Uppsatsen handlar om skinheadskulturen och icke-rasistiska skinheads. Syftet med uppsatsen Àr Att beskriva skinheadskulturens utveckling frÄn dess start tills idag och hur dagens icke-rasistiska skinheads förhÄller sig till den. Uppsatsen Àr indelad i tvÄ delar dÀr det i del 1 redogörs för skinheadskulturens utveckling och var brytningen kom mellan icke- och rasistiska skinheads kom. Litteraturstudier ligger till stor del till grund för del 1. Idel 2 har ett antal icke-rasistiska skinheads intervjuats och deras syn pÄ skinheadskulturen och deras roll i den redovisas.

Vi har med vÄrt arbete FörskollÀrares syn pÄ barns fria lek, haft som syfte att studera hur förskollÀrare ute i verksamheten ser pÄ den fria leken och dess betydelse för barns utveckling. Vi undersökte om förskollÀrare sÄg den fria leken som ett sÀtt att frÀmja barnens utveckling eller om de sÄg den som ett tidsfördriv. VÄra frÄgestÀllningar blev dÀrför: Hur tÀnker förskollÀrarna kring begreppet fri lek? Hur anvÀnder förskollÀrarna sig av den fria leken i arbetet med barnen? För att uppnÄ vÄrt syfte valde vi att intervjua fyra förskollÀrare, vi valde att genomföra kvalitativa intervjuer, dÄ vi ville att de skulle förklara sina tankar med egna ord. I resultatet hittade vi likheter och olikheter.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka lekens betydelse fo?r barns la?rande och utveckling. Studien bygger pa? en kvalitativ metod da?r vi har intervjuat sju stycken fo?rskolla?rare. Resultatet visar att fo?rskolla?rarna anser att leken a?r grunden till la?rande och leken beskrivs som en grundpelare i fo?rskolan.

Den hÀr kandidatuppsatsen Àr en kvalitativ studie som undersöker en grupp unga mÀnniskors val att bo i Skattungbyn, en landsbygdsort i norra Dalarna. Materialet Àr baserat pÄ kvalitativa intervjuer genomförda med Ätta personer som bott i byn under en lÀngre eller kortare tid. Personerna har bott i byn efter att de gÄtt Mora folkhögskolas kurs Ekologisk odling och hÄllbar livsföring som hÄlls dÀr. Materialet har analyserats genom Anthony Giddens struktureringsteori med fokus pÄ begreppen praktiskt och diskursivt medvetande för att förstÄ de drivkrafter som ligger bakom valet att bosÀtta sig i byn. I studien undersöks hur olika upplevelser av staden och det moderna vÀsterlÀndska samhÀllet bidragit till en flytt till landsbygden. Vad som Àr viktiga ingredienser för trivsel i dessa unga mÀnniskors liv och slutligen vad det Àr som möjliggör för de unga som flyttar till Skatttungbyn att kunna bosÀtta sig dÀr.

The aim for this study was to investigate if it is less stressful for cow and calves in loose housing systems when separation is made so they can see and touch each other (Physical Contact-PC) instead of just hearing each other (Hearing Contact-HC). The behavior of eight cow- calf pairs (n=4 pairs per treatment) on an ecological dairy farm with cubicle housing were studied for four hours directly after separation and four hours the day after separation. The first four cows that gave birth were used for treatment PC, and the following four cows that gave birth were used for treatment HC. The only selection criteria used was that both cow and calf were healthy. Separation took place 3-4 days after birth and the calves were put separately in two different pens while the mothers were let loose into the cubicle system.

Denna studie baseras pÄ förskollÀrares uppfattningar kring lek och lekens betydelse för barns utveckling. Studien belyser Àven hur förskollÀrare uppfattar den egna rollen i barns lek. I denna kvalitativa studie har intervjuer anvÀnts som metod dÀr sex förskollÀrare intervjuades. Resultatet visar att lek och lÀrande bildar en helhet dÀr leken inte kan skiljas ifrÄn barnens utveckling. Resultatet visar Àven att förskollÀrare bör respektera barns lek, men att grÀnsen i förhÄllande till att stödja eller styra barns lek Àr svÄr att urskilja.

Arbetet behandlar barnets rörelsebehov och den grovmotoriska utvecklingen för barn mellan ett till fem Är. LikasÄ behandlas förskolans inredning och utrustning i ute och innemiljön och vilken betydelse den kan ha för barnets grovmotoriska utveckling. De tvÄ iakttagelserna som gjordes beskriver hur miljön i tvÄ förskolor i tvÄ kommuner planeras och utrustas. Intervjuerna belyser skolledningens uppfattningar om fastighetens begrÀnsningar och möjligheter för barns grovmotoriska rörelse i de tvÄ förskolorna. Resultatet visar bland annat att det skiljer sig bland kommunerna nÀr det gÀller utformning och planering av förskolors ute- och innemiljö.

Den tekniska och medicinska utvecklingen inom intensivvÄrd har inneburit att intensivvÄrdsjuksköterskors stÀlls inför allt högre krav. IntensivvÄrdssjuksköterskor förvÀntas ha unika tekniska fÀrdigheter, medicinsk omvÄrdnadskompetens och förmÄga att bemöta patienter och deras nÀrstÄende i akuta situationer. Syftet med studien var att beskriva hur erfarna intensivvÄrdssjuksköterskor utvecklas i yrkesrollen. Nio intensivvÄrdssjuksköterskor frÄn tvÄ intensivvÄrdsavdelningar i Norrbotten intervjuades med öppna frÄgor. Intervjuerna analyserades som text med kvalitativ innehÄllsanalys.

