och inköpsavdelningen har uppgett att den efterfrÄgeinformation som finns tillgÀnglig Àr svÄr att tillÀmpa vid strategisk och taktisk planering för material- och kapacitetsresurser. Med hjÀlp av mer utvecklade prognoser Àr förhoppningen att bÀttre kunna hantera efterfrÄgevariationer sÄ som sÀsongsvariationer, produktmixförskjutning och trender.För att söka förbÀttringsomrÄden för prognostiseringsarbetet genomfördes detta projekt som en fallstudie pÄ Kinnarps AB.

VÄrt examensarbete syftar till att ta reda pÄ om skolan Àr en institution i ekonomisk kris och vidare vill vi Àven ta reda pÄ hur vÄr kompetens som studie- och yrkesvÀgledare kan anvÀndas i denna tid av ekonomisk kris. Vi har intervjuat personer vi ansett varit relevanta för att besvara vÄr frÄgestÀllning. Det vi har undersökt vid intervjuerna Àr hur det ekonomiska lÀget ser ut i grundskolorna, hur man kan handla utifrÄn detta och Àven har intervjuerna handlat om studie- och yrkesvÀgledarnas kompetens, bÄde frÄn studie- och yrkesvÀgledarnas perspektiv och skolledarnas perspektiv i en tid av ekonomisk kris. I vÄrt examensarbete har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod. Vi har gjort en intervjustudie dÀr tvÄ personer anstÀllda pÄ stadsdelsförvaltningen, tvÄ skolledare och tvÄ studie- och yrkesvÀgledare ingÄtt.

I denna uppsats har vi med samhÀllsekonomisk analys studerat följderna av ett införande av nolltaxa inom kollektivtrafiken. I kommunen Kristinehamn erbjöds gratis busstrafik under Är 1997-2001, och med utgÄngspunkt frÄn detta projekt har vi undersökt de samhÀllsekonomiska effekterna. MÄlet med införandet var att sÀnka kostnaderna för fÀrdtjÀnst- och skolskjutsverksamhet samt att minska de negativa externa effekterna av biltrafiken. Till följd av den högre uppfÄngningsgraden av resenÀrer uppnÄddes lönsamhet i stadstrafiken, men ej i landsortstrafiken. Konsekvenser av skattefinansiering, sÄsom snedfördelning och dödviktskostnader, implicerar dock att ett ekonomisk-politiskt stÀllningstagande för eller emot statliga ingripanden, mÄste tas vid utvÀrderingen av projektet.

Syfte: Syftet med tv?rsnittsstudien ?r att unders?ka hur skolor arbetar med att fr?mja h?lsosamma matvanor under skoldagen utifr?n registreringar i Pep Skola verktyget. Metod: Datan som anv?nds ?r baserad p? sekund?ra data inh?mtat via Pep Skola mellan ?ren 2020?2024. Totalt inrapporterats 2996 skattningar via verktyget och efter bearbetning av inrapporteringarna enligt exklusion- och inklusionskriterier bestod urvalet av 1277 registreringar/skattningar. Datan analyserades via kvantitativa och kvalitativa analysmetoder f?r att kunna besvara studiens fr?gest?llningar. Resultat: Resultaten visar att skolor med ett h?gre SEI, det vill s?ga l?gre socioekonomisk status, tenderar att skatta sig l?gre i arbetet med h?lsosamma matvanor i skolan, speciellt g?llande elevers delaktighet, inkluderandet av skolm?ltidspersonalen, uppf?ljandet av matsvinn och n?rvaron under skolm?ltiden.

Denna uppsats analyserar matchningseffektiviteten mellan lediga jobb (vakanser) och arbetslösa. Det faktum att den svenska Beveridgekurvan skiftat utÄt under 1990-talet Àr en indikation pÄ att de arbetslösa inte lika effektivt ?matchas? ihop med de lediga jobb som skapas. I uppsatsen identifieras tvÄ faktorer som pÄverkar matchningseffektiviteten; sökbeteendet hos arbetsgivarna och de arbetslösa, samt regionala obalanser mellan utbud och efterfrÄgan pÄ arbetskraft. Sammanfattningsvis kan sÀgas att bÄda faktorerna tycks bidragit till sÀmre matchningseffektivitet under 1990-talet..

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva hur elitidrottsföreningar arbetar med ekonomisk och sportslig styrning. UtifrÄn syftet kommer vi att analysera hur föreningarna arbetar för att nÄ sina mÄl. Vi kommer Àven att undersöka vilken social roll föreningarna har i samhÀllet.Vi har valt att begrÀnsa studien till elitidrottsföreningar. De föreningar vi valt att arbeta med Àr ishockeyföreningen HV71, fotbollsföreningen Jönköpings Södra IF och handbollsföreningen IF Hallby HK. De tre föreningarna befinner sig sÄvÀl sportsligt som organisatoriskt pÄ olika nivÄer dÀr HV71 Àr den största och IF Hallby HK den minsta.Vi anvÀnde oss av kvalitativ metod och genomförde personliga intervjuer med företrÀdare för varje förening.

I ett vÀxande samhÀlle med ökad befolkning och tekniska landvinningar stÀlls det allt högre krav pÄ det sociala- och miljömÀssiga ansvaret hos företag. En ökad efterfrÄgan frÄn bÄde konsumenter, samhÀllet och organisationer har skapat pÄtryckningar pÄ företag att driva engagemanget kring CSR ? Corporate Social Responsibility. En del ekonomer anser emellertid att detta skapar motsÀttningar dÄ företagets yttersta ansvar Àr gentemot aktieÀgarna och att fÄ verksamheten lönsam. Syftet med denna rapport Àr att utreda om det finns ett samband mellan CSR-satsningar och ekonomisk lönsamhet, hur företag resonerar kring detta, samt undersöka om det finns strategier för att skapa ett positivt samband.

HIV/AIDS upptÀcktes i början av 1980talet och utvecklades snabbt till en omfattande epidemi. VÀrst drabbat Àr Afrika söder om Sahara med 2/3 av vÀrldens cirka 40 miljoner smittade. Uganda, som ligger norr om Victoriasjön, var bland de första lÀnderna att rapportera om HIV-fall och hade under 1990talets början en HIV-prevalens pÄ omkring 20 %. Sedan dess har man lyckats minska spridningen av smittan och uppger idag en prevalens pÄ omkring 4 %. Uppsatsen syftar till att se pÄ vilka preventiva ÄtgÀrder mot spridningen av HIV/AIDS som genomförts i Uganda och i möjligaste mÄn deras kostnadseffektivitet uttryckt i USD/förhindrat fall av HIV-smitta.