Vi lever idag under ett klimathot som pÄverkar oss alla. I ljuset av detta har byggbranschen valt att börja stÀlla om mot en mer hÄllbar bransch. Under tiden har Àven ekohus och ekobyar byggts upp som ett alternativ sÀtt att bo sunt.Syftet med detta arbete har varit att undersöka vilka val som byggherrar/bestÀllare gör vid projektering av nya bostÀder. Jag har valt att inte titta pÄ energianvÀndningen utan fokuserat pÄ vilka miljömÀssiga aspekter som Äterfinns i arbetssÀtten kring projekteringen av bostadshus.För att ta reda pÄ vilka val som kunde anses som ekologiska/miljömÀssiga gjordes först en litteraturstudie. Sedan gjordes en enkÀtundersökning dÀr utvalda företag fick svara pÄ bl.a.

Den h?r uppsatsen fokuserar p? de sociala praktiker och processer som g?r kvinnor som pekas ut som "missbrukare" till de andra och har som ?vergripande syfte att bidra med kunskap om andrefiering. Mer specifikt unders?ks framst?llningar av kvinnor som pekas ut som "missbrukare" i LVM-domar och hur domarna bidrar till andrefiering av "missbrukare". Genom att unders?ka hur kvinnor som anses vara i behov av tv?ngsv?rd enligt LVM beskrivs och hur deras situationer representeras diskursivt blir det m?jligt att kritiskt unders?ka vilka sociala konsekvenser andrefieringen kan f?.

MiljöfrÄgorna och vikten av ett vÀrldsomfattande arbete i riktning mot en ekologiskt hÄllbar utveckling har sedan FN: s vÀrldstoppmöte för miljö och utveckling i Rio 1992 haft en framtrÀdande plats i den svenska politiken. Det har framförallt betonats att vÀrldens miljöproblem endast kan lösas i de fall mÀnniskans livsstil, vanor och rutiner förÀndras samt att miljöfrÄgorna dÀrför bör införlivas i alla aspekter av samhÀllet, i politiken sÄvÀl som i vardagslivet. För svenska hushÄll har detta bland annat inneburit att rutinerna kring hushÄllsavfallet förÀndrats med krav pÄ kÀllsortering för vissa typer av avfall, ett krav som dock Ànnu inte fÄtt fullt genomslag i alla hushÄll. MÄnga individer försöker naturligtvis stÀlla om sin livsstil pÄ olika sÀtt, men mycket pekar ocksÄ pÄ att denna utveckling gÄr relativt lÄngsamt vilket delvis kan förklaras med att miljöarbetet i Sverige och i vÀrlden Àr en förhÄllandevis ny företeelse. Dock kan efterslÀpningen i anpassningen i riktning mot en ekologiskt hÄllbar livsstil ocksÄ vara ett uttryck för att legitimiteten för den förda miljöpolitiken, framförallt den del som har störst inverkan pÄ hushÄllen ? avfallshanteringspolitiken, Àr lÄg.

Den p?g?ende geopolitiska krisen i Ukraina har lett till omfattande konsekvenser f?r samh?llet i stort, men i synnerhet bidragit till komplikationer f?r f?retag inom olika branscher att bedriva sin verksamhet. Krisen har medf?rt globalt ekonomiska, sociala och milj?m?ssiga konsekvenser d?r vi i denna studie kommer fokusera p? hur svenska f?retag med handelskopplingar till Ukraina och Ryssland. Vi har valt att unders?ka hur f?retagens leveranskedjor har p?verkats.

UtgÄngspunkten för vÄrt arbete har varit att undersöka om ekologisk mat anvÀnds som ett verktyg till undervisning i miljöhistoria. Dagens didaktiska forskning kring miljöhistoria motiverar Àmnets betydelse pÄ flera plan. I skolans verksamhet Àr det tÀnkt att Àmnet ska kunna anvÀndas för tolkning av de lokala och globala förhÄllandena i vÀrlden. Vi börjar arbetet med att lyfta fram olika forskares motiv för miljöhistoria i skolans verksamhet. PÄ fÀltet intervjuar vi verksamma lÀrare och elever för att se hur stora deras kunskaper kring ekologisk mat och svensk jordbrukskultur Àr.

