Skolan har fÄtt i uppdrag att implementera hÄllbar utveckling i undervisningen. Enligt skolverket ska hÄllbar utveckling genomsyra all utbildning. För att undersöka hur lÀrande i hÄllbar utveckling har implementerats i undervisningen intervjuade jag sex lÀrare pÄ en gymnasieskola. LÀrarna som intervjuades arbetade som naturkunskapslÀrare, fysiklÀrare och samhÀllskunskaps-lÀrare. Studien visar att de intervjuade lÀrarnas syn pÄ vad hÄllbar utveckling i undervisningen innebÀr varierar.

I denna uppsats undersöktes tre kommuners arbete med hÄllbarhet i översiksplanen. Det finns ett problem idag att hÄllbar utveckling Àr ett vardagsord som riskerar att förlora sin innebörd pga. de mÄnga olika tolkningarna och angreppssÀtt. Om begreppet Àr sÄ pass vagt som mÄnga pÄstÄr, hur hanteras det dÄ i översiktsplanen, vilken ska leda kommunens framtida markanvÀndning? I uppsatsen undersöktes Trelleborg, Helsingborg och Lund kommuns översiktsplan.

Organic animal husbandry has received a lot of criticism lately. The aim of this literature review was to examine if the rules and principles of organic pig farming give better or worse welfare in comparison to the conventional systems in Sweden. Health, physiology and behaviour have been used as indicators of welfare in this study. This is due to the importance of using more than one indicator in welfare assessments. Studies have shown that organic pigs have more remarks on joints when slaughtered, but these remarks can be reduced by vaccination against erysipelas.

Denna studie fokuserar pÄ den retoriska framstÀllningen av ekologiskt livsmedel inom ramen för miljökommunikation och ekologiska teoriperspektiv. Syftet Àr att analysera vilka förestÀllningar som kopplas till begreppet ekologiskt livsmedel. Vidare undersöks svenska myndigheters och organisationers syn pÄ ekologiskt livsmedel i förhÄllande till dagligvaruhandelns retoriska framstÀllning av ekologiskt livsmedel. Metodiken bygger pÄ tvÄ insamlingsmetoder. Kvalitativa forskningsintervjuer har genomförts med myndigheterna Livsmedelsverket, Konsumentverket och Jordbruksverket.

Uppsatsen behandlar förnyelseÄtgÀrder pÄ flerbostadshus frÄn perioden 1961-1975, under rubriken HÄllbar förnyelse av rekordÄrens bebyggelse. I uppsatsen ligger fokus frÀmst pÄ ekologisk hÄllbarhet i renovering och förnyelse av denna bebyggelse, och inte i sÄ stor utstrÀckning ekonomisk och social hÄllbarhet. Uppsatsen innehÄller tre avsnitt. Första delen handlar om vad som gjorts pÄ detta omrÄde i Sverige idag, vilket vi redovisar i en beskrivning av ett antal omrÄden som studerats nÀrmare genom studiebesök pÄ olika platser och hos konsulter. Denna information tillsammans med ytterligare information frÄn tillgÀnglig litteratur pÄ Àmnet har vi sen sammanstÀllt i en slags ÄtgÀrdsbank som fastighetsÀgare ska kunna anvÀnda för inspiration.

En ha?llbar samha?llsplanering av sta?der har blivit allt viktigare i takt med urbaniseringen. De kommande a?ren kommer befolkningen i Stockholms la?n att o?ka och behovet av bosta?der likasa?. I samband med exploateringen i Stockholms kommuner sa? finns risken med att ekosystemtja?nsterna pa?verkas negativt.

Det hÀr Àr ett arbete om ekologisk dagvattenhantering i Stockholm. OmrÄdet vi har valt att arbeta med Àr KungstrÀdgÄrden som ligger vid vattnet i centrala Stockholm. Arbetet Àr utfört dels som en skrivuppgift och dels som en gestaltning som behandlar de praktiska lösningarna i kombination med ett estetiskt vÀrde. Gestaltningsförslaget ingÄr i en internationell tÀvling för studenter som har hÄllbart tÀnkande i fokus.

Stadsdelar med en utprĂ€glad hĂ„llbarhetsprofil planlĂ€ggs runt om i Sverige och övriga vĂ€rlden, och har haft en stor genomslagskraft sedan millenniumskiftet. Sedan 90-talet har dessa projekt stĂ„tt högt pĂ„ den politiska agendan och i Sverige startade satsningen i samband med det gröna folkhemmet dĂ„ Sverige skulle bli ett föregĂ„ngsland inom hĂ„llbar utveckling. Sedan 1998 har miljontals statliga kronor lagts pĂ„ hĂ„llbara stadsutvecklingsprojekt vilket har lett till att ett flertal stadsdelar bebyggts i Sverige med en utprĂ€glad hĂ„llbarhetsprofil varav VĂ€stra Hamnen i Malmö med start i Bo01- omrĂ„det, Hammarby Sjöstad i Stockholm och Norra Älvstranden i Göteborg Ă€r bland de största pilotprojekten. Det som omrĂ„dena har gemensamt Ă€r att de alla Ă€r centralt belĂ€gna pĂ„ industrimark med byggnader av miljövĂ€nliga material och diverse ekosystemtjĂ€nster finns pĂ„ omrĂ„det. Stadsdelarna anses hĂ„llbara ur ett ekonomisk, ekologisk och socialt perspektiv.

GrishÀlsan inom KRAV-certifierad produktion har förÀndrats det senaste Ärtiondet och besiktningsstatistik utmÀrks numera av fler ledanmÀrkningar, lunginflammationer och leverskador orsakade av parasiter. Detta i kombination med en markant ökad smÄgrisdödlighet Àr bekymrande eftersom det strider mot den ökade vÀlfÀrd som KRAV efterstrÀvar och konsumenterna efterfrÄgar. NÀr djurvÀlfÀrd diskuteras mÄste man dock notera att detta Àr ett brett och svÄrbedömt begrepp som kan definieras pÄ olika sÀtt. Idag talas det framför allt om tre synsÀtt som utgÄr antingen frÄn djurets kÀnslor, dess hÀlsa och funktion eller hur naturligt det lever. KRAV-grisar fÄr genom djurhÄllningen utlopp för fler naturliga beteenden och dÀrmed ökat vÀlbefinnande men nÀr man ska vÀga detta mot den ökade ohÀlsan blir det svÄrt att avgöra vad som Àr viktigast. Det har dock utvecklats ett antal mÀtsystem för djurvÀlfÀrd som inkluderar flera kriterier.

Denna studie baseras pÄ kvalitativa intervjuer av förskolechefer vid nio förÀldrakooperativ. Syftet Àr att undersöka hur dessa arbetar med hÄllbar utveckling i praktiken samt vilka hinder och möjligheter de ser i det arbetet..

Stadsdelar med en utprĂ€glad hĂ„llbarhetsprofil planlĂ€ggs runt om i Sverige och övriga vĂ€rlden, och har haft en stor genomslagskraft sedan millenniumskiftet. Sedan 90-talet har dessa projekt stĂ„tt högt pĂ„ den politiska agendan och i Sverige startade satsningen i samband med det gröna folkhemmet dĂ„ Sverige skulle bli ett föregĂ„ngsland inom hĂ„llbar utveckling. Sedan 1998 har miljontals statliga kronor lagts pĂ„ hĂ„llbara stadsutvecklingsprojekt vilket har lett till att ett flertal stadsdelar bebyggts i Sverige med en utprĂ€glad hĂ„llbarhetsprofil varav VĂ€stra Hamnen i Malmö med start i Bo01- omrĂ„det, Hammarby Sjöstad i Stockholm och Norra Älvstranden i Göteborg Ă€r bland de största pilotprojekten. Det som omrĂ„dena har gemensamt Ă€r att de alla Ă€r centralt belĂ€gna pĂ„ industrimark med byggnader av miljövĂ€nliga material och diverse ekosystemtjĂ€nster finns pĂ„ omrĂ„det. Stadsdelarna anses hĂ„llbara ur ett ekonomisk, ekologisk och socialt perspektiv.

HÄllbar utveckling Àr ett omtvistat och komplext begrepp med mÄnga tolkningsgrunder och en diffus definition. Trots detta stÄr det tydligt framskrivet i bÄde styrdokument och skollag att det skall undervisas om hÄllbar utveckling i skolan. Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att undersöka hur tvÄ gymnasielÀrare och tio elever uppfattar begreppet hÄllbar utveckling, samt vad de anser om undervisning för hÄllbar utveckling. Studien har genomförts med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer. Analysen av intervjumaterialet gjordes med en fenomenografisk ansats.

The Swedish government has proposed that 20 % of the cultivated land in Sweden should be organic by the year 2010 (The Swedish Board of Agriculture, 2008). In addition to this the production of organic food like milk, meat and egg should increase considerably. To reach the government?s goal it is necessary that the Swedish farmers get motivated to convert their production from conventional to organic. Milko is a dairy association that has chosen to focus on organic products, they want to be the leading organic dairy association, and therefore they have a large need for organic milk (Milko, 2008).

Idag finns ett vĂ€xande engagemang för hĂ„llbar dagvattenhantering. Ämnet Ă€r högaktuellt dĂ„ vi stĂ„r inför klimatförĂ€ndringar med fler skyfall och ökad nederbörd. Vi har ett stort ansvar att skapa en hĂ„llbar planering av vĂ„ra stĂ€der för att sĂ€kerstĂ€lla en god framtida livsmiljö för dagens och kommande generationer. Syftet med uppsatsen var att, genom litteraturstudier och intervjuer, undersöka hur Stockholms Stad arbetar för en hĂ„llbar dagvattenhantering, med fokus pĂ„ ekologisk dagvattenhantering (ED) genom styrande dokument. ED innefattas av en kombination av lokala Ă„tgĂ€rder och öppna dagvattenanlĂ€ggningar för att fördröja, minska och rena dagvattnet pĂ„ naturlig vĂ€g.

Rooted in Industrial Ecology (IE) theory, this report evaluates how urban agricultural concepts and techniques, can contribute to improved ecological sustainability within the inner city boundaries of Stockholm. An overarching literary study as well as an interview was carried out, resulting in a qualitative analysis followed by suggestions for practical implementations. A substantial convergence was found between the eco-restructuring objectives of IE and the principal motives for urban agriculture. Consequently, eco-restructuring objectives are found in varying degrees in the presented urban agricultural techniques. Industrial symbioses, permaculture and combinations of urban agricultural techniques are tools which are capable of corresponding adequately to the diversity of urban settings.