Syftet med studien var att undersöka vad som får män som brukar våld mot sin kvinnliga partner att motivera sig att få professionell hjälp, samt att påbörja och fortsätta ett förändringsarbete. De frågeställningar som använts handlade om hur männen hittar motivation, vad som gör att de vill förändras, vad i den professionella relationen de tycker är positivt respektive negativt för förändring samt vad i deras övriga tillvaro som hindrar eller främjar förändring. För detta användes en kvalitativ metod som bestod av halvstrukturerade intervjuer med tre män som gick i ett behandlingsprogram via frivården efter att ha utövat våld i nära relation. Det insamlade materialet strukturerades upp i teman som var centrala i männens berättelser och som kunde kopplas till syftet. Resultatet analyserades med hjälp av ett ekologiskt systemteoriperspektiv samt begrepp från generell systemteori och socialpsykologi.

Syftet med denna uppsats är att berika den befintliga teorin om verksamhetsstyrning inom offentlig sektor med fokusering på överensstämmelsen mellan mål och resurser i den offentliga hierarkin. Undersökningen är av en fallstudiekaraktär där forskningsprocessen bestått av ett antal personintervjuer. Dessutom har vi samlat in en del sekundär data som var nödvändig för att slutföra studien. Vi har valt att utgå från teorier som behandlarverksamhetsstyrning med tillhörande komponenter Empirin består av insamlat material från intervjuer som ägde rum på Malmö Stadskontor, två stadsförvaltningar samt två grundskolor i respektive stadsförvaltning inom Malmö Stad. Våra slutsatser påpekar att det finns klara avvikelser mellan mål och resurser inom de studerade enheterna.

Den här uppsatsen fördjupar sig i de kulturhistoriska värden som trädde fram vid och inför restaurang ?Byttans? byggande på 1930-talet i Kalmar stadspark. Den fördjupar sig i samma värden vid byggandet av Kalmar konstmuseum i stadsparken på 2000-talet. Med hjälp av kulturhistorisk värdeteori, dokumentvärde och upplevelsevärde, analyseras dokument. Har det varit liknande värden och åt vilket håll styr det?.

Syftet med denna studie har varit att undersöka om koloniträdgårdar läcker näringsämnen till Drevviken i Stockholms län. Underlaget till studien kommer från en kvalitativ intervju med tre representanter från Miljöförvaltningen i Stockholms stad samt litteraturstudier.Resultaten visar att det föreligger problem med att kolonister använder sig av egna avloppslösningar vilket inte är tillåtet enligt arrendeavtalet. Stockholm stad står fast vid att indraget vatten fortsättningsvis inte ska få förekomma trots att ansträngningar gjorts från Skarpnäcks stadsdelsnämnds sida med att utforma bra avloppslösningar för kolonistugor. Dessa avloppslösningar arbetades fram under två år genom projektet Möjlighet att anordna avlopp inom delar av Listuddens koloniområde. Den enda åtgärd som idag tillämpas är att arrendeavtalet ska följas eftersom problemet med näringsläckage från kolonistugor då inte längre skulle vara ett problem.

In order to facilitate trade between EU members, the European Committee has created regulations that will govern supervision of organic products. Every regulatory agency shall, according to the European Committees regulations, carry out a risk classification of each organic producer they regulate. This study for The National Food Administration compares regulation of Swedish organic products with other countries, and aims to produce a simplified model based on risk that can be the beginning of the risk classification model that Sweden in the current situation don?t have. The thesis is based on three questions: 1) What criteria should we use for assigning organic food producers? 2) How do selected European countries and frontrunners rate organic producers and what can Sweden learn from them? 3) How might a national classification model of organic production look in order to ensure an equivalent level of regulation and prevent competition among private inspection bodies? A review of information gathered from the different countries gave differing results.

Idag finns det ett stort tryck på förtätning i vattennära lägen. Många gamla verksamhetsområden och hamnområden utvecklas till nya stadsdelar. Stora delar av hamnen i Oskarshamn används idag fortfarande aktivt men Inre Hamnen står utan någon direkt användning. Syftet med mitt arbete har varit att utforma ett förslag från oanvänd hamn till attraktiv del av staden, som kopplar ihop Inre Hamnen med stadens centrum, men som även ska öka platsens attraktion. Syftet har även varit att öka viljan att röra och befinna sig i hamnområdet. Ett problem har varit den upplevda barriärseffekten på Skeppsbron, som sträcker sig längs med en stor del av planområdet. Att få ner skalan på vägen samt minska bilarnas dominans har varit av stor vikt i utformandet av planförslaget. För att få grepp om platsens egenskaper och karaktär har Cullens serial vision använts samt en SWOT-analys (styrkor, svagheter, möjligheter och hot). Hur man skapar en attraktiv stad har genomsyrat arbetet och även legat till grund vid utformningen av frågeställningarna. I arbetet har jag använt mig av tre teoretiker som alla talar om hur attraktivitet uppnås. De teoretiker jag använt mig av är Jan Gehl, Jane Jacobs och Gordon Cullen. Det Jacobs och Gehl förespråkar är att specifika fysiska strukturer gynnar möten mellan människor i städer samt mångfald.

Mitt sja?lvsta?ndiga projekt har varit att genom sa?ngteknisk tra?ning, ensemblesa?ngstra?ning och arrangering skapa en luciakonsert fo?r tresta?mmig damko?r. Denna framfo?rdes pa? Nytorgsga?rdens a?ldreboende i Stockholms stad den 12 december 2012. Programmet bestod av de klassiska luciasa?ngerna i sa?va?l redan utgivna arrangemang som nya arrangemang, framarbetade av mig och Sandra Halvarsson under ho?sten.

Uppsatsen är en komparativ studie av stadsdelen Västra hamnen i Malmö, detta genomMalmö stads visioner och utvalda artiklar. Syftet med studien är att analysera hurmarknadsföringen av en stadsdel kan påverka en hel stad. Studien är uppbyggd i ettkronologiskt perspektiv för att läsaren enklare ska se den strukturella utvecklingen. Genomurbanteori behandlas ämnen som mentala bilder av staden, sociala strukturer och kulturellaprocesser i följd av den postindustriella utvecklingen i stadsdelen Västra hamnen..

Begreppet hållbar utveckling har växt fram kring orsaker och lösningar för globala försörjnings- och deponeringskriser. Begreppet är mycket brett och diskuteras runt om i världen. Diskussionen om hur samhället ska uppnå en hållbar utveckling har påverkat fysisk planering och trafikplanering. Grunden till en hållbar utveckling ligger i en samordnad och miljöanpassad bebyggele- och trafikplanering. Det är bland annat viktigt att det finns förutsättningar för en effektiv och miljöanpassad kollektivtrafik och ett effektivt gång- och cykeltrafiknät.

SammanfattningFörtätning är idag ett högaktuellt begrepp då den svenska befolkningen beräknas passera tio miljoner invånare år 2025. Förtätning innebär att städer växer inåt istället för utåt som trenden länge varit i Sverige. Trollhättans Stad är inget undantag och kommunfullmäktige klubbade 2014-02-10 igenom en ny översiktsplan med tydliga mål om förtätning och en ökad hållbar utveckling. Översiktsplanen slår fast att staden skall öka med 14 000 invånare och att det då behövs byggas 7 000 nya bostäder till år 2030 för att klara behovet. Som svar på översiktsplanen har Eidar AB, som är Trollhättas allmännyttiga bostadsbolag, beslutat att fram till år 2030 producera minst 1 000 nya bostäder.  Syftet med undersökningen har varit att ta reda på vilka förutsättningar Eidar AB har till att förtätat tätorten Trollhättan utan att det behöver innebära att nyproducera bostäder på oanvänd mark, men även hur Eidar AB kan bidra till en hållbar utveckling av Trollhättan.

Arbetet med mångfald utgår från diskrimineringslagstiftningen för att säkerställa attorganisationer bedriver ett aktivt mångfaldsarbete. Ett verktyg för organisationer attaktivt jobba med frågan är genom att utfärda en mångfaldsplan. Planen syftar till attmotverka diskriminering samt uppnå lagens intentioner. Mångfaldsplanen utfärdas oftapå central nivå men praktiseras på lokal nivå. Ett vedertaget dilemma är det glapp somkan uppstå mellan policy och praktik.

SammanfattningSyftet med denna studie är att undersöka hur genus görs i reklam för gymnasieskolor. Detta har gjorts genom text- och bildanalys av reklambroschyrer från 15 gymnasieskolor i Stockholms stad. Med en socialkonstruktionistisk utgångspunkt har analyserna gjorts utifrån teorier om reklam och genus. Analysen fann fem viktiga kategorier i materialet; utseende, kroppsspråk & agerande, segregation, samtalsdiskurs samt programmen & skolan. Dessa kategorier visar att det finns en dikotomi mellan killar och tjejer i materialet, vilken tydliggörs genom kläder, smink, accessoarer, hår.

De svenska städerna har fått en mer komplex och rikare sammansättning av befolkningsgrupper när det kommer till både levnadssätt och familjeförhållanden. De socioekonomiska klyftorna har blivit allt tydligare och bostadssegregationen har under de senaste decennierna växt fram i de svenska städerna. Det finns många föreställningar om hur man planerar den goda staden och vilka komponenter som behövs för att skapa en stad där alla är jämlika. I detta kandidatarbete undersöks hur den fysiska utformningen påverkar städers boendemönster och området Möllevången i Malmö studeras som fallstudie..

Idag minskar antalet elever på ridskolorna i Sverige. Siffror från Svenska Ridsportförbundet belyser detta. Antalet medlemmar i förbundet har minskat från cirka 202 000 år 2001 till 170 000 år 2009. Även antalet anslutna föreningar har minskat från 976 stycken år 2001 till 931 stycken år 2009 (Verksamhetsberättelse, 2001-2009). Kundvård kan vara en metod att vända på denna utveckling (personligt meddelande Nauclér).

Biltrafiken bidrar till flera av Sveriges stora miljöproblem. Samtidigt har bilen haft en självklar plats i samhällsplaneringen och städers utformning har anpassats efter att många använder sig dagligen av fordonet. För att minska bilanvändandet är den fysiska utformningen av våra samhällen viktiga men också människors beteende. Mobility management innefattar en rad åtgärder för att just påverka människors beteende och attityder för att främja ett mer, främst miljömässigt, hållbart resande. I denna uppsats undersöks om uppställda förslag, från rapporten MaxLupoSE, kring hur mobility management kan integreras i samhällsplaneringen har potential att implementeras i Stockholm stad.