Syftet med examensarbetet har varit att upprĂ€tta ett förslag över hur man kan utveckla ön Ljusterö i Stockholms skĂ€rgĂ„rd samtidigt som man sĂ€kerstĂ€ller och bevarar de kvaliteter som finns pĂ„ ön. Examensarbetet syftar ocksĂ„ till att utreda hur man kan integrera Ljusterö i en vĂ€xande förortskommun samtidigt som man bibehĂ„ller öns specifika karaktĂ€rsdrag. Ljusterö ligger i ÖsterĂ„kers kommun ca 3 mil norr om Stockholm. Ön genomgĂ„r i nulĂ€get en omfattande permanentomvandling, dvs dĂ„ befintliga fritidshusomrĂ„den omvandlas till permanentboenden. Detta stĂ€ller ökade krav pĂ„ infrastrukturen, som exempelvis nya vĂ€gar, vatten- och avlopp och snöröjning. PĂ„ ön finns flera omrĂ„den som Ă€r av kulturhistoriskt vĂ€rde, samt omrĂ„den som Ă€r klassade som ekologiskt sĂ€rskilt kĂ€nsliga omrĂ„den.

Concerns for the environment and our impact on it are becoming more prevalant; however, we rarely act accordingly. Consumers mainly choose products based on perceived personal benefits despite the environmental motives that increasingly affect them. The purpose of this thesis is to identify the major drivers behind the purchase of ecological wine. A quantitative study was conducted, using Theory of Planned Behavior (TPB) as an initial starting point. The subsequent model was then completed with three variables: environmental concern, feelings and word-of-mouth.

Syftet med denna undersökning Àr att se hur de verksamma pedagogerna i en " I Ur och skur" - förskola tÀnker och resonerar om sitt förhÄllningssÀtt och arbete med " I Ur och Skur" pedagogiken. Vi har utgÄtt ifrÄn följande frÄgestÀllningar som lyder: Vilken syn har pedagogerna om "I Ur och Skur" pedagogiken? Hur ser pedagogerna pÄ lÀrandet genom utomhuspedagogiken? Vilka fördelar och nackdelar ser pedagogerna med lÀrandet utomhus? Undersökningen gjordes pÄ tre " I Ur och Skur" - förskolor i södra Sverige dÀr vi gjorde kvalitativa intervjuer med sex verksamma pedagoger. Resultatet visar att genom att vistas ute i naturen stora delar av dagen lÀr sig barnen sig grunderna till ett medvetet natur och miljötÀnk och ett ekologiskt förhÄllningssÀtt genom att samspela med allt levande sÄsom vÀxter och djur. LÀrandet blir mer konkret och upplevelsebaserat i naturen eftersom alla vÄra sinnen involveras som bidrar till ett upplevelsebaserat lÀrande.

Digital teknologi ?r ett omtalat ?mne i f?rskolan och 2024 f?rv?ntas en reviderad l?roplan f?r f?rskolan publiceras med syfte att g?ra f?rskolan sk?rmfri. Detta kan skapa funderingar eftersom det var vid den tidigare revideringen f?r knappt sex ?r sedan som digitalisering i f?rskolan implementerades. Den nya revideringen ?r baserad p? forskningsresultat fr?n det neurovetenskapliga f?ltet som visar negativa effekter p? barns utveckling kopplat till sk?rmanv?ndning.

Bakgrund: Det framtida v?rdbehovet har visat sig ?verstiga tillg?ngen till personalresurser, vilket ses som en utmaning f?r v?lf?rden. Artificiell intelligens (AI) ?r en teknologi som ?r p? frammarsch i samh?llet och inte minst inom v?rden och radiografi. Genom att dra nytta av dess f?rdelar finns f?rhoppningar om f?rb?ttringar p? s?v?l v?rd som personalf?rs?rjning.

Vi lever idag under ett klimathot som pÄverkar oss alla. I ljuset av detta har byggbranschen valt att börja stÀlla om mot en mer hÄllbar bransch. Under tiden har Àven ekohus och ekobyar byggts upp som ett alternativ sÀtt att bo suntSyftet med detta arbete har varit att undersöka vilka val som byggherrar/bestÀllare gör vid projektering av nya bostÀder. Jag har valt att inte titta pÄ energianvÀndningen utan fokuserat pÄ vilka miljömÀssiga aspekter som Äterfinns i arbetssÀtten kring projekteringen av bostadshusFör att ta reda pÄ vilka val som kunde anses som ekologiska/miljömÀssiga gjordes först en litteraturstudie. Sedan gjordes en enkÀtundersökning dÀr utvalda företag fick svara pÄ bl.a.

