Sökresultat:
344 Uppsatser om Ekologiskt bröd - Sida 23 av 23
Anpassning av befintlig bebyggelse samt omrÄden i planeringsstadiet med hÀnsyn till höjda vattennivÄer : metoder för skydd med Gullbergsvass och Norra Masthugget som exempel
MÄnga klimatforskare i vÀrlden Àr överens om att en klimatförÀndring Àr pÄ vÀg. I Sverige kan vi vÀnta oss ett varmare och mer nederbördsrikt klimat. Det varmare klimatet medför bland annat att havs- och landisar smÀlter vilket bidrar till att havsnivÄn höjs. Exempel pÄ konsekvenser av det förÀndrade klimatet Àr översvÀmning och erosion. I framtiden anses effekterna intrÀffa allt oftare framförallt i kustomrÄden.
Odla ditt bostadsomrÄde! Stadsodlingens betydelse, drivkrafter och genomförande : en fallstudie av OdlingsnÀtverket Seved i Malmö
Vi stÄr inför en mycket spÀnnande framtid inom utvecklingen av odling i stadsmiljö. Den trend av stadsodling som svept över Sverige de senaste Ären har lett till att en mÀngd nyskapande och spÀnnande odlingsprojekt har initierats runt om i landet. Att odla i staden och att odla kollektivt Àr dock inget nytt fenomen. SlottstrÀdgÄrden i Malmö Àr ett exempel pÄ en gemensam form av stadsodling initierad av brukare sjÀlva som nu drivs i samarbete med kommunen. Med det intresse och stora engagemang som finns för stadsodling idag finns bÄde ett behov och en mycket stor potential i att vidare utveckla och hitta nya modeller samt att
undersöka vilka effekter odlingen kan ha för mÀnniskan och samhÀllet.
Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur lokala odlingsinitiativ kan pÄverka boende, markÀgare och lokalsamhÀllets utveckling, att undersöka varför mÀnniskor vÀljer att delta i stadsodling samt hur odlingsverksamhet kan drivas och genomföras i befintlig stadsmiljö.
Detta görs i uppsatsen dels genom en litteraturstudie av tidigare forskning i Àmnet och dels genom en fallstudie av stadsodlingsverksamheten i bostadsomrÄdet Seved i Malmö.
Anpassning av befintlig bebyggelse samt omrÄden i planeringsstadiet med hÀnsyn till höjda vattennivÄer - metoder för skydd med Gullbergsvass och Norra Masthugget som exempel
MÄnga klimatforskare i vÀrlden Àr överens om att en klimatförÀndring Àr pÄ vÀg.
I Sverige kan vi vÀnta oss ett varmare och mer nederbördsrikt klimat. Det
varmare
klimatet medför bland annat att havs- och landisar
smÀlter vilket bidrar till att havsnivÄn höjs. Exempel pÄ konsekvenser av det
förÀndrade klimatet Àr översvÀmning och erosion. I framtiden anses effekterna
intrÀffa allt oftare framförallt i kustomrÄden.
Medverkan: lokalt engagemang för ett hÄllbart samhÀlle
Medverkan som en vÀg till hÄllbart samhÀlle Àr centralt i Agenda 21. En av riktningslinjerna i det lokala Agenda 21-arbetet Àr att det ska sÀkras ett nedifrÄn- och upp-perspektiv, med bred medverkan frÄn invÄnarna. En reell medverkan betyder att mÀnniskor aktivt deltar i alla faser och processer som berör deras lokalmiljö, frÄn planering till förvaltning. Denna rapport baserar sig pÄ antagandet att lokalt engagemang Àr en grundlÀggande förutsÀttning för medverkan. Den centrala frÄgestÀllningen Àr att finna vad som pÄverkar och stÀrker lokalt engagemang.
Att konsumera och producera landskap
NÀr landskap beskrivs som 'ett omrÄde sÄdant som det uppfattas av
mÀnniskor' blir tolkaren en viktig part i formulerandet av vad ett land- skap Àr. Landskap kan dÄ förstÄs som en representation av ett omrÄde. DÄ landskap Àven utgör den scen dÀr livet utspelas, dÀr relationen mellan mÀnniskan och den vÀrld hon lever i utvecklas, sÄ kan landskap ocksÄ förstÄs som en representation för vad denna relation kan vara och hur den kan te sig.
