Kadmium (Cd) är en tungmetall som förekommer naturligt i berggrunden, men människans utbredda användning av ämnet har lett till en omfattande spridning i vår omgivning. Ett tecken på detta är de ökade kadmiumhalterna i åkermark och livsmedel som observerats under det senaste århundradet. Problemet är känt inom jordbruket, men både konsumenter och odlare inom trädgårdsnäringen har fördel av att kunskapen blir mer spridd. Denna litteraturstudie är tänkt att tjäna som en introduktion till problematiken kring kadmium. Målgruppen är främst livsmedelsproducenter inom trädgårdsnäringen.

Fytoremediering är en relativt ny saneringsmetod men har de senaste åren blivit mer uppmärksammad inom forskning. Fytoremediering bygger på växters naturliga förmåga att rena förorenad mark, vatten eller sediment. Detta görs genom ett antal olika processer där växter kan ta upp, omvandla eller stabilisera ämnen och på så sätt sanera föroreningar på ett biologiskt hållbart sätt. Våra städer blir alltmer tätbefolkade i och med befolkningsökningen i världen och en stigande inflyttning till städerna. Det finns många outnyttjade postindustriella områden i dagens städer som lämnat efter sig förorenad mark, vatten eller sediment som kan utgöra en risk för människors hälsa, djur och natur. Dessa så kallade brownfields kan få en ny användning och på så sätt undviks exploatering av värdefull natur och åkermark. Med hjälp av växter kan dessa brownfields saneras samtidigt som platsen får ett nytt liv i form av till exempel en park för rekreation.

I denna studie har utveckling av sportfisket i Motala ström, den del som rinner genom Norrköpings centralort, studerats. Det finns i dag hinder för fisken som gör att den inte kommer upp till sina forna lek- och uppväxtplatser. Motala ström avvattnar Vättern vid utloppet i Motala och fortsätter sedan österut mot Bråviken. Strömfårans fall genom Norrköping är betydande och i naturligt tillstånd består av den av strömmande vatten. De nedre delarna av Motala ström och anslutande delar av Bråviken lämnar en särskilt gynnsam miljö för laxartade fiskar.

Denna studie utforskar fotgängares möjligheter att orientera sig och ta sig fram i stadsmiljöer. Orienterbarhet kan förväntas få en allt större betydelse i samband med att gångtrafiken får en viktigare roll i städers transportsystem. Samtidigt vistas allt fler människor i omgivningar de är sämre förtrogna med, till följd av den ökade mobiliteten som globaliseringen har medfört. Uppgiften för denna studie är därför att utforska orienterbarhetens betydelse för staden och dess invånare, att kartlägga orienteringssituationen i Stockholm och att undersöka hur den kan förbättras.Studien inleds med en genomgång av teorier och resonemang gällande orienterbarhet, vil- ken fungerar som en teoretisk bakgrund till de efterföljande delarna. Orienterbarhet definieras här som en egenskap som beskriver svårighetsgraden att bestämma sin position och planera sin rörelse i en stadsmiljö.

Vi lever i en föränderlig värld vilket ger både möjligheter och utmaningar när det gäller att planera inför framtiden. Vägen dit är inte någon linjär ekvation och för att hantera denna ovisshet krävs stor respekt och anpassning till dynamik och föränderlighet. Stadens struktur formas av sin tid och befäster villkoren för livet i staden för en lång tid framöver men måste samtidigt kunna anpassas till de förändringar den utsätts för. Att bygga stad är en ständigt pågående process. Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur planeraren kan arbeta för att hantera förändringar i urbana landskap för att möjliggöra eller underlätta för utveckling och anpassning till förändringar. Planerarens tankesätt, roll och verktyg gällande stadsbyggnad med fokus på föränderlighet och hållbarhet analyseras och problematiseras i uppsatsen.

