Syftet med denna studie Àr att beskriva det första skedet av introduktionen av ekologisk landskapsplanering (ELP) i svenskt skogsbruk. Detta har gjorts genom att försöka besvara ett antal frÄgestÀllningar: ? Vad Àr ekologisk landskapsplanering? ? Hur har framvÀxten av ekologisk landskapsplanering skett? ? VarifrÄn kom ideerna? ? Vilka var orsakerna till att man började med ekologisk landskapsplanering? ? Vilken roll har ekologisk landskapsplanering haft för förÀndringen mot ett mer miljöanpassatsvenskt skogsbruk? Dessa frÄgor har diskuterats vid intervjuer gjorda med forskare, företrÀdare för storskogsbruket och representanter frÄn övriga skogssektorn. ELP anses vara ett vÀrdefullt redskap i arbetet med att kombinera produktions- och miljömÄlet i den nu gÀllande skogspolitiken och har kommit i gÄng inom flera skogsbolag under de senaste Ären. Dess huvudsakliga inslag Àr att ta fram beslutsunderlag som beskriver hur skogslandskapet ska skötas och utvecklas efter vissa uppstÀllda mÄl.

I dagslÀget Àr den hÄllbara utvecklingen hetare Àn nÄgonsin. Det rör sig inte om en ekologisk trend utan ett faktum, vi mÄste ta ansvar för vÄra handlingar. Projektet resulterar i ett formförslag pÄ en golvarmatur i plast som möter SvanenmÀrkningens kriterier..

Coop Sverige inga?r i ett nordiskt inko?pssamarbete fo?r sina egna ma?rkesvaruprodukter (EMV), Coop Trading. Na?sta a?r, 2012, bryter man sig ur detta samarbete och av den anledningen vill Coop Sverige se o?ver varukraven fo?r sina EMV-produkter. Coop har som ma?lsa?ttning att vara det ledande och mest innovativa detaljhandelsfo?retaget och branschens fra?msta spra?kro?r och inspirationska?lla fo?r ha?llbar konsumtion.

Avsikten med denna uppsats var att undersöka och ta reda pĂ„ vad hĂ„llbar turismutveckling innebĂ€r för Gotland och hur turism mer specifikt pĂ„verkar Gotlands arbete med att ernĂ„ en lĂ„ngsiktig och hĂ„llbar utveckling. Mina frĂ„gestĂ€llningar blev dĂ€rför:1. Finns det en gemensam definition för hĂ„llbar turismutveckling pĂ„ Gotland, och hur ser den dĂ„ ut?2. Hur ser arbetet med att skapa en hĂ„llbar turismutveckling pĂ„ destination ut mer specifikt?3. Är/utgör turismen och Stockholmsveckan ett potentiellt hot mot hĂ„llbar utveckling för destinationen i allmĂ€nhet?4. Om sĂ„, Ă€r detta nĂ„got som destinationens aktörer och intressenter har tagit i beaktning och vilka Ă„tgĂ€rder finns/görs för att motverka detta?För att besvara dessa frĂ„gor har jag genomfört en kvalitativ fallstudie innehĂ„llande intervjuer och granskning av diverse litteratur inom Ă€mnet. Informationen har sedan analyserats utifrĂ„n mina valda teoretiska utgĂ„ngspunkter vilka bland annat behandlar hĂ„llbar turismutveckling med utgĂ„ngspunkt ur ekonomisk, ekologisk och sociokulturell hĂ„llbarhet, sĂ„vĂ€l allmĂ€nt som specifikt för Gotland. Jag har bland annat kommit fram till att Gotland idag har en relativt god syn pĂ„ vad det innebĂ€r att arbeta mot en hĂ„llbar turismutveckling, vilken Ă€ven kan ses i deras utvecklingsprogram, arbeten och satsningar inom regionen.

