Instudering med självtestning leder till bättre retention, jämfört med återupprepad läsning (testeffekten). Studiens syfte var att (i) replikera testeffekten i en ekologiskt valid miljö (ii) jämföra tyst outtryckt självtestning mot uttryckt vid instudering med en veckas retentionsintervall (iii) undersöka om fokus och engagemang påverkar retentionen av det inlärda materialet. Sjuttiotre elever fick studera en text och sedan göra ett sluttest efter 1-2 minuter och igen efter en vecka. En grupp fick enbart återupprepat läsa materialet i fem faser, en annan läste och fick därefter testa sig skriftligt medan en tredje läste och testade sig tyst för sitt inre. En signifikant skillnad erhölls mellan testning vid instudering mot återupprepad läsning vid de båda sluttesten.

Syftet med detta arbete är att, utifrån ett språksociologiskt perspektiv, undersöka eleversoch vuxnas attityder till det fula språket i skolan. Informanterna är elever och vuxna som är verksamma inom årskurserna fyra, fem och sex. Undersökningen har genomförts med enkäter som metod, där 131informanter har deltagit (122 elever och 9 vuxna). Arbetet syftar även till att undersöka eventuella skillnader i attityder mellan könen och årskurserna samt elever jämfört med vuxna. Resultatet visar att elevernas attityder till det fula språket varierar beroende på just kön och vilken årskurs de tillhör.

The aim of this paper is in part to distinguish the ideas raised in the Swedish political debate on the new discrimination law in relation to protection of groups. Is protection by law against discrimination needed for the individual or the group? If it is needed for members of groups, are these groups viewed on as static or variable. Are there any conflicts present between group interests? We link these ideas to three different theoretical perspectives: multiculturalism, feminism and intersectionality and further examine the differences and contradictions between the perspectives represented by members of parliament.

Det ökade miljömedvetandet i samhället har medfört att företag i allt större utsträckning väljer att redovisa miljöinformation till sina intressenter. Att använda sig av gröna nyckeltal i sin miljöredovisning är ett sätt för företag och kommuner att presentera det aktuella miljötillståndet och det miljöarbete som bedrivs för att uppnå en hållbar ekologisk utveckling. Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka strategiska aspekter med dess miljöredovisning som ett urval av Sveriges kommuner, som använder sig av gröna nyckeltal, har gentemot sina externa intressenter. Vidare beskrivs upplevda möjligheter och svårigheter vid upprättande, mätning och användningen av de gröna nyckeltalen i hållbarhetsredovisningen. Uppsatsens syfte undersöktes genom att utifrån ett kvalitativt synsätt genomföra en fallstudie i form av telefonintervjuer med 6 av de 15 kommuner som i samråd med Kommunförbundet år 2000 tog fram 25 gröna nyckeltal för kommuner.

Den ha?r studien underso?ker ett estetiskt la?rande kopplat till estetiska programmet inom gymnasieskolan. En underso?kning, baserad pa? triangulering a?r gjord. Syftet a?r att vaska fram elever och la?rares tankar om estetiskt la?rande och da?rigenom skapa kategorier.

Den allt snabbare växande marknaden för livsmedel i Sverige gör att det behövs fokusering på produktutveckling för livsmedelsföretag. Detta projekt innefattar en produktutveckling vars mål var att utveckla ekologiska desserter med bär som huvudråvara. Genom observationer har vi undersökt vilka desserter som finns nu i den svenska dagligvaruhandeln och vi har sett att det idag saknas produkter i kategorin färdiga desserter med fokus på bär och ekologi. Vi har använt oss av ett kvalitativt angreppssätt med halvstrukturerade individuella intervjuer och en fokusgrupp för att få förståelse för förutsättningarna att utveckla ekologiska desserter med bär. Syftet har varit att utföra en förundersökning som i detta projekt innebar att få ett förhållningssätt till desserter, ekologi, mervärden och bär, dessutom en produktutveckling.

I studien studeras hur komplexiteten kring sociala medier kan studeras, samt pa? vilket sa?tt sociala na?tverk a?r relaterade till na?tverken i sociala medier och hur det pa?verkar konsumenterna. Syftet med studien a?r att underso?ka de sociala medierna i fo?rha?llande till de sociala na?tverken med fokus pa? konsumentbeteende och da?rigenom skapa en generell modell som fo?rklarar problematiken. Studien bygger pa? en litteraturstudie som i fo?rsta hand sammansta?llts av artiklar med fokus pa? a?mnesomra?dena sociala na?tverk, elektroniska sociala na?tverk och sociala medier. En enka?tunderso?kning gjordes fo?r att sammansta?lla konsumenters a?sikter om a?mnesomra?dena, i syfte att tillslut utmynna i en analys och diskussion. Det ga?r att konstatera att sociala medier har vidgat det sociala na?tverket fo?r den enskilde konsumenten. Detta resulterar i att den enskilde konsumenten nu kan komma i kontakt med fler akto?rer och andra konsumenter som i ma?nga fall kan vara oka?nda.

Huruvida mänskligt beslutsfattande och riskbeteende är att betrakta somirrationellt eller rationellt beror på vilken teoretisk utgångspunkt som antas. Enligt ?expected utility?-teori och ?prospect?-teori uppfattas dessa som irrationella då det visar sig att användandet av olika heuristiker eller tumregler leder till systematiska felbeslut och teoretiska överträdelser. Utifrån ett evolutionärt perspektiv ses dock dessa överträdelser inte alls som systematiskt felaktiga utan betraktas istället som ekologiskt rationella enligt ?bounded risk distribution? modellen.

