Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka de möjligheter som personer med spelberoende har till att fÄ hjÀlp frÄn socialtjÀnsten. Vi vill ocksÄ fÄ en förstÄelse för socialtjÀnstens ansvar och deras agerande i sammanhanget. Resultatet som vi fÄtt fram har vi analyserat utifrÄn ekologisk systemteori. VÄr studie har genomförts i en mellanstor kommun och i en liten kommun i vÀstra Sverige. Resultatet av studien visar att det Àr svÄrt för en person med spelberoende att fÄ hjÀlp.

Syftet med arbetet Àr att lyfta fram pedagogernas perspektiv och hur de ser pÄ miljön som finns kring barnen i deras fria lek. Syftet Àr ocksÄ att teckna en bild av hur pedagogerna tÀnker kring miljön, som den tredje pedagogen nÀr det gÀller barn lÀrande utveckling.Jag har anvÀnt mig av litteratur som Àr baserad pÄ forskning och teori om miljön, som har viktig förutsÀttning för barns utveckling. Jag har Àven tagit del av litteratur som beskriver om hur viktig, den pedagogiska medvetenheten Àr. NÀr det gÀller kunskapen om miljöns utformning och betydelse för barns fortsatta lÀrande. Jag har anvÀnt mig av det sociokulturella perspektivet.

Bakgrund I dagens samhÀlle konsumerar en svensk person i genomsnitt 800 kilo livsmedel per Är och det svenska hushÄllet utgör ungefÀr en fjÀrdedel av klimatpÄverkan i livsmedelsvÀg. VÀxthusgaserna förÀndrar klimatet pÄ jorden och med det medföljer en förÀndring av djur och vÀxtriket pÄ jorden. För att förÀndra detta Àr de viktigt att konsumenterna vÀljer livsmedel som Àr bra för miljön.Syfte Syftet med den hÀr studien var att ta reda pÄ hur konsumenter ser pÄ nÀrproducerat och ekologiska livsmedel.Metod Metoden som anvÀnds i denna studie Àr kvantitativ med beskrivande statistik som analyserades i SPSS 17.0. En webbenkÀt utformades i GApps för att sedan publiceras pÄ webbsidan Facebook.se.Resultat I studien deltog 120 respondenter. Att en rÄvara Àr nÀrproducerad och ekologisk ansÄg majoriteten av respondenterna att det Àr nÀr livsmedlet har ett tydligt ursprung, liten inverkan pÄ klimatet och att rÄvaran ska vara bra för miljön.

HÄllbarhet Àr idag en term som figurerar i en mÀngd olika sammanhang och social hÄllbarhet framhÀvs som en viktig del i hÄllbarhetsarbetet bÄde pÄ nationell- och lokal nivÄ. PÄ den lokala nivÄn finns aktörer som stÀder och kommuner vars arbete och visioner för att uppnÄ social hÄllbarhet formuleras i det planmaterial som tas fram bÄde för stadens utveckling, men ocksÄ för mindre enheter som stadsdelar och omrÄden inom stadsdelarna. Idag finns det ocksÄ en möjlighet att anvÀnda sig av miljöcertifieringssystemet Breeam Communities för att certifiera hela stadsdelar efter hur hÄllbara de Àr bÄde avseende ekologisk-, ekonomisk- och social hÄllbarhet efter de krav som certifieringssystemet har. Jag avser i detta arbete undersöka om man kan spÄra social hÄllbarhet genom att studera planmaterial som omfattar Malmö Stad och delar av omrÄdet Masthusen i VÀstra Hamnen, dÄ detta Àr det första omrÄde i Sverige som idag Àr delvis Breeamcertifierat. Arbetet har gjorts utifrÄn frÄgestÀllningen: Hur reflekteras aspekter av social hÄllbarhet genom planprocessen, frÄn översiktsplan och aktualisering, vÀrdeprogram, detaljplans-beskrivning till hÄllbarhetsprogram för certifiering? Huruvida man kan spÄra social hÄllbarhet genom planprocessen har undersökts med metoden att anvÀnda indikatorer för social hÄllbarhet och spÄra deras förekomst i planmaterialet. DÄ en vedertagen definition för begreppet social hÄllbarhet saknas har dessa indikatorer valts ut ur grupper av indikatorer för hÄllbarhet som Statistiska CentralbyrÄn tagit fram.

