Intresset för alternativa proteinfoder ökar mer och mer i och med den pågående klimatdebatten. Eftersom sojabönan inte kan odlas i Sverige medför det istället att den importeras vilket har börjat ifrågasättas. Inhemsk trindsäd är därför ett bra alternativ till sojabönor och nu när den ekologiska produktionen snart övergår till helt Ekologiskt foder vill man öka användandet och odlingen av dessa grödor. Den trindsäd som tas upp i denna text är ärt, åkerböna och lupin. De är alla utmärkta kvävefixerare och är även anpassade för det nordiska klimatet men en nackdel är att de kräver en lång växtsäsong.

Miljöproblemen blir allt mer aktuella, människor blir mer upplysta och utbudet av de ekologiska livsmedlen ökar i butikerna. Allt fler börjar handla ekologiskt, men fortfarande är det merparten som väljer att inte handla ekologiskt trots att de har en positiv inställning till ekologisk konsumtion. För att klargöra vad som ligger bakom konsumentens val av varor intervjuades fyra informanter, två som till vardags handlar ekologiskt och två som handlar konventionellt.  Det finns många anledningar till varför inte konsumenter väljer att handla ekologiskt. När konsumenten står för ett val av vara så är det flera kriterier som spelar in så som kvalitet, hälsa, pris och etiska aspekter. Förutom dessa kriterier så handlar konsumenten utefter vana, kunskap och grupptillhörighet.

Att tillgodose slaktkycklingens behov av protein och aminosyror är viktigt för att de ska kunna ut-nyttja sin genetiska tillväxtpotential med bibehållen hälsa. Rapsmjöl och rapsfrö har en aminosyra-sammansättning som motsvarar kycklingens behov och det är av intresse att granska om dessa råvaror kan ingå i slaktkycklingens foder i större utsträckning än vad som görs idag. Syftet med denna studie var därför att utvärdera hur 10 %, 20 % och 30 % inblandning av rapsfrö och rapsmjöl (förhållandet 1:5) påverkar parametrar såsom tillväxt, foderintag, foderomvandlingsförmåga, fothälsa, lever- och sköldkörtelvikt samt träckens och ströbäddens TS-innehåll. Totalt ingick 140 kycklingar i försöket jämnt fördelade i 20 burar med 7 djur i varje. Försöket innefattade fyra foderbehandlingar innehål-lande 0-30 % raps.

Mitt ma?l har varit att skapa ett koncept fo?r en modulsoffa fo?r offentlig miljo? som i sa? stor utstra?ckning som mo?jligt a?r ekologiskt ha?llbar. Jag har samarbetat med mo?belproducenten Lammhults mo?bel AB. Utifra?n min egen ide? om vad som utma?rker en ekologiskt ha?llbar mo?bel har jag lyssnat in mig pa? producentens o?nskema?l och da?refter fo?rdjupat mig i kravspecifikationen genom att underso?ka olika materialalternativ, funktion och form.

En stor del av energikostnaderna inom lantbruket går åt till att torka spannmål. Ett alternativ till torkning och ett sätt att minska kostnaderna är att lagra in och använda fuktig spannmål. Problemet med det kan vara att fuktig spannmål är en gynnsam miljö för skadliga mikroorganismer och kan ge stora problem om något går fel under fermenteringssprocessen och om lagringen inte blir stabil. Tidigare forskning med jästen Wickerhamomyces. Anomalus har visat på positiva egenskaper som bland annat hämmande av skadliga mikroorganismer och ökad tillgänglighet av fosfor.

Salmonella är en av de vanligaste orsakerna till livsmedelsburna infektioner hos människor. Infektionen sker via en fekal-oral smittväg, i första hand via kontaminerade livsmedel men även via kontakt med smittade djur och människor. Utbrott av Salmonella hos människa orsakas ofta av livsmedel från djur infekterade med Salmonella och i flera fall kan den primära smittkällan spåras tillbaka till kontaminerat djurfoder. Foder utgör det första ledet i animala livsmedelskedjan och är därmed en viktig utgångspunkt för kontroll av Salmonella för att reducera smitta senare i denna kedja. Kontamination av foder kan potentiellt ske vid skörd, under processning särskilt i foderfabriken eller under lagring och transport.

Uppsatsen syftar till att undersöka vilka skillnader som föreligger i grad av användande av ekologiskt hållbara IT-lösningar i den interna verksamheten hos svenska kommuner utifrån förekomst av styrdokument inom området samt kommunstorlek i antal invånare. Med ekologiskt hållbara IT-lösningar åsyftas ageranden, beteenden, infrastruktur och system som kan kopplas till miljöarbete inom IT-­verksamhet eller där IT används som miljöåtgärd i övrig verksamhet. Datainsamling har skett via en utfärdad enkät riktad till Sveriges kommuner. Respondent för respektive kommun har bestått av en enskild individ med insikt i dels kommunens IT­-verksamhet men även i hur kommunens miljöarbete inom IT fungerar på en organisatorisk nivå. Datainsamlingen har genererat kvantitativ data om i vilken utsträckning olika ekologiskt hållbara IT-lösningar används i respektive kommun.