I dagens globala samhÀlle har de omrÄden som mÀnniskan vardagligen vistas i blivit allt mer separerade frÄn de produktionsomrÄden som denna vistelse krÀver. Tillskrivandet av vÀrden och förestÀllningar
pÄ jorden sker idag snarast genom ett distanserat brukande, genom konsumtion - att handla (shoppa) har blivit att handla (agera).
MÀnskliga miljörÀttigheter: en fjÀrde generation rÀttigheter?
Den AllmÀnna Förklaringen om mÀnskliga rÀttigheter faststÀller att alla mÀnniskor Àr födda fria och med lika vÀrde och rÀttigheter, oavsett ras, hudfÀrg eller annan Ätskillnad. Den faststÀller Àven att de har rÀtt till bland annat liv, frihet och personlig sÀkerhet. De rÀttigheter som hanteras i denna förklaring kan delas upp i tvÄ kategorier: medborgerliga och politiska rÀttigheter samt ekonomiska, sociala och kulturella rÀttigheter. MÄnga omnÀmner dem Àven som tvÄ ?generationer?, vilka vuxit fram utifrÄn olika revolutioner dÀr mÀnniskor har kÀmpat för sina rÀttigheter.
Hur kan Gina Tricots redan utarbetade CSR-arbete stÀrka företagets varumÀrkesimage?
Corporate Social Responsibility, CSR, kan förklaras som ett företags frivilliga samhÀllsansvar, dÀr grunden för ett lyckat arbete handlar om att finna balans mellan ekonomiskt, miljömÀssigt och socialt ansvarstagande. Företagen ska inte bara fokusera pÄ dess lönsamhet, utan ocksÄ bidra till etisk social och miljömÀssig förbÀttring, faktorer som idag har blivit en sjÀlvklarhet för att bidra till en hÄllbar utveckling men ocksÄ för att bygga, stÀrka och bevara varumÀrket. Ett varumÀrke anses ofta vara ett företags frÀmsta tillgÄng vilket ocksÄ kan skapa vÀrde för ett företag och pÄ sÄ sÀtt ses som en konkurrensfördel. Företagets varumÀrkesimage Àr i sin tur kundens uppfattning om varumÀrket och Àr nÄgot kunden skapar pÄ en egen hand. En varierande bild av företaget kan dÄ uppstÄ, eftersom individer har olika uppfattningar om ett varumÀrke.Gina Tricot Àr det företag som ligger i fokus för studien dÄ vi anser att de Àr ett vÀlkÀnt varumÀrke inom fast fashion branschen.
Det gröna och det allmÀnna : om planering för grönstruktur i tÀtare stad
Den hÀr uppsatsen skrivs som en följd av en omfattande urbanisering, en ökande global uppvÀrmning, samt det faktum att svenska stÀder tills helt nyligen har brett ut sig relativt ohÀmmat över natur- och jordbruksmark med bl a vÀxande ohÄllbara transporter som följd.
För att hushÄlla med mark, energi och Àndliga resurser stÀlls nu stort hopp till en mer hÄllbar stad ? sÄvÀl ekologiskt som socialt och ekonomiskt. Mycket talar för att en sÄdan stad Àr tÀt, funktionsblandad och grön. Samtidigt finns det indikationer pÄ att rÄdande förtÀtningstrend kan utgöra ett hot mot de gröna vÀrdena.
Den hÀr uppsatsen undersöker till att börja med olika synsÀtt pÄ grönstruktur: dels som teoretiskt begrepp (kap. 1), dels som tillÀmpat begrepp i en planeringskontext, vilket sker genom en fallstudie av Helsingborgs stads kommande grönplan (kap.
Etiskt konsumentbeteende - en studie om den svenska etiska modekonsumenten
Textil- och modeindustrin har pÄ senare tid uppmÀrksammats i allt större utstrÀckning för att vara en ohÄllbar bransch och som följd av problemen har en rad etiska modevarumÀrken lanserats. De tar hÀnsyn till pÄverkan pÄ miljö och mÀnniskorna i produktionen, varför deras produkter kallas etiskt mode. De varumÀrken och de butiker som sÀljer etiskt mode har kunder som tar hÀnsyn till etiska aspekter i sitt köpbeslut, sÄ kallade etiska konsumenter.Senaste decenniet har forskning pÄ etiskt mode genomförts, men dÄ framförallt pÄ den vanliga konsumenten. DÄ forskning pÄ svenska etiska konsumenter Àr begrÀnsad har författarna till den hÀr uppsatsen funnit det intressant att se nÀrmare pÄ dem. Tidigare forskning pÄ etiska konsumenter har uppmÀrksammat ett gap mellan de etiska konsumenternas attityd mot etiskt mode och deras faktiska konsumentbeteende, ett attityd-beteendegap.