Denna uppsats Àr en kvalitativ studie av Navet Science Centers diskurs för hÄllbar utveckling. Detta som ett exempel pÄ hur hÄllbar utveckling kan prÀgla en verksamhet, utifrÄn ett resonemang att en diskurs Àr dialektiskt och bÄde formar sin kontext men ocksÄ blir formad dÀri. Navet Àr en fortbildningsinstans för naturvetenskap, teknik, matematik och hÄllbar utveckling. I den teoretiska anknytning behandlas först och frÀmst den komplexitet och tolkningsutrymme som finns inom hÄllbar utveckling, vilket kopplas samman med lÀrande om hÄllbar utveckling. Vilken version av diskursbegreppet avgör hur metoden utformas och dÀrmed behandlar teorin en förklaring av val av diskursbegrepp, vilket Àr Critical Discourse Analysis (CDA), och hur denna ser ut.

MÀnsklig kompetens och motivation hos anstÀllda Àr nÄgra av flera viktiga delar i en framgÄngsrik organisation. Genom att fokusera pÄ bÄde individuella ledare och den kollektiva ledarskapsutvecklingen drivs organisationen framÄt. Motivation Àr viktigt för individuell utveckling, saknas motivation blir arbetet inte inspirerande och utveckling uteblir. Syftet med föreliggande studie var att ta reda pÄ vilka behov av kompetensutveckling sektionschefer pÄ ett stort svenskt företag har samt vilka strategier företaget kan anvÀnda för att identifiera behoven och stötta sektionscheferna i sin utveckling. Fem personer intervjuades, tvÄ avdelningschefer och 3 sektionschefer.

Ett beslutsstödjande system Àr ett verktyg som kan anvÀndas av beslutsfattare i syfte att ta fram information som skall utgöra underlag för beslut. AnvÀndargrÀnssnittet anses vara den viktigaste aspekten att beakta i samband med utveckling av beslutsstödjande system eftersom det Àr via detta som anvÀndarna interagerar med systemet. Enligt litteraturen finns det svÄrigheter i denna utveckling, exempelvis genom att systemet skall stödja olika anvÀndargrupper samt uppgifter som anvÀndarna skall kunna utföra. I denna uppsats studeras de faktorer som Àr viktiga att beakta vid utveckling av grÀnssnitt för beslutsstödjande system. Exempel pÄ en faktor som litteraturen nÀmner som viktig Àr typ av anvÀndare.

Detta examensarbete Àr ett projekt avsett att ta fram en ny lösning eller vidareutveckla den existerade skÀrmaskinen som anvÀnds av Solmarka bageriet. Projektet har till syfte att förbÀttra funktionen, livslÀngden och prestandan av skÀrmaskinen jÀmfört med hur den Àr idag. Utvecklingsprocessen av skÀrmaskinen har gÄtt frÄn enkla skisser av flera koncept och till val av koncept och utveckling av detta till fullstÀndigt ritningsunderlag. Förslaget som tagits fram kommer att tillfredsstÀlla de krav och önskemÄl som stÀlldes av företaget..

I dag finns det olika sÀtt att arbeta med specialpedagogik i skolan. Ett sÀtt att arbeta med elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter, kan vara genom att arbeta med att utveckla den fonologiska medvetenheten. Genom att parallellt arbeta med FMT-metoden (Funktions-inriktad musikterapi), kan eleven utvecklas snabbare och optimalt. Utan basfunktioner som ger förutsÀttningar för att utvecklas pÄ ett stimulerande sÀtt, kan eleven inte lyckas lika bra. FMT-metoden Àr en neuromuskulÀr metod och utvecklar just basfunktionerna.

VÄrt jordklots klimat förÀndras till det sÀmre och har blivit allt mer oförutsÀgbart. Med enormt stor sannolikhet beror det pÄ den utbredda förbrÀnningen av fossila brÀnslen vÀrlden över som vi mÀnniskor startade explosionsartat i och med industrialismen. Detta faststÀller IPCC i sin 5:e klimatrapport. För att mÀnskligheten ska leva vidare pÄ planeten behöver vi uppnÄ en hÄllbar utveckling. Denna utveckling grundar sig först och frÀmst i tre aspekter nÀmligen ekonomisk, ekologisk och social hÄllbarhet.