Uppsatsen syftar till att undersöka vilka skillnader som föreligger i grad av användande av ekologiskt hållbara IT-lösningar i den interna verksamheten hos svenska kommuner utifrån förekomst av styrdokument inom området samt kommunstorlek i antal invånare. Med ekologiskt hållbara IT-lösningar åsyftas ageranden, beteenden, infrastruktur och system som kan kopplas till miljöarbete inom IT-­verksamhet eller där IT används som miljöåtgärd i övrig verksamhet. Datainsamling har skett via en utfärdad enkät riktad till Sveriges kommuner. Respondent för respektive kommun har bestått av en enskild individ med insikt i dels kommunens IT­-verksamhet men även i hur kommunens miljöarbete inom IT fungerar på en organisatorisk nivå. Datainsamlingen har genererat kvantitativ data om i vilken utsträckning olika ekologiskt hållbara IT-lösningar används i respektive kommun.

Denna uppsats handlar om hur människor förhåller sig till de två begreppen ekologiskt och närproducerat. Fokus ligger på vad som av konsumenten uppfattas som närproducerat respektive ekologiskt. Vilka faktorer som påverkar konsumenterna d.v.s. varför väljer de ekologisk eller närproducerad mat och slutligen hur kopplas deras tankar kring hälsa och miljö ihop med det ekologiska och närproducerade? Studien är en undersökning med en så kallad etnografisk metod där observationer och intervjuer genomförts på plats i butik.

Denna undersökning som är ett avstamp i utvecklingen, en markering på vägen,syftar till att undersöka förutsättningarna för hållbara livsmedelsinköp via de traditionella inköpskanalerna för restaurangverksamheter i Göteborg.Bakgrunden tar upp begreppet hållbar utveckling med fokus på livsmedel, från ett globalt till ett lokalt pespektiv. Här beskrivs vad ett ekologiskt livsmedel är och vilka certifieringar det finns på marknaden. Restaurangerna har även olika aspekter att ta hänsyn till såsom ekonomi och samarbete med leverantörerna.Genom en kvalitativ undersökningen ämnades det bland annat att ta reda på hur utbudet såg ut, om det blev mer kostsamt samt om dessa varor håller god kvalité hos de ledande grossisterna/leverantörerna i Göteborg.Sex representanter för dessa grossister intervjuades med resultat som visar på att man som restaurang kan handla ekologiskt och närproducerat men inte utan en flexibel syn på vad ett livsmedel för hållbar utveckling innebär. Likaså krävs en tätare kommunikation mellan restaurangerna och leverantörerna samt bättre framförhållning vid beställning..

Syftet med den här studien är att urskilja vilka faktorer påverkar förskolans ekologiska fotavtryck och hur förskolor kan arbeta med dem samt undersöka pedagogernas och den övriga personalens förhållningssätt i miljöfrågor. I studien introduceras begreppet ekologiskt fotavtryck ur ett miljö- och didaktiskt perspektiv och hur den påverkas av ovannämnda förhållningssätet. Undersökningen grundas på kvalitativa intervjuer med pedagoger och kökspersonal, kompletterade med observationer, på tre förskolor i en stor kommun i södra Sverige. Resultatet jag kom fram till är att pedagogernas förhållningssätt i miljöfrågor med största sannolikhet påverkar förskolans ekologiska fotavtryck..

dagens näringsliv finns en trend att marknadsföra sitt varumärke som värnande om miljön. Företag visar i allt större utbredning upp sina ekologiska produkter och hur de minskar sin miljöpåverkan. Men hur stor vikt lägger kunden vid att det klädesplagg de köper är av ekologiskt härkomst? Uppfattar de ekologiska klädesplagg som attraktiva? ! I denna uppsats har vi undersökt om kunden lägger stor vikt vid om ett plagg är ekologiskt samt vad kunderna upplever skulle kunna öka deras ekologiska inköp av kläder. Uppsatsens teoretiska referensram består av tidigare forskning i den textila värdekedjans miljöpåverkan, konsumentbeteende och ekologisk marknadsföring.

Skollunchen utgör en stor del av maten i den offentliga sektorn. Valet av livsmedel och dess hantering påverkar utsläppen av växthusgaser och den ökande miljöförstöringen. Syftet var att undersöka förutsättningar för klimatsmart och ekologiskt hållbar skollunch i grundskolan genom att kartlägga skollunchens ingredienser och göra en intervjuundersökning med personal inom skolmåltidsverksamheten i två kommuner. Undersökningen bestod av en explorativ fallstudie som fokuserade på ekologiska livsmedel, andelen vegetabilier och val av kött, säsongsanpassade produkter och livsmedelssvinn. Den genomfördes vid två grundskolor, en skola i Kristianstads kommun och en skola i Malmö kommun under vintersäsongen vårterminen 2008.

Ekologiskt bostadsbyggande för en hållbar framtid..

Ättiden kan påverka hästars välmående. Syftet med litteraturarbetet var att studera hur man kan tillgodose hästens behov av att äta en stor del av dygnet, samt anpassa utfodringen inte bara till näringsbehovet utan även behovet av att utföra ätbeteende. Hästar i det vilda ägnar större delen av sin tid åt att äta och samma beteende ses hos tamhästar om de ges möjligheten. I det vilda äter hästar i perioder om 2-4 timmar åt gången, och uppehållen varar inte längre än 3-5 timmar. Begränsad utfodring kan innebära en stress för hästen om den inte kan tillfredsställa sitt beteendebehov av att äta. Det finns ett samband mellan begränsad fodertillgång och onormala beteenden.