Examensarbetet kommer underso?ka aktiv ljuddesign fo?r tysta personbilar. Utifra?n tidigare forskning om hur elbilen utsa?tter ma?nniskor i ta?tomra?den fo?r fara pa? grund av avsaknaden av auditiv information, ska vi utveckla fo?rslag pa? dynamiska billjud som fo?rha?ller sig till trafiksa?kerhet, design och minskade ljudfo?roreningar. Den totala ljudniva?n i sta?der a?r la?ngt o?ver rekommendationen och fo?ljden blir ett ha?lsoproblem i sto?rre sta?der.

Fo?ljande underso?kning handlar om hur la?rare och blivande la?rare ser pa? a?mnet musik och estetiska la?rprocesser i fo?rha?llande till den nya la?roplanen Lgr11. Fokus fo?r underso?kningen ligger pa? de som undervisar eller ska undervisa i ka?rna?mnen det vill sa?ga svenska, engelska eller matematik i grundskolan a?rskurs 3?6. Metoden har varit intervjuer av tre kategorier: la?rare, la?rarstudenter och la?rarutbildare.

Vi lever idag under ett klimathot som påverkar oss alla. I ljuset av detta har byggbranschen valt att börja ställa om mot en mer hållbar bransch. Under tiden har även ekohus och ekobyar byggts upp som ett alternativ sätt att bo sunt.Syftet med detta arbete har varit att undersöka vilka val som byggherrar/beställare gör vid projektering av nya bostäder. Jag har valt att inte titta på energianvändningen utan fokuserat på vilka miljömässiga aspekter som återfinns i arbetssätten kring projekteringen av bostadshus.För att ta reda på vilka val som kunde anses som ekologiska/miljömässiga gjordes först en litteraturstudie. Sedan gjordes en enkätundersökning där utvalda företag fick svara på bl.a.

Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka hur ko?rsa?ngare upplever sitt sjungande och varfo?r de vill sjunga i ko?r. Syftet a?r a?ven att underso?ka om ko?rsa?ngarna medvetet sjunger i ko?r fo?r de positiva effekterna som kunnats visas i tidigare forskning. Metod fo?r denna underso?kning har varit semistrukturerade och ostrukturerade intervjuer med sex informanter samt observation av en ko?r pa? 30 personer.Resultaten visade att det inte ga?r att sa?ga att man som amato?rsa?ngare alltid sjunger i ko?r fo?r den sociala gemenskapen, och de positiva effekter som kan uppsta? i samband med ko?rsa?ng.

Miljöfrågorna och vikten av ett världsomfattande arbete i riktning mot en ekologiskt hållbar utveckling har sedan FN: s världstoppmöte för miljö och utveckling i Rio 1992 haft en framträdande plats i den svenska politiken. Det har framförallt betonats att världens miljöproblem endast kan lösas i de fall människans livsstil, vanor och rutiner förändras samt att miljöfrågorna därför bör införlivas i alla aspekter av samhället, i politiken såväl som i vardagslivet. För svenska hushåll har detta bland annat inneburit att rutinerna kring hushållsavfallet förändrats med krav på källsortering för vissa typer av avfall, ett krav som dock ännu inte fått fullt genomslag i alla hushåll. Många individer försöker naturligtvis ställa om sin livsstil på olika sätt, men mycket pekar också på att denna utveckling går relativt långsamt vilket delvis kan förklaras med att miljöarbetet i Sverige och i världen är en förhållandevis ny företeelse. Dock kan eftersläpningen i anpassningen i riktning mot en ekologiskt hållbar livsstil också vara ett uttryck för att legitimiteten för den förda miljöpolitiken, framförallt den del som har störst inverkan på hushållen ? avfallshanteringspolitiken, är låg.

Syftet med uppsatsen ?r dels att genom analys s?ka de budskap som finns i tre oljem?lningar som ing?r i en serie som Banksy kallat Crude Oils, dels att genom intervjuer unders?ka hur ett antal betraktare uppfattar verken. De tre m?lningarna ?r Banksys versioner (parafraser) av tre k?nda konstverk av Claude Monet, Edward Hopper och Diego Vel?zquez. De teorier och metoder som anv?nds i den analytiska delen ?r framtagna av Roland Barthes respektive Charles Forceville vid studier av annonser. I den empiriska delen till?mpas semistrukturerade intervjuer. Resultatet av analyserna visar att det i m?lningarna finns budskap som kritiserar konsumtion, klassamh?lle och den hysteri som figurerar inom sk?nhetsbranschen.

Utgångspunkten för vårt arbete har varit att undersöka om ekologisk mat används som ett verktyg till undervisning i miljöhistoria. Dagens didaktiska forskning kring miljöhistoria motiverar ämnets betydelse på flera plan. I skolans verksamhet är det tänkt att ämnet ska kunna användas för tolkning av de lokala och globala förhållandena i världen. Vi börjar arbetet med att lyfta fram olika forskares motiv för miljöhistoria i skolans verksamhet. På fältet intervjuar vi verksamma lärare och elever för att se hur stora deras kunskaper kring ekologisk mat och svensk jordbrukskultur är.