Stadsodling kan fungera som mötesplatser i staden för att frÀmja en social samvaro och en socialt hÄllbar utveckling. Syftet med examensarbetet var att studera hur detta kan se ut pÄ olika stadsodlingar i Göteborg, och hur deltagarna sjÀlva upplever odlingen som mötesplats och hur en gemenskap kan se ut. Bakgrunden för examensarbetet ligger i ett personligt intresse av odling i staden och hur mÀnniskan tar sin stad i ansprÄk. Vad gör mÀnniskan i sin stad? Intervjuer har genomförts med deltagare frÄn sex olika stadsodlingar, pÄ olika platser i Göteborg.

Debatten om ekologisk kontra konventionell odling har blossat upp allt mer, föresprÄkare frÄn bÄda synsÀtt har sagt sitt genom slagfÀrdiga debattartiklar och diskussionen har sedan fortsatt vid middagsborden runt om i landet. Denna kandidatuppsats i Àmnet landsbygdsutveckling syftar till att undersöka vilka drivkrafter som kan ligga bakom olika aktörers engagemang i jordbruksfrÄgor och hur de ser pÄ vad som Àr en hÄllbar livsmedelsproduktion. Uppsatsen syftar Àven till att utforska hur informanterna framstÀller sig sjÀlva och andra aktörer i debatten som förts kring ekologisk kontra konventionell odling. Vem bÀr enligt informanterna ansvaret för jordbrukets utveckling? Behövs en radikal omstÀllning i hela livsmedelsproduktionen för att nÄ mer hÄllbarhet eller rÀcker det med att enbart göra smÄ justeringar? Det empiriska materialet bestÄr till största del av fyra informanters syn pÄ dessa och liknande frÄgor. Detta material har sedan analyserats med inspiration frÄn Erving Goffmans teori om intryckskontroll och Ulrich Becks teori om risksamhÀllet..

En skola dÀr kretsloppstanken fÄtt genomsyra bÄde konstruktion, system och pedagogik. Med hÀnsyn till omrÄdet och Annedalsparkens betydelse för de boende har byggnaden infogats som ett hÀnsynsfullt tillÀgg. Delar av skolans lokaler, takterass samt kulturcenter, Àr tillgÀnglig för allmÀnheten och fungerar dÀrför som en sammanbindande lÀnk mellan omrÄdets invÄnare.  Privata innergÄrdar, takterassen och kontakten med den allmÀnna parken ger en stor variation för skolbarnen utan att parkens yta tas i ansprÄk.Utformningen av skolans lokaler skapar en trygg och hÀlsosam miljö för skolbarnen bÄde rumsligt och materialmÀssigt. De obehandlade mjuka trÀytorna nöts av barnens nÀrvaro och ger barnen möjlighet att sÀtta sitt mÀrke pÄ historian.

Transporter, resursslöseri och okunskap hos konsumenter tyder pÄ att den globala matindustrin Àr ohÄllbar och ett alternativ till den industrialiserade matproduktionen Àr att konsumera mer nÀrproducerat och ekologiskt och öka medvetenheten om hur vÄr mat hamnar pÄ bordet. DÀrför Àr det intressant att studera fenomenet stadsodling som uppstÄr pÄ allt fler stÀllen runtom i vÀrlden.Syftet med detta arbete Àr att undersöka de ekologiska, sociala och ekonomiska hÄllbarhetsaspekterna med stadsodling och frÄgestÀllningen lyder: ?Hur kan stadsodling bidra till ekologisk, social och ekonomisk hÄllbarhet?? För att besvara frÄgestÀllningen studeras litteratur och ett fall i verkligheten, TrÀdgÄrd pÄ spÄret.Resultatet visar att det finns olika typer av stadsodling och att TrÀdgÄrd pÄ spÄret Àr en variant som har flera sociala och ekologiska aspekter. Det visar sig att stadsodling som ett medel till att försörja en stads invÄnare med mat Àr orealistiskt men att stadsodling har mÄnga andra aspekter inom hÄllbarhet. Stadsodling kan verka för social hÄllbarhet genom att vara en plats för rekreation och sociala möten.