Ett livsmedelsföretag med säte i Göteborg har varit verksamma inom sin bransch sedan tidigt 1990-tal och befinner sig just nu i en tillväxtfas. Företaget bedriver i huvudsak import- och grossistverksamhet av asiatiska livsmedel från Thailand och Vietnam men även ifrån andra närliggande öst- och sydostasiatiska länder som Kina och Japan. Företaget är marknadsledande inom sin bransch men har trots sin starka position fram tills nu endast bedrivit sitt arbete mot en målgrupp som demografiskt sett till störst del bestått av personer med asiatisk bakgrund.För att nå ut till en större målgrupp vill man nu lansera ett nytt varumärke som ska inrikta sig på hela den svenska marknaden. Företaget vill att detta varumärke ska tilltala den svenska konsumenten och skapa kännetecken eller associationer till den asiatiska kulturen. Syftet med detta arbete har således varit att undersöka hur ett varumärkes visuella beståndsdelar kan utformas för att på den svenska marknaden kommunicera asiatisk identitet.Arbetet har utgått ifrån en deduktiv ansats där litteratur inom asiatisk symbolik, färg och typografi legat till grund för att härleda hypoteser vilka sedan använts för att ta fram ett intervjuunderlag.

I nordöstra Lund planeras forskningsbyn Science Village Scandinavia (SVS). Stora avstånd mellan viktiga noder i området ses tillsammans med hårda vindar som utmaningar vid arbetet med att göra SVS attraktivt och besöksvärt under den långa exploateringstiden. På uppdrag av SVS AB och Lunds kommun presenterar detta examensarbete ett förslag för en förplantering av naturlik skogsvegetation på platsen. Ett koncept, där smala vegetationsridåer planteras längs de framtida rörelsestråken i SVS, föreslås i examensarbetet som en strategi för att klimatskydda platsen och samtidigt möjliggöra ett bevarande av vegetation som urban grönska i forskningsbyn. I enlighet med projektets stora hållbarhetsambitioner uttrycker konceptet även målet att presentera möjligheter för att använda avlägsnat växtmaterial som en resurs. Hur kan ett långsiktigt dynamiskt vegetationsbyggande, enligt det ekologiska tillvägagångssättet, förena värden såsom vindskydd, rekreationsvärden och ett ekonomiskt resursuttag, både tidigt och på lång sikt? En kunskapssammanställning görs kring vegetation som vindskydd samt hur ett långsiktigt dynamiskt vegetationsbyggande förhåller sig till smalare ridåplanteringar, ett upplevelsemässigt perspektiv, ett tidsperspektiv samt ett växtmateriellt resursuttag.

Intresset för vattenfrågor har ökat efter införandet av EU:s ramdirektiv för vatten (vattendirektivet, 2000/60/EG) och inneburit att vattenvård och hänsynstagande till vatten inom skogsbruket fått större fokus. Målet med vattendirektivet är att alla vatten inom EU (Europeiska Unionen) ska erhålla en god kemisk och ekologisk status innan år 2015 samt att ingen försämring får ske. Skogsbruket kan i vissa fall ha negativa effekter på vattenmiljöer. NPK+ och Blå målklassning är två skogliga vattenplaneringsverktyg som har utvecklats för att öka vattenhänsynen i skogen. Verktygen utgörs av ett inventeringsprotokoll som bedömer vattenmiljöns naturvärde (N), påverkan (P), känslighet för skogsbruk (K) samt plusvärden (+).

En ökad miljömedvetenhet om att hushålla med dagens resurser, präglas av en hållbar stadsplanering. En del i den hållbara stadsutvecklingen leder till förtätning av städerna för att effektivt kunna nyttja ytorna, hålla ihop bebyggelsen, minska behovet av transporter och för att få flerfunktionella städer. När städer växer och förtätas omvandlas naturlig grönska till hårdgjorda ytor av asfalt och betong. Grönytor försvinner och växt- och djurarter trängs undan. En hållbar stadsutveckling kräver mer klimatforskning för att förbättra luftgenomströmningar, minska luftföroreningar, minska höga temperaturer i innerstäder på grund av förlust av gröna ytor samt utveckla en bättre hantering av dagvatten.

Att skapa arbete är idag den störta frågan på den politiska dagordningen. Arbetslösheten är ettproblem eftersom arbetet, för de flesta, är källan till försörjning. Men arbetsbrist i sig skulle intebehöva vara ett problem, tvärtom är en utav drivkrafterna bakom teknikutvecklingen att vi skaslippa jobba så mycket. Men istället för att minska arbetsbelastningen har vi ökat produktionen och konsumtionen så att vi nu använder både mänskliga resurser och naturresurser på ett sätt som ökar ojämlikheten och miljöpåverkan till kritiska nivåer för människans fortlevnad. Samtidigt som vifortfarande inte lyckas tillfredsställa allas basbehov.Uppsatsen syften är att formulera visioner om nya förhållningssätt till arbete för att ge maktfullhet och utrymme till förändring i en tid där ekonomiska, sociala och ekologiska kriser avlöser varandra.Detta har jag angripit genom att intervjua personer som tillhör grupper som missgynnas påarbetsmarknaden om deras visioner.

Målet med denna studie är att utreda hur olika egenskaper hos leverantören prioriteras och värderas av den inköpsansvariga. Det är betydelsefullt för restaurangbranschens säljorganisationer att känna till på vilka grunder en restaurang fattar sina inköpsbeslut och hur man resonerar vid val av leverantör. Studien genererade ett antal variabler vilka livsmedelsleverantören bör studera och utvärdera, däribland varumärket, service, sortiment, kvalitet, pris, leveranssäkerhet m.fl. Men också identifierades ett antal strategier och arbetsområden vilka leverantören bör ta hänsyn till. Total Supply är ett koncept vilket respondenterna visade ett behov och önskan för.

Dagvatten bildas då regnvatten inte kan infiltrera marken på grund av hårdgjorda ytor såsom vägar och hustak. Dagvatten är ofta kontaminerat av metaller, näringsämnen och andra föroreningar och bör därför renas i en anläggning innan det når recipient. En allt populärare metod för att omhänderta dagvatten är att anlägga dagvattendammar. I dammarna renas det inkommande dagvattnet genom flera olika processer, varav sedimentation är den viktigaste. År 2006 startades projektet NOS-dagvatten (Norrortskommuner i samverkan) i syfte att erhålla ökade kunskaper om funktionerna hos fem dagvattenanläggningar i Stockholmsområdet. I detta arbete utreds sambandet mellan den kemiska vattenkvaliteten och ekosystemens hälsostatus i Ladbro- och Tibbledammen som ingår i NOS-dagvatten.

Bakgrund och problem: De senaste decennierna har miljö- och klimatfrågor fått en alltstörre uppmärksamhet på lokal såväl som global nivå. Idag kräver allt fler konsumenter attnäringslivet engagerar sig i sociala och ekologiska frågor och miljömedvetenhet har ocksåblivit en konkurrensfördel för företagen inom transportsektorn. Statliga bolag omfattas sedan2007 av skärpta krav som innebär att de måste upprätta en hållbarhetsredovisning, enligtGlobal Reporting Initiatives riktlinjer, som komplement till årsredovisningen. Viktigt för attnå framgång är dock inte enbart ökad reglering utan det är också essentiellt att skapa en kulturkring miljöarbetet där alla medarbetare är engagerade och känner delaktighet. Med dennabakgrund vaknade ett intresse för att undersöka miljöarbetet i statliga bolag.

Social hållbarhet. Vad är det och hur kan man i fysisk planering på kommunal nivå arbeta för att uppnå större social hållbarhet? Dessa frågor kommer att undersökas i denna uppsats med hjälp av en intervju och en dokumentstudie inriktad på Borås tätort.Social hållbarhet är ett komplext begrepp som i regel hamnat i skymundan i de sammanhang där hållbar utveckling behandlas, till fördel för ekonomiska och ekologiska aspekter. En bidragande faktor till detta förhållande är att social hållbarhet som begrepp är föränderligt i sin innebörd, vilket medför att det är svårt att definiera. Frågan som fysiska planerare behöver ställa sig är hur fysisk planering kan förhålla sig till detta begrepp.

Uppsatsen undersöker grönytefaktorn som ett verktyg för att kontrollera andelen grönyta i förtätningsprojekt. Detta för att se om grönytefaktorn kan vara ett planeringsverktyg för att nå en grön men tät stad. Arbetet utgår från de fyra aspekterna att en hög grönytefaktor ger en bättre infiltration av dagvatten i marken, ett bättre mikroklimat, en högre biologisk mångfald samt en mer rekreativ miljö för de boende. Om så är fallet undersöks genom fallstudier. De omfattar förtätningsplaner i Malmö där grönytefaktor och exploateringstal är beräknade för situationen före och efter förtätningen har ägt rum.