Varken förr eller senare har köksträdgårdsodlingen stått på en sådan hög nivå som under den victorianska tiden ? vare sig i Sverige eller i Storbritannien! Examensarbetet syftar till att plocka fram numera kanske bortglömda arbetsmetoder för köksväxt- och fruktodling från tiden kring förra sekelskiftet samt vissa växter som fortfarande kan vara av intresse idag. En viktig fråga är om dessa metoder och växter kan tillföra något när vi nu försöker skapa ett ekologiskt hållbart samhälle.   På det lilla Årups slott i nordöstra Skåne fanns en gång en numera försvunnen köksträdgård. Författaren till detta examensarbete försökte först utan framgång hitta historien bak denna specifika trädgård. Istället har fältstudier, samtal och litteraturjämförelser mellan svenska och engelska trädgårdshandböcker fått ge en allmän bild av dåtida arbetsmetoder i köksträdgården.

Bakgrund: V?ld i n?ra relation ?r ett nationellt och globalt problem. V?ldet, framf?r allt mot kvinnor ?r utbrett och m?rkertalet tros vara mycket stort. Det finns olika typer av v?ld och dess konsekvenser ?r stora f?r s?v?l den v?ldsutsatta som samh?llet.

Miljödebatten har de senaste 30 åren intensifierats. Det är viktigt att samhällets alla aktörer bidrar i miljöarbetet och då framförallt kommuner som på lokal nivå sätter upp mål för hur miljön kan förbättras. Mål som offentliggörs genom en miljöpolicy som även innefattar ett pedagogiskt spridningssyfte. Arbetet med miljöpolicyn i Lunds Kommun härstammar från Agenda 21 och dess tankar om ekologiskt hållbar utveckling, tankar som genom ett omfattande förankringsarbete ska genomsyra samhällets alla skikt och i grunden förändra människors miljömässiga tänkande och beteende. Miljömålen är formulerade i det lokala handlingsprogrammet LundaEko som för perioden 2006-2012 även lägger upp strategier och kommunal ansvarsfördelning.Uppsatsen reder därmed ut hur miljöpolicyprocessens fundamentala komponenter - hur den karaktäriseras, skapas, sprids och uppfattas - fungerar och synkroniserar i en svensk framgångsrik miljökommun, Lund.Nyckelord: Miljöpolicy, Hållbar utveckling, Agenda 21, LundaEko, Instrumentell organisationsteori, Lunds Kommun.

Hållbar utveckling är ett av de viktigaste ämnena som diskuteras idag. Även när det gäller stadsplanering har hållbarhet blivit en av de viktigaste frågorna att diskutera. I Sverige har vi under de två senaste decennierna sett flera utvecklingsprojekt som präglats av en strävan mot hållbarhet och ekologiska boendemiljöer. Vi frågar oss i denna studie om huruvida utvecklingen av hållbara och ekologiska boendemiljöer kommer att bli en norm i framtiden och hur arbetet mot denna norm bör ske. Vi jämför här två utvecklingsprojekt som har haft stort inflytande på hållbar stadsplanering, Bo01 i Malmö och Hammarby Sjöstad i Stockholm.

Syftet med examensarbetet har varit att upprätta ett förslag över hur man kan utveckla ön Ljusterö i Stockholms skärgård samtidigt som man säkerställer och bevarar de kvaliteter som finns på ön. Examensarbetet syftar också till att utreda hur man kan integrera Ljusterö i en växande förortskommun samtidigt som man bibehåller öns specifika karaktärsdrag. Ljusterö ligger i Österåkers kommun ca 3 mil norr om Stockholm. Ön genomgår i nuläget en omfattande permanentomvandling, dvs då befintliga fritidshusområden omvandlas till permanentboenden. Detta ställer ökade krav på infrastrukturen, som exempelvis nya vägar, vatten- och avlopp och snöröjning.

Uppsatsens syfte är att undersöka aktuella mediedebatter om köttkonsumtion ur ett djuretiskt perspektiv. Studien bygger på teorin om karnism och kritisk diskursanalys. Artikelsökningen gjordes genom Mediearkivet Retriever och avgränsades till de fyra största tidningarna i Sverige, Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet, från 2014 fram till idag. Det empiriska materialet bestod av 25 artiklar och ur dessa framkom fem diskurser: köttnormsdiskursen, djurrättsdiskursen, hälsodiskursen, marknadsdiskursen och miljödiskursen. Diskurserna gick ofta in i varandra och hade ofta fler än ett perspektiv.

Den statistiska centralbyr?n (2022) beskriver Sveriges befolkning som en stor variation av olika kulturella bakgrunder. De svenska f?rskolorna har som uppdrag enligt f?rskolans l?roplan (2018) att uppm?rksamma dessa olika kulturer i verksamheten. Pesonen (2015a) menar att m?ngkulturell litteratur ?r betydelsefullt i barns utveckling, d?r bilderb?cker inte bara fungerar som pedagogiska resurser.