Den biologiska mÄngfalden Àr viktig inom lantbruket. Jordbrukslandskapets mÄngfald Àr vacker för mÀnniskan att se pÄ och spÀnnande och rogivande att vistas i. MÄngfalden innehÄller Àven en genbank som kan bli mycket etydelsefull i framtiden. Dessutom innebÀr oftast en rik mÄngfald bland ogrÀsen Àven en rik mÄngfald bland insekter och andra djur, dÀribland skadeinsekternas predatorer, vilket bidrar till produktiva Äkrar. OgrÀsens mÄngfald pÄ Äkern beror till stor del pÄ geografiskt lÀge, klimat och berggrund.

Bakgrund: SamhÀllet stÄr idag, till följd av 40-talisternas förvÀntade pensionsavgÄngar, inför en omfattande generationsvÀxling. SÄledes stÀlls allt högre krav pÄ gynnsam kompetens- försörjning inte minst inom kommunal sektor. För att möta problematiken Àr Traineeprogram inom denna sektor en vÀxande trend varför vi sÄg det som ett intressant studieobjekt att utvÀrdera Traineeprogrammet SkÄne NordvÀst.Syfte: Syftet Àr att beskriva och analysera traineeprogrammets bakgrund, process och utfall, att utifrÄn det organisations- pedagogiska perspektivet förklara programmets utfall pÄ individ och organisationsnivÄ samt att diskutera principer för utveckling av traineeprogram.Metod: De metodologiska utgÄngspunkterna för den empiriska studien Àr en kvalitativt inriktad fallstudie med induktiv ansats och ramfaktormodellen som struktur.Resultat: Genom att studera traineeprogrammet i sin helhet framgick en rad kritiska moment som kan sÀgas ha haft pÄverkan pÄ det i stort gynnsamma utfallet. För att skapa en förklarings- modell relaterades resultatet till former av utveckling och kollektiva lÀrprocesser. Detta diskuterades sedan med avseende pÄ hur syftesuppfyllelsen i programmet Àr beroende av synen pÄ utveckling, som formning eller emergent.

VÄr studie handlar om hur den pedagogiska miljön för arbete med musik pÄ förskolan prÀglas av förskollÀrarnas syn pÄ sin egen musikalitet och förklaringar av musikens betydelse för barns lÀrande. Syftet med vÄr studie Àr att belysa sambandet mellan utformningen av den pedagogiska miljön för barnens musikaliska utveckling och lÀrande pÄ förskolan. Vi vill Àven belysa förskollÀrares förklaringar av musikens betydelse för lÀrandet, samt hur de definierar sin egen musikalitet. VÄr studie bygger pÄ kvalitativa intervjuer och observationer genomförda pÄ fem icke musikprofilerade förskolor under olika tidsperioder. Efter genomförda studie har vi kommit fram till att utformning av den pedagogiska miljön Àr viktig för barns lÀrande och utveckling.

För att en applikation ska förenkla anvÀndarnas arbetsprocesser finns det utöver funktionalitet ett behov av att applikationen Àr anvÀndarvÀnlig. Under utvecklingens gÄng behövs det mÄnga gÄnger göras förÀndringar i design och funktionalitet. FörÀndringarna kan vara tidskrÀvande. DÀrför kan iterativ utveckling av en designprototyp som en del av utvecklingsfasen minska den totala utvecklingstiden.Syftet med examensarbetet Àr att undersöka om iterativ utveckling av en designprototyp kan bidra till utvecklingen av en anvÀndarvÀnlig webbapplikation. FrÄgestÀllningen formulerades pÄ följande vis: Kan iterativ prototypframstÀllning frÀmja utvecklingen av en anvÀndarvÀnlig webbapplikation?För att besvara frÄgestÀllningen utvecklades en designprototyp iterativt i flera versioner med hjÀlp av anvÀndartester samtidigt som tiden för utvecklingen registrerades.

This study investigates the internet habits of students in the Swedish gymnasium. The part that internet plays in their lives and their attitude towards the educational system is reflected upon the philosophical background that stretches from Kant to postmodern philosophers such as Baudrillard. The aim is to create knowledge about how the social aspects of the internet affects their concepts of reality and their own and others identities. The method used for the collection of empirical data has been semi-structured interviews, preformed with students in a Swedish gymnasium. The data is then interpreted against the theoretical and philosophical background.