Medborgardeltagande frÄn retorik till handling : fallet Ekostaden Augustenborg
Dagens system kring delaktighet och inflytande i beslutsprocesser kan bĂ„de förhindra och möjliggöra handlande vid arbetet kring hĂ„llbar stadsutveckling. MĂ„nga stĂ€der runt om i vĂ€rlden lĂ€gger stor vikt vid att stĂ€dernas utveckling ska ske inom ramen för vad som anses vara socialt, ekologiskt och ekonomiskt hĂ„llbart. DĂ€rför Ă€r förstĂ„else för de existerade processerna avgörande nĂ€r man arbeta praktiskt med ett förĂ€ndringsarbete lokalt men Ă€ven nationellt och globalt. Ămnet medborgardeltagande i stadsplanering handlar om konflikter, makt och intresse. De inblandade aktörerna försöker i mĂ„nga fall pĂ„verka handlingarna utifrĂ„n deras syn och intresse.
Ekologisk bomull - Ett steg till ett grönare företag
Allt fler konsumenter vÀljer att göra ekologiska val, detta pÄ grund av en ökad medvetenhet samt ett intresse för miljön. Bomull Àr en av de fibrer som anvÀnds mest i klÀder, trots detta sÄ Àr bomullsproduktionen vÀldigt pÄfrestande för miljön. Mycket giftiga kemikalier, konstgödsel samt stora mÀngder vatten anvÀnds vid dessa odlingar. DÄ bomullsodlingar Àr sÄ pass resurskrÀvande mÄste alla klÀdföretag visa sitt engagemang i denna frÄga. Detta kan göras pÄ olika sÀtt, att vÀlja ekologisk bomull framför konventionell bomull Àr dÄ ett steg i riktning dÄ den ekologiska bomullen Àr helt befriad frÄn kemikalier och andra farliga medel.Syftet Àr att denna rapport ska verka som ett underlag för klÀdföretag som i dagslÀget inte anvÀnder sig av ekologisk bomull.
Att upptÀcka Mellanstaden : En studie av stadens ytteromrÄden med Kristiansta som exempel
Det Àr mÄnga faktorer som pÄverkar stadsutvecklingen och som skapar stadens identitet. Medverkande krafter Àr de offentliga och privata aktörernas intressen, den nationella bostadspolitiken, den befintliga fysiska strukturen samt stadens historiska bakgrund. I en tid dÄ globalisering och kulturella förhÄllanden skapar en konkurrens mellan stÀderna kan stadens identitet och ekonomisk utveckling ses som viktiga faktorer i strÀvan efter att göra staden attraktiv. Avregleringen av bostadsmarknaden har bidragit till att privata aktörer fÄr allt större inflytande över stadsutvecklingen. Olika grupper som till exempel företagarföreningar satsar pÄ stadskÀrnans förnyelse.
Att upptÀcka Mellanstaden - En studie av stadens ytteromrÄden med Kristiansta som exempel
Det Àr mÄnga faktorer som pÄverkar stadsutvecklingen och som skapar stadens
identitet. Medverkande krafter Àr de offentliga och privata aktörernas
intressen, den nationella bostadspolitiken, den befintliga fysiska strukturen
samt stadens historiska bakgrund.
I en tid dÄ globalisering och kulturella förhÄllanden skapar en konkurrens
mellan stÀderna kan stadens identitet och ekonomisk utveckling ses som viktiga
faktorer i strÀvan efter att göra staden attraktiv. Avregleringen av
bostadsmarknaden har bidragit till att privata aktörer fÄr allt större
inflytande över stadsutvecklingen. Olika grupper som till exempel
företagarföreningar satsar pÄ stadskÀrnans förnyelse.
Att jobbcoacha med NLP - En kvalitativ undersökning av metoden Neuro-lingvistisk programmering vid jobbcoachning
Denna studie har visat att NLP-coacher upplever att de arbetar mycket med nÄgotsom de kallar för rapport. Det Àr ett sÀtt för dem att nÀrma sig och skapa samspelmed sin klient. Genom att skapa god personkemi lÀttar coacherna upp stÀmningenoch lÀgger en god grund för arbete med klienten. God rapport leder till, vadcoacherna upplever, ett bÀttre sinnestillstÄnd för att diskutera problem ellerutmaningar. Rapport skapar de genom att matcha och försöka passa in i klientensvÀrld.