Svavel som fungicid Ă€r sedan lĂ„ngt tillbaka mycket kĂ€nt och anvĂ€nds mycket runt om i vĂ€rlden. Det fĂ„r anvĂ€ndas i mĂ„nga olika grödor och Ă€ven i ekologisk odling, dĂ„ den bland annat anses vara en naturlig substans. I detta arbete som Ă€r en litteraturstudie vill jag försöka fĂ„ svar pĂ„ om svavel som fungicid har en pĂ„verkan pĂ„ mĂ€nniskan och miljön. Preparatet Kumulus DF Ă€r godkĂ€nt i Sverige med svavel som verksamt Ă€mne och innehĂ„ller 80 vikt-% elementĂ€rt svavel. DĂ€rför har bruksanvisning och sĂ€kerhetsdatablad till Kumulus DF studerats. Även vilka lagar och regler som styr bland annat godkĂ€nnande av ett vĂ€xtskyddsmedel. Svaren pĂ„ frĂ„gan Ă€r att det elementĂ€ra svavlet i sig inte har nĂ„gon pĂ„verkan pĂ„ mĂ€nniska och miljö.

MÄnga av dagens miljöproblem Àr kopplade till urbana omrÄden. I strÀvan efter att nÄ enekologisk hÄllbar utveckling Àr det av stor vikt att stÀderna för ett aktivt miljöarbete. Sedan1970-talet har EU arbetat med miljöfrÄgor och utarbetat flera strategier för hur en hÄllbarstadsmiljö ska uppnÄs i Europas stÀder. Under senare Är har allt fler av lÀnderna i Europaanslutit sig till unionen, vilket medfört en stor differentiering mellan medlemslÀnderna. Förmedlemsstater inom den Europeiska unionen som Ànnu inte har ett vÀlutvecklat miljöarbetehar EU en viktig roll att spela.

Denna studie berör begreppet hÄllbar utveckling i en utbildningskontext och syftar till att kartlÀgga hur tolv elever i Ärskurs fyra resonerar kring hÄllbar utvekling och framtid, samt vad de baserar sina resonemang pÄ. Undersökningen utgÄr frÄn ett sociokulturellt, pragmatiskt angreppssÀtt och dÄ frÀmst John Deweys transaktionella perspektiv pÄ meningsskapande. Det empiriska materialet har samlats in med hjÀlp av tvÄ olika kvalitativa metoder, dels observationer av elevgrupper som resonerar kring tillgivna dilemman och dels genom kvalitativa intervjuer. UtifrÄn denna metodologi analyseras resultatet med inspiration av en praktisk epistemologianalys som innebÀr sökandet efter ?gaps? i dialoger, med andra ord de tillfÀllen dÄ meningsskapande sker i möten.

Uppsatsen behandlar sex och nioÄriga barns tankar om materians byggnad och omvandling efter att de givits möjlighet att delta i en gemensam undervisningssekvens. Barnens tankar har belysts i förhÄllande till ett i uppsatsen redovisat skolutvecklingsprojekt. En intervju med vardera Ätta barn har genomförts och analyserats. Studiens resultat visar de sex- och nioÄriga barnens kvalitativt skilda sÀtt att förstÄ grundlÀggande begrepp för en ekologisk förstÄelse. Partikelbegreppet, dvs.

Transporter, resursslöseri och okunskap hos konsumenter tyder pÄ att den globala matindustrin Àr ohÄllbar och ett alternativ till den industrialiserade matproduktionen Àr att konsumera mer nÀrproducerat och ekologiskt och öka medvetenheten om hur vÄr mat hamnar pÄ bordet. DÀrför Àr det intressant att studera fenomenet stadsodling som uppstÄr pÄ allt fler stÀllen runtom i vÀrlden.Syftet med detta arbete Àr att undersöka de ekologiska, sociala och ekonomiska hÄllbarhetsaspekterna med stadsodling och frÄgestÀllningen lyder: ?Hur kan stadsodling bidra till ekologisk, social och ekonomisk hÄllbarhet?? För att besvara frÄgestÀllningen studeras litteratur och ett fall i verkligheten, TrÀdgÄrd pÄ spÄret.Resultatet visar att det finns olika typer av stadsodling och att TrÀdgÄrd pÄ spÄret Àr en variant som har flera sociala och ekologiska aspekter. Det visar sig att stadsodling som ett medel till att försörja en stads invÄnare med mat Àr orealistiskt men att stadsodling har mÄnga andra aspekter inom hÄllbarhet. Stadsodling kan verka för social hÄllbarhet genom att vara en plats för rekreation och sociala möten.

