Gräsrotsinitiativ är initiativ drivna av medborgare i civilsamhället för att åstadkomma lokala lösningar för en hållbar utveckling. De kan bidra till samhällsvinster i form av ökad medvetenhet och engagemang i hållbarhetsfrågor, stärka individer och samhällsaktörer samt generera färdigheter och kapacitet för att initiera hållbara lösningar i framtiden. Att förändra underifrån är förenat med utmaningar. Det finns ett glapp mellan kunskap och handling, och mellan individ- och samhällsnivåer som motverkar en hållbar utveckling. Ett framgångsexempel inom hållbar omställning av lokalsamhället är Incredible Edible Todmorden (IET) i norra England. Genom att odla ätbara växter i det offentliga rummet har initiativet involverat hela lokalsamhället i en hållbar omställning.

The Purpose of this study was to examine what knowledge and which attitudes there are about environmental friendly food in the society. To do so an essay were constructed and distributed to five different working places. Altogether there were 50 essays distributed and 43 were returned. The main result; the respondents think that it is important for people to learn how to consume food in a more environmentally friendly way. The majority of the respondents recognized the eco-label KRAV but the European eco-label and Demeter were not recognized in a less extent.

Lärande är en viktig del i hållbar stadsutveckling. En hållbar stadsutveckling kan främjas när människor i olika roller och med olika intressen, känslor och värderingar blir utrustade med kunskap och när de har möjlighet till ett gemensamt lärande och innovativa lösningar till miljöproblem. Vi alla bör ha kunskaper om hur vårt sociala beteende kan få ekologiska konsekvenser på samma sätt som ekologiska störningar kan tvinga oss att leva på ett annat sätt. Att människor har information och kunskaper om miljöns tillstånd och möjliga åtgärder kan ses som en förutsättning för ett lyckosamt miljöarbete i riktning en hållbar (stads)utveckling. Genom att informera medborgare kan alltså skapas ett ökat engagemang och ansvarstagande gällande miljöfrågor, vilket i sin tur underlättar arbetet för och bidrar till hållbar utveckling (WWF, 2007 lärande och delaktighet).

Uppsatsens utgångspunkt är att utforska olika tolkningar av begreppet hållbar utveckling och undersöka hur dessa har bidragit till att forma olika inriktningar inom hållbar stadsbyggnad. Utifrån olika tolkningar av hållbar utveckling, och inriktningar inom hållbar stadsbyggnad, skapas två idealtyper - en ekonomisk och en ekologisk. Dessa ligger till grund för konstruktion av ett  idéanalysinstrument, ett instrument som ska kunna användas för att analysera vilka idéer om hållbar utveckling som genomsyrar stadsbyggnadsprojekt med ett uttalat fokus på hållbar stadsbyggnad. Idéanalysinstrumentet testas sedan på stadsbyggnadsprojektet Norra Djurgårdsstaden i Stockholm genom en avslutande idéanalys..

Denna processbeskrivning undersöker hur en plantering i parkmiljö i Gävle skulle kunna planeras baserat på systemet matrix planting. Begreppet matrix planting beskrivs, samt grunderna för hur ett växtsamhälle byggs upp med passande växter. Fortsättningsvis redovisas inventeringen av den aktuella platsen, med beskrivning av de ekologiska förutsättningarna och förvaltarens önskemål. Ett förslag presenteras, där tankarna bakom formgivningen förklaras. En förteckning på lämpliga växter och deras egenskaper ingår.

Det syfte vi har med den här studien är att undersöka hur det ligger till med förskollärares medvetenhet kring återvinning och hållbar utveckling. Varför arbetar förskollärare med återvinning och hållbar utveckling eller varför gör de inte det? Studien är en kvalitativ undersökning där vi intervjuat 14 förskollärare på två olika orter i samma kommun i södra Sverige. Vi har tolkat förskollärarnas svar om sin medvetenhet kring återvinning och hållbar utveckling. Resultatet visar att förskollärare vet vad återvinning är.

Denna studie visar en tolkning av begreppet hållbar utveckling samtidigt som den konkretiseras i den specifika fartygsverksamheten. Detta examensarbete skall fungera som underlag till en utbildning som har som syfte att få befälsnivån att arbeta mot en mer hållbar utveckling. I samband med utbildningen är det viktigt att komma ihåg att målet är att öka medvetenheten hos befälsnivån så att risken minimeras för att de fattar dåliga beslut.Målet är även att befälsnivån skall känna att de har bättre verktyg än före utbildningen för att arbeta mot en mer hållbar utveckling. Det är viktigt att befälsnivån får med sig förståelsen för hur de tre dimensionerna ekologi, ekonomi och sociala aspekter hänger samman. Befälsnivån skall ha förståelse för att hållbar utveckling är uppnådd när förbättringar i en dimension också leder till förbättringar i en annan dimension (SOU 2004:104).

Odlingen av åkerböna (Vicia faba) har ökat under de senaste åren, vilket är en följd av det ökande intresset för inhemskt odlat proteinfoder. Åkerböna är en värdefull gröda i flera avseenden än som proteinfoder, den är en bra avbrottsgröda och dess kvävefixerande förmåga kan utgöra en viktig kvävekälla i ekologiska växtföljder. Det finns en rådande uppfattning om att åkerböna är en gröda som kräver svåruppnåeliga odlingsförhållanden, som t.ex. att den ska växa på styvare jordar som lättleror eller tyngre jordar och att det är krångligt att få till en växtföljd där åkerbönan inte återkommer för ofta. En av de sjukdomar som är vanligt förekommande på åkerböna och anses vara en av de mest ekonomiskt betydelsefulla är chokladfläcksjuka, den orsakas av svampen botrytis fabae som bl.a.