Syftet med den h?r studien ?r att unders?ka hur styrdokument f?r folkskolan och l?roverken skiljer sig i synen p? uppfostran, ordning, uppf?rande och disciplin?ra ?tg?rder mot elever, perioden 1842-1955, samt hur denna syn f?r?ndras under den unders?kta perioden. Studiens fr?gest?llningar ?r: Vad ?r synen p? uppfostran, ordning, uppf?rande och disciplin?ra ?tg?rder mot elever i styrdokumenten f?r folkskolan respektive l?roverken, perioden 1842-1955? Vilka likheter och skillnader finns mellan synen p? uppfostran, ordning, uppf?rande och disciplin?ra ?tg?rder mot elever i styrdokumenten f?r folkskolan respektive l?roverken, perioden 1842-1955? Studien till?mpar en kvalitativ inneh?llsanalys. Det inneb?r en textanalys d?r textinneh?llet i styrdokumenten f?r folkskolan och l?roverken granskas.

Instudering med självtestning leder till bättre retention, jämfört med återupprepad läsning (testeffekten). Studiens syfte var att (i) replikera testeffekten i en ekologiskt valid miljö (ii) jämföra tyst outtryckt självtestning mot uttryckt vid instudering med en veckas retentionsintervall (iii) undersöka om fokus och engagemang påverkar retentionen av det inlärda materialet. Sjuttiotre elever fick studera en text och sedan göra ett sluttest efter 1-2 minuter och igen efter en vecka. En grupp fick enbart återupprepat läsa materialet i fem faser, en annan läste och fick därefter testa sig skriftligt medan en tredje läste och testade sig tyst för sitt inre. En signifikant skillnad erhölls mellan testning vid instudering mot återupprepad läsning vid de båda sluttesten.

Bakgrund och problem: H?llbarhet och h?llbar utveckling ?r idag ett aktuellt ?mne i samh?llet och d?rmed aktuellt f?r f?retag i deras redovisning. Transportbranschen har en stor negativ p?verkan och av denna anledning ?r det intressant att studera hur f?retag inom branschen redovisar. Vidare visar tidigare forskning p? att f?retag anv?nder Impression management strategier i sin redovisning f?r att gynna sina prestationer vilket minskar transparensen mot intressenter.

Syftet med studien var att synligg?ra hur barn och unga framst?lls i relation till f?r?ldrar och familj i BBIC grundbok, genom att kritiskt granska materialet med hj?lp av WPR. Empirin bestod av handboken BBIC grundbok (Socialstyrelsen 2023), ett dokument med samlade riktlinjer f?r arbetss?ttet BBIC som v?gleder barnav?rdsutredningar inom socialtj?nsten i Sveriges samtliga kommuner. Studien som ?r en dokumentanalys pr?glades av en socialkonstruktionistisk f?rst?else och empirin bearbetades med teoretiska begrepp fr?n WPR tillsammans med teoretiska begrepp fr?n barndomsstudier, kritiska barndomsstudier och queerteori.

The aim of this paper is in part to distinguish the ideas raised in the Swedish political debate on the new discrimination law in relation to protection of groups. Is protection by law against discrimination needed for the individual or the group? If it is needed for members of groups, are these groups viewed on as static or variable. Are there any conflicts present between group interests? We link these ideas to three different theoretical perspectives: multiculturalism, feminism and intersectionality and further examine the differences and contradictions between the perspectives represented by members of parliament.

Det ökade miljömedvetandet i samhället har medfört att företag i allt större utsträckning väljer att redovisa miljöinformation till sina intressenter. Att använda sig av gröna nyckeltal i sin miljöredovisning är ett sätt för företag och kommuner att presentera det aktuella miljötillståndet och det miljöarbete som bedrivs för att uppnå en hållbar ekologisk utveckling. Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka strategiska aspekter med dess miljöredovisning som ett urval av Sveriges kommuner, som använder sig av gröna nyckeltal, har gentemot sina externa intressenter. Vidare beskrivs upplevda möjligheter och svårigheter vid upprättande, mätning och användningen av de gröna nyckeltalen i hållbarhetsredovisningen. Uppsatsens syfte undersöktes genom att utifrån ett kvalitativt synsätt genomföra en fallstudie i form av telefonintervjuer med 6 av de 15 kommuner som i samråd med Kommunförbundet år 2000 tog fram 25 gröna nyckeltal för kommuner.

Den allt snabbare växande marknaden för livsmedel i Sverige gör att det behövs fokusering på produktutveckling för livsmedelsföretag. Detta projekt innefattar en produktutveckling vars mål var att utveckla ekologiska desserter med bär som huvudråvara. Genom observationer har vi undersökt vilka desserter som finns nu i den svenska dagligvaruhandeln och vi har sett att det idag saknas produkter i kategorin färdiga desserter med fokus på bär och ekologi. Vi har använt oss av ett kvalitativt angreppssätt med halvstrukturerade individuella intervjuer och en fokusgrupp för att få förståelse för förutsättningarna att utveckla ekologiska desserter med bär. Syftet har varit att utföra en förundersökning som i detta projekt innebar att få ett förhållningssätt till desserter, ekologi, mervärden och bär, dessutom en produktutveckling.

Huruvida mänskligt beslutsfattande och riskbeteende är att betrakta somirrationellt eller rationellt beror på vilken teoretisk utgångspunkt som antas. Enligt ?expected utility?-teori och ?prospect?-teori uppfattas dessa som irrationella då det visar sig att användandet av olika heuristiker eller tumregler leder till systematiska felbeslut och teoretiska överträdelser. Utifrån ett evolutionärt perspektiv ses dock dessa överträdelser inte alls som systematiskt felaktiga utan betraktas istället som ekologiskt rationella enligt ?bounded risk distribution? modellen.