I denna uppsats undersöktes tre kommuners arbete med hÄllbarhet i översiksplanen. Det finns ett problem idag att hÄllbar utveckling Àr ett vardagsord som riskerar att förlora sin innebörd pga. de mÄnga olika tolkningarna och angreppssÀtt. Om begreppet Àr sÄ pass vagt som mÄnga pÄstÄr, hur hanteras det dÄ i översiktsplanen, vilken ska leda kommunens framtida markanvÀndning? I uppsatsen undersöktes Trelleborg, Helsingborg och Lund kommuns översiktsplan.

Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka huruvida civilsamh?llets medbest?mmande i stadsplanering sker p? kommunal niv? p? regelbunden och demokratisk grund, i enlighet med Agenda 2030. Teori: Id?n om ?wicked problems? (elaka/trassliga problem) av Horst Rittel och Melvin Webber (1973) anv?nds som teoretiskt ramverk f?r studien. Teorin f?ruts?tter bland annat att det inte finns n?gon gemensam syn p? problem som hanteras inom stadsplanering eftersom olika akt?rer ser p? deras komplexitet utifr?n sina institutionella logiker och uppfattningar.

Diskussionen om den kommunala förvaltningen och verksamheten Àr en högaktuell frÄga i finsk politik. BÄde pÄ statlig och kommunal nivÄ diskuteras huruvida det föreligger ett behov av förÀndring. Kommunsammanslagningar ses som en lösning pÄ problemet. Den pÄgÄende Kommun- och servicestrukturreformen omfattar hela landet och kommunerna utreder möjligheterna för samarbete eller sammanslagningar. Uppsatsen undersöker argument och uttalade motiv för kommunsammanslagningar och omfattar tre perspektiv: det nationella, det juridiska och det lokala.

Denna studie syftar till att identifiera vad det Ă€r som driver eller hindrar lantbrukare i Östergötland att stĂ€lla om sitt lantbruk till ekologisk produktion och huruvida de identifierade pĂ„verkningsfaktorerna skiljer sig Ă„t mellan konventionella och ekologiska lantbrukare. Semistrukturerade intervjuer med tre konventionella samt fyra ekologiska lantbrukare genomfördes för att undersöka deras erfarenheter. Respondenternas erfarenheter redovisas i sex identifierade teman; GĂ„rdsspecifika förutsĂ€ttningar, Ekonomi, Politik, Administration och regelverk, Miljö och hĂ€lsa samt Produktionsteknik. En jĂ€mförelse mellan de bĂ„da grupperna genomförs och det empiriska materialet stĂ€lls mot tidigare forskning. Resultatet av studien visar att skillnader mellan ekologiska och konventionella lantbrukares uppfattningar kring hinder och drivkrafter förekommer, men inte inom alla teman.

The objective of this study was to make an inventory and a potential analysis of the organic beef production in the region of GĂ€vleborg, Sweden. A survey was conducted, where a questionaire was sent to all farmers in the region who had environmental subsidies concerning organic cropping systems in 2001. In total, there were 701 farmers, of which 46 % participated in the study. Three slaughter houses were interviewed to get their pictures of the development of organic beef production. The study shows that there are potentials and interests in the region to increase the production of organic beef.

En hÄllbar utveckling bestÄr av en balans mellan social, ekologisk och ekonomisk hÄllbarhet. Inom transportsektorn omfattar det ett samspel mellan jÀmstÀlldhet, jÀmlikhet och trafiksÀkerhet, minskad klimatpÄverkan och ett systemet som utvecklas pÄ ett kostnadseffektivt sÀtt. Att införa avgiftsfri kollektivtrafik Àr en metod som flera kommuner och stÀder har provat för att nÄ mÄlet om en hÄllbar utveckling. Syftet med den hÀr studien Àr att utvÀrdera resultaten av olika sÄdana projekt och hitta vilka framgÄngsfaktorerna har varit. Resultatet har blivit övervÀgande positivt med följderna att det kollektiva resandet ökade stort.