Denna processbeskrivning undersöker hur en plantering i parkmiljö i Gävle skulle kunna planeras baserat på systemet matrix planting. Begreppet matrix planting beskrivs, samt grunderna för hur ett växtsamhälle byggs upp med passande växter. Fortsättningsvis redovisas inventeringen av den aktuella platsen, med beskrivning av de ekologiska förutsättningarna och förvaltarens önskemål. Ett förslag presenteras, där tankarna bakom formgivningen förklaras. En förteckning på lämpliga växter och deras egenskaper ingår.

Grönstrukturen är en av de övergripande strukturerna i vårt samhälle tillsammans med bebyggelsestruktur och infrastruktur. Alla olika funktioner som grönstrukturen har kan i sin tur delas in i tre övergripande grupper med: sociala, ekologiska och kulturella funktionsvärden. Det är ofta så att de sociala och kulturella värdena inte får lika stor tyngd vid beslutsfattande. Då är de främst de ekologiska funktionerna som går före eftersom den befintliga naturen har t.ex. skyddsvärda arter. Det finns olika sätt att planera ett områdes grönstruktur som saknar befintlig grönska: Patrik Grahns åtta parkkaraktärer tillsammans med typaktiviteterna med sina tydliga inriktningar och konkreta innehåll kan ligga till grund för och inspirera till nya parker och grönområden.

The purpose of this investigation is to examine the extent to which Swedish compulsory school tends to rely upon, and to further reinforce, ideologies that from a theoretical platform of deep ecology can be identified as ?ecologically unsustainable conceptions of reality?. Mainly, this will purport to an examination of the (explicit as well as implicit) prevalence of anthropocenthrism, individualism, ethnocenthrism and rationalism in a) the Swedish National Curriculum; and in b) biology text books. Methodologically, the study makes use of Fairclough´s approach to, and method for, critical discourse analysis (CDA). The main results are that the National Curriculum indeed expresses a high level of individualism, as well as (although to a lesser extent) traces of rationalism and ethnocenthrism.

This thesis is an investigation of Iranian immigrants and their use of libraries in Sweden. It isbased on a combination of a qualitative and a·quantitative method.Using a qualitative method, I give an outline of the history of lran from ancient times up to the present, as well as the different ethnological groups in Iran and their cultures. The main objective of this part is to clarify the contrasts between Iranian and Swedish cultural, social, linguistic and family structures, and also the characteristics of the crisis that most immigrants go through on their arrival in the new country. The qualitative method also involves structured telephone interviews with eight highly educated Iranians.This method was supplemented by a quantitative study through questionnaires of the attitudes· of lranian immigrants to libraries and reading. Iranians in Sweden turned out to be frequent Iibrary users.

Denna uppsats undersöker KRAVs möjlighet att förändra jordbruket i mer hållbar riktning genom att studera mjölkbönders inställning till ekologisk produktion i Halland. Både ekologiska och konventionella bönders syn på ekologisk produktion beaktas. Genom att jämföra KRAVs arbete med de av mjölkbönderna upplevda hindrena för omställning syftar denna studie att ge klarhet i certifieringssystemens effektivitet som politiskt styrmedel. Resultaten visade att de av bönderna upplevda hindren för omställning till ekologisk produktion till stor del grundade sig i fördomar och feluppfattningar. Undantaget var markbrist, vilket av båda grupper identifierades som det största omställningshindret.

Skiftesverk 2.0 undersöker i vilken utsträckning en kontexts befintliga och historiska material, tekniker, former och strukturer kan användas i gestaltandet av ny bebyggelse. Detta för att hitta ett sätt att skapa ett mervärde i kontemporär arkitektur genom starkare kopplingar till en historisk kontext.Projektet beskriver ett sätt att utgå ifrån skiftesverk på Öland och sedan modernisera och omforma såväl själva byggtekniken som befintliga typologier. I presentationsmaterialet redovisas först teknikens bakgrund, historia och egenskaper tillsammans med material från fältstudier. Utifrån detta presenteras förslag på hur själva tekniken kan effektiviseras och industrialiseras. Sedan följer gestaltningar av en moderniserad version av skiftesverk i såväl teknik som traditionell form och byggstruktur.Projektet är tänkt att belysa ett sätt att förhålla sig till hållbar arkitektur i termer såsom inte bara ekonomiska utan även ekologiska och kanske även sociala aspekter..

Syftet med studien var att undersöka personers upplevelser av att ha varit tvångsomhändertagna enligt LVU som barn. Detta har genomförts med en kvalitativ ansats där fyra kvinnor intervjuades med stöd av en utarbetad intervjuguide. Denna täckte frågeområdena bemötande, skolgång, relationer och identitetsskapande. Resultaten tolkades utifrån livsmodellen, som är en del av den ekologiska systemteorin, samt utifrån kognitiv teori. De mest framträdande resultaten var att informanterna sällan känt sig hörda i utrednings- eller beslutssammanhang vilket medförde att deras åsikter sällan tagits i beaktande.