Vi lever i ett alltmer urbaniserat samh?lle d?r v?ra landsbygder urholkas till f?rm?n f?r urbana omr?den. F?r att bryta denna urbaniseringstrend m?ste landsbygdskommuner hitta innovationsrika l?sningar som g?r att gemene man lockas fr?n staden och ut i v?r landsbygd.? Ett verktyg som kan vara landsbygdens r?ddning kallas f?r landsbygdsutveckling i strandn?ra l?gen (LIS). LIS ska m?jligg?ra f?r kommuner att exploatera strandn?ra.

Sustainable development is a concept that has been interpreted in a multitude of ways in different contexts. This essay argues that the discourse of "ecological modernization" has strongly influenced the way in which the concept of ?sustainability? has been constructed in Swedish environmental policy. This interpretation of the concept of sustainability offers the possibility of combining economic growth with ecological sustainability which stands in contrast to the assumptions of Deep Ecology and Green Theory. The aim of this essay is to explore how the concept of sustainability is being formulated in environmental policy both on a national level and in the city of Malmö.Considering these issues in a specific context, this essay focuses on city planning that is as an important instrument to promote urban sustainability both on national and local levels.

SammansÀttningen och kvalitén pÄ mjölken som produceras Àr betalningsgrundande och dÀrmed Àr det viktigt ur en ekonomisk synvinkel att producera mjölk som hÄller en hög standard. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka om samband finns mellan typ av digivning respektive avvÀnjning och mjölkens sammansÀttning. Fokus ligger pÄ mjölkfettet samt fettsyrorna. De produktionssystem som tas upp Àr begrÀnsad digivning och artificiell uppfödning. BegrÀnsad digivning innebÀr att avkomman fÄr gÄ med moderdjuret vissa timmar av dygnet fram till en senare avvÀnjning jÀmfört med artificiell uppfödning dÀr avkomman skiljs frÄn moderdjuret strax efter förlossningen.

Rapporten undersöker metoder som teknikföretag anvÀnder inom produktutveckling i syfte att frÀmja ekologisk hÄllbarhet. Arbetet tar upp bakomliggande motiv till företags hÄllbarhetssatsningar samt hur dessa pÄverkar metodvalen. Vi diskuterar kring framtida utmaningar som företag stÄr inför gÀllande ekologisk hÄllbarhet i produktutvecklingen. Rapporten utgörs av en teoridel dÀr omfattande teori kring produktutveckling presenteras. Teori har huvudsakligen inhÀmtats frÄn litteratur och vetenskapliga artiklar, vilka i sig utgörs av genomförda studier av metoder etc.

This paper examines the opportunities and challenges of integrating conservation practice and the circular economy into practical planning processes. In recent years, the discussion of circular economy and its relevance in the sustainability debate has intensified. According to the Swedish Environmental Protection Agency, the transition to a circular economy is crucial to achieving the national and international environmental and climate goals as well as the global goals in Agenda 2030. Parallel to this, there is a long established heritage discourse that emphasizes the importance of preserving buildings and cultural environments as part of our cultural heritage. These two discourses have common goals, but they differ in how they present their respective arguments.

ABSTRACT So?derqvist, J. 2015. Ja?msta?lldhetsperspektivet i den fysiska planeringen.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka samband det finns mellan vÀrderingar, förestÀllningar och normer kring miljön till agerande för ekologisk hÄllbarhet i det vardagliga livet. VÄr hypotes var att det finns samband mellan affekter kring miljöns framtid och agerande till hÄllbar utveckling. För att söka svar pÄ syftet och bekrÀfta hypotesen har enkÀter med frÄgor gÀllande individens vÀrderingar, förestÀllningar och normer om miljön samt frÄgor om miljömÀssigt agerande skickats ut via e-post till 119 deltagare i Äldern 23-65 Är. Svarsfrekvensen var pÄ 59 procent. Resultatet visade att det fanns ett flertal starka samband mellan miljömÀssiga vÀrderingar, förestÀllningar och normer till individens agerande och hypotesen om att det fanns samband mellan affekter och agerande för hÄllbar utveckling verifierades.

Syfte: Syftet med denna uppsats ?r att problematisera den komplexa arbetssituation som kan uppst? f?r en rekryterare. I en arbetsprocess beh?ver rekryteraren ta h?nsyn till arbetsgivarens s?v?l som arbetstagarens olika krav, behov och intressen. N?r dessa inte ?verensst?mmer kan en sp?nning uppst? som beh?ver hanteras av rekryteraren f?r att uppn? en lyckad rekrytering. Teori: Uppsatsen st?ttas av teorin om organisatoriskt l?rande, vilket inneb?r att man l?r sig och utvecklas b?de som individ, kollektiv och organisation sinsemellan genom utvecklingsinriktat och anpassningsinriktat l?rande. Metod: Denna uppsats bygger p? data fr?n 8 stycken semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med rekryterare som arbetar p? rekryteringsf?retag.

Den senaste tiden har intresset kring ekologisk bebyggelse vuxit. Passivhus Àr en teknik som vÀxte fram under 90- talet och som pressenteras som ett miljövÀnligare och effektivare alternativ till modern regelverksbebyggelse. Men Àr det egentligen sÄ? I den hÀr uppsatsen anvÀnds teorin om ekologiska fotavtryck för att presentera, resonera kring och jÀmföra de bÄda byggteknikerna. Utöver detta pressenteras ett planförslag för exploatering av omrÄdet Himlabacken i Vetlanda..

HÄllbar utveckling Àr ett begrepp som idag kan hittas i flertalet styrdokument för skolan i Sverige. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur hÄllbar utveckling tillÀmpas i undervisningen samt lÀrares attityder till att tillÀmpa hÄllbar utveckling i sin undervisning. LÀroplanen Àr fri att tolka nÀr det gÀller hÄllbar utveckling vilket ger lÀrarna frihet att tillÀmpa hÄllbar utveckling i undervisningen efter egen tolkning. Vi vill i denna studie undersöka lÀrares attityder till hÄllbar utveckling i sin undervisning. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer av fem lÀrare i grundskolans senare Är och forskningsomrÄdet för studien Àr Malmö.

Syftet med vÄr studie var att studera hur pedagoger i förskolan förhÄller sig till lÀrande för hÄllbar utveckling. Studien Àr genomförd med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med sex förskollÀrare pÄ olika förskolor i en och samma kommun. I resultatet framkom det att förskollÀrarna har ett gemensamt förhÄllningssÀtt mot lÀrande för hÄllbar utveckling, men fokuset kan skilja sig mellan pedagogerna. LÀrande för hÄllbar utveckling Àr ett komplext begrepp och pedagogerna Àr överens om att det krÀvs kunskap och fortbildning för att pÄ ett konstruktivt sÀtt kunna arbeta för ett lