The ability to tackle NP-hard problems has been greatly extended by the introduction of Metaheuristics (see Blum & Roli (2003)) for a summary of most Metaheuristics, general problem-independent optimisation algorithms extending the hill-climbing local search approach to escape local minima. One of these algorithms is Iterated Local Search (ILS) (Lourenco et al., 2002; Stützle, 1999a, p. 25ff), a recent easy to implement but powerful algorithm with results comparable or superior to other state-of-the-art methods for many combinatorial optimisation problems, among them the Traveling Salesman (TSP) and Quadratic Assignment Problem (QAP). ILS iteratively samples local minima by modifying the current local minimum and restartinga local search porcedure on this modified solution. This thesis will show how ILS can be implemented for MSA.

Med anledning av att det blir allt vanligare att äta måltider utanför hemmet och att regeringen har en vision om att Sverige ska bli ett internationellt matland där fokus inte ligger på näringsperspektivet väcktes intresset att studera föreställningar om hälsosam mat bland kockelever. Det blev också studiens syfte. Genom att kombinera fokusgrupp och observation vid valet av metod framkom en bred förståelse av fenomenet hälsosam mat i en restaurangkontext genom tre teman: branschens normer, hälsoaspekter och kommande yrkesprofession. Branschens normer visade sig styr elevernas tankar kring övriga teman i stor utsträckning. Resultatet visar även att deltagarna tycker att smaken och presentationen av maten är viktigare än att maten är hälsosam.

SammanfattningSyftet med denna studie är att undersöka hur naturen och människans relation till naturen beskrivs i barnböcker, riktade mot förskolan, för att diskutera det i förhållande till utbildning för hållbar utveckling. I föreliggande examensarbete har en ekokritisk studie av materialet genom textanalys gjorts för att analysera hur barnlitteraturen beskriver människans förhållningssätt till naturen. Studiens resultat visar att biocentrismen, som främjar ett samspel mellan människa och natur, är dominerande i litteraturen samt att den senmoderna antropocentrismen, med människan i centrum men med fokus på ett resursvist leverne, var tydligt representerad.     Slutsatsen av studien är att flera av böckerna i urvalet verkar vara möjliga att använda i utbildning för hållbar utveckling då de fokuserar på naturen, visar på mänskligt ansvar samt tillskriver naturen ett egenvärde. Trots att studien har fokus på den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling så är även övriga två dimensioner närvarande. Människan uppmanas att vara resursvis vilket kan kopplas till den ekonomiska dimensionen.

Människor har alltid haft en påverkan på sin omgivning. Med en ständigt ökande befolkning och ständigt stigande konsumtion av naturresurser har påverkan blivit allt större. Naturen har besvarat utvecklingen med global uppvärmning och degraderande biodiversitet, vilket har resulterat i ett uppvaknande miljöengagemang. Brundtlandrapporten introducerade 1987 begreppet hållbar utveckling. Den hållbara utvecklingen kräver en koordination av samhällets olika aktörer.

Mer än hälften av alla lägenheter i Sverige byggdes under åren 1950-1975, den perioden som i svensk bebyggelsehistoria brukar kallas för efterkrigstiden. Bilden av områden från den här tiden är ofta negativ och det är ofta i områden från den här tiden som de sociala problemområdena i svenska städer finns. Idag är många av dessa områden nedgångna och slitna och i behov av en upprustning. Områden från den här tiden planerades efter andra förutsättningar och lever idag inte alltid upp till de krav som ställs på resurshushållning och kretsloppstänkande. Den här uppsatsen fokuserar på de möjligheter som finns i förnyelsen av dessa områden och hur en omställning mot ett hållbart ekologiskt samhälle kan appliceras där.

Sammansättningen och kvalitén på mjölken som produceras är betalningsgrundande och därmed är det viktigt ur en ekonomisk synvinkel att producera mjölk som håller en hög standard. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka om samband finns mellan typ av digivning respektive avvänjning och mjölkens sammansättning. Fokus ligger på mjölkfettet samt fettsyrorna. De produktionssystem som tas upp är begränsad digivning och artificiell uppfödning. Begränsad digivning innebär att avkomman får gå med moderdjuret vissa timmar av dygnet fram till en senare avvänjning jämfört med artificiell uppfödning där avkomman skiljs från moderdjuret strax efter förlossningen.

Syftet med det här examensarbetet är att ta reda på hur mycket plats och hur mycket tid som krävs för att en familj på två vuxna och två barn ska kunna leva självförsörjande på grönsaker och rotfrukter. Familjen vill odla ekologiskt, de har inga maskiner och de håller blandkost. Arbetet förutsätter att familjen tillgodoser sitt övriga födobehov på annat sätt än genom den odling arbetet behandlar. Med utgångspunkt i tabeller för näringsintag beräknas det ungefärliga årsbehovet av grönsaker och rotfrukter för en fiktiv familj på två vuxna och två barn. Ett antal vanliga grönsaker och rotfrukter väljs ut som exempel för vidare beräkningar.

Studien syftar till att genom kvalitativa intervjuer och fokusgruppsintervjuer undersöka hur begreppet hållbar utveckling tolkas av lärare och elever i gymnasieskolan. De frågeställningar som används är Vilka miljöpolitiska diskurser går att skönja i de olika tolkningarna av begreppet hållbar utveckling? samt Finns det någon dissonans mellan lärare och elevers sätt att tala om och uppfatta begreppet hållbar utveckling? För att svara på frågeställningarna har den kritiska diskursanalysen använts som metod och begreppet hållbar utveckling som teoretisk inramning. Begreppet hållbar utveckling är vagt definierat och innehåller inga tillvägagångssätt som behövs för en hållbar utveckling. Innebörden av begreppet ligger snarare i uppfattningen om hur ekonomiska, ekologiska och sociala delar interagerar med varandra och därför är det fruktbart att se begreppet som en diskurs.

Dagens mjölkkor har kapacitet att producera stora mängder mjölk, men deras matsmältningssystem ser fortfarande likadant ut som när de producerade mjölk enbart till sin kalv. Detta innebär att de behöver foder med högt näringsvärde, eftersom de inte obegränsat kan öka foderkonsumtionen eller passagehastigheten om fodret har lågt näringsvärde. Vanligtvis är detta inget problem under stallperioden då korna ofta har fri tillgång på foder med väl anpassat näringsinnehåll. Under betesperioden däremot kan de högavkastande korna drabbas av näringsbrist eftersom de inte kan uppfylla sina behov enbart på betesgräs. Många faktorer inverkar på kornas konsumtion av bete, en del av dessa faktorer kan påverkas av lantbrukaren.

Denna rapport beskriver framtagandet av ett ämnesöverskridande temaarbete för årskurs 4-6 om mat med hållbar utveckling som grund. Dagens samhälle präglas av klimatförändringar och konsekvenser av detta. I framtiden kommer dessa konsekvenser att märkas allt mer. För att vända den negativa trenden och skapa ett hållbart samhälle spelar utbildning en stor roll. Enligt den svenska läroplanen ska hållbar utveckling genomsyra all undervisning genom ett övergripande miljöperspektiv.

Syftet med arbetet är att visa vilka bär, frukt och grönsaker som går att odla på en odlingslott i zon fem och formge ett förslag på hur lotten kan se ut.  Lottens storlek är 200 m² och har inte stuga, redskapsbod eller växthus. Arbetet ger även en bakgrund till kolonirörelsen i Sverige och internationellt samt Koloniträdgårdsföreningen Falan. I ett intervjuformulär har ett antal kolonister i koloniträdgårdsföreningen Falan i Falun talat om vad de odlar och varför. Växtgrupperna är indelade i frukt, bär, baljväxter, bladväxter, gurkväxter, kålväxter, lökväxter, rotfrukter, stjälkar och knoppar, grönsaksfrukter, kryddor och ätliga blommor.

Det är många faktorer som bestämmer val av tak i olika situationer idag. Den största frågan som uppstår handlar oftast om kostnaden. I intervjuer och studier har en sammanställning gjorts som beskriver alternativen grönt tak eller traditionella svarta tak på det nya badhuset i Umeå ur de tre hållbarhetsdimensionerna.Det extensiva gröna taket visar sig vara mer bullerdämpande, förbättrar luftkvaliteten i tätbefolkade och trånga städer. Det gröna taket har även en förmåga att ta upp ca 50 % av den årliga nederbörden. Något som gör det gröna taket mer hållbart ur ett miljömässigt perspektiv.

Uppsatsen behandlar styrningsverktyg i arbetet mot ett ekologiskt hållbart samhälle, av kommuner nyttjade styrmedel och de boendes uppfattning av dessa. Fokus ligger på de boendes respons på miljömål i uppbyggnaden av den ekologiska stadsdelen Hammarby Sjöstad i Stockholm.Med hjälp av kvalitativ metod och djupintervjuer med 14 boende studeras de styrmedel som används för att påverka och förändra de boendes miljöbeteende, de boendes inställning till dessa samt vilka drivkrafter som finns bland de boende för att agera miljövänligt.De aktuella styrmedlen; regleringar, ekonomiska styrmedel och informativa styrmedel presenteras med hjälp av citat från intervjuerna och redovisas utifrån strukturell, positionell samt individuell nivå. Dessutom redovisas meso-kontextens påverkan samt individens egna drivkrafter för miljöbeteende.Teorier som tas upp och relateras till det empirirska materialet är makt, governmentality samt relevant urban- och miljöforskning. I resultatet framkommer exempelvis att de boende efterfrågar inbyggda lösningar för ett miljövänligare samhälle. I diskussionen resoneras bland annat kring den krock som kan finnas mellan de olika diskurserna; miljövänlighet och senmodernitet..

Förr hade man inte problem med dagvattenhantering, eftersom den största delen av marken var infiltreringsbar, men när städerna började exploatera på 1900-talet, ökade hårda ytor som är en av de viktigaste bidragande orsakerna till dagvattenflödeökning. Sverige började tänka på framtiden och man försökte hitta de bästa lösningarna för att kunna göra städerna hållbara. Dagvattenhantering var en av de viktigaste beståndsdelarna i en hållbar utveckling och av den anledningen, började man tänka på möjligheten att hantera dagvatten lokalt. Malmö var en av de kommuner som började använda de ekologiska dagvattenlösningarna. Att använda öppna dagvattensystem var ett av de första valen i Malmö kommun för att minska översvämningsrisken, och förbättra stadens bild genom att öka det estetiska värdet.

Ekologisk kycklingproduktion är försvinnande liten jämfört med konventionell produktion. En undersökning visar att marknad och ekonomi följt av komplexa regler är det som uppfattas som ekologisk kycklings största problem. Syftet med examensarbetet är att ge ett förslag till hur en modern produktion av ekologisk slaktkyckling kan gå till, samt var och hur den färdiga produkten kan säljas. En av de stora utmaningarna i Sverige är att det saknas långsamväxande hybrider. Sådana raser underlättar den ekologiska produktionen, där kycklingarna ska bli 81 dagar gamla innan slakt enligt KRAVs regler. Övriga problem är hälsa hos djuren då de inte får behandlas förebyggande mot sjukdomar, därför är god hygien avgörande. Ett annat problem är att få till en bra betesdrift där djuren inte för ofta kommer tillbaka till samma bete.