I denna uppsats undersöks elva nybörjarelevers grammatiska utveckling under de tolv första veckorna. Den grammatiska utvecklingen analyseras utifrÄn tre modeller för grammatisk utveckling, Pienemanns processbarhetsteori, performansanalys och Axelssons nominalfras-modell. Fem texter frÄn varje deltagare analyseras. Syftet Àr att undersöka hur lÄngt pÄ de tre olika nivÄskalorna deltagarna nÄr efter tolv veckor. I enlighet med processbarhetsteorin klarar alla deltagare nivÄ 3 och tvÄ deltagare presterar nivÄ 4; en av dem vid tvÄ tillfÀllen och en av dem vid ett tillfÀlle.

Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka musikens betydelse för förskolebarnens allmÀnna utveckling. Med intervjuer och observationer pÄ fyra förskolor i SkÄne lÀn har jag undersökt vilken betydelse pedagogerna anser att musiken har för förskolebarnens allmÀnna utveckling, hur de anvÀnder musiken i sitt arbete, samt i vilket syfte. Sammanfattningsvis tyder mina resultat pÄ att musik har stor betydelse för barnens utveckling sÄvÀl sprÄkligt som motoriskt. Under intervjuerna framkom att pedagogerna avsiktligt anvÀnder musiken bÄde som metod och som verktyg för att stimulera utvecklingen av framförallt sprÄk och motorik. En annan viktig anledning till att anvÀnda musik i förskolan, Àr att den skapar glÀdje och gemenskap i barngruppen.

Syftet med detta kandidatarbete inom Àmnet landsbygdsutveckling, Àr att undersöka och beskriva hur ideellt engagemang rörande flyktingintegration- och miljöfrÄgor kan organiseras pÄ lokal nivÄ. Jag har studerat ett projekt som i dagslÀget drivs pÄ Alsike kloster som ligger strax utanför Knivsta, i Uppland. Projektet syftar till att etablera en ekologisk klosterby vars mÄl Àr integrera flyktingarbete med ett hÄllbart ekologiskt levnadssÀtt. Föreliggande studie bygger pÄ intervjuer med projektdeltagare samt observationer frÄn planeringsmöten med projektet. Med hjÀlp av begreppen sociala nÀtverk, ideell organisation och komplexa system försöker jag beskriva och förstÄ hur detta specifika projekt organiseras, vilka drivkrafter som ligger bakom engagemanget hos projektdeltagarna samt vad som upplevs som möjligheter och svÄrigheter i projektets arbetsprocess.

Informanterna beskrev i huvudsak det organisatoriska stödet och den utveckling som varit som positiv. Denna utveckling, med mindre machokultur tros ha kunnat vara en bidragande orsak till att stödet Àr mer accepterat och efterfrÄgas i större grad Àn tidigare. Vidare framgick vikten av Äterkoppling till hÀndelsen. Den familjÀra gemenskapen med kollegan utgjorde ett stort, indirekt organisatoriskt stöd..

Denna studie Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer och observationer pÄ en traditionell förskola och en med utmÀrkelsen hÄllbar utveckling. Jag ville fÄ en inblick i hur lÀrande för hÄllbar utveckling kan se ut i förskolan, och se vilka likheter eller skillnader man kan se hos en traditionell förskola och en som har valt att profilera sig. Jag ville Àven undersöka vilka resonemang pedagogerna pÄ respektive förskola har angÄende vilka kunskaper barn behöver lÀra sig för en framtida hÄllbar samhÀllsutveckling, samt om de anvÀnder sig av nÄgra sÀrskilda arbetssÀtt. Min studie visar att den största skillnaden mellan förskolorna ligger i den profilerade förskolans identitetsarbete, som i sig ger en sÀrskild fokus i verksamheten. Denna fokus ger dock viss pedagogisk problematik, som en traditionell förskola inte har. Pedagogerna pÄ bÄda förskolorna resonerar att barn behöver utvecklas till demokratiska medborgare efter vad det stÄr i lÀroplanen och skapa en bra kontakt till natur och miljö, för att vilja ta hand om den.

Enligt skolverkets statistik har gruppstorleken i förskolan ökat samtidigt som personaltÀtheten minskat.  Syftet med denna studie Àr att undersöka förskollÀrares syn pÄ hur gruppstorlek och personaltÀthet pÄverkar barns lÀrande och utveckling. I undersökningen intervjuades fyra förskollÀrare med olika lÄng erfarenhet av yrket. I Lpfö 98 stÄr det att personalens uppdrag Àr att tillgodose alla barns behov och lÀgga grunden för ett livslÄngt lÀrande, dÀr samspel, samtal och lek ska uppmuntras. Enligt den sociokulturella lÀrandeteorin lÀr barn i samspel, kommunikation och lek med varandra.

SammanfattningFo?retags samha?llsansvar CSR-Corporate Social Responsibility har fo?r ma?nga en viktig symbolisk innebo?rd da? begreppet va?xer och blir sto?rre i Sverige samt i o?vriga va?rlden. Fo?retag och organisationer har fo?rutom ett ekonomiskt ansvar a?ven skyldigheter fo?r sin omgivning att arbeta fo?r en ba?ttre miljo? samt med ett socialt ansvarstagande. Idag o?kar fo?retagens ansvar och konsumenter anser att detta a?r en sja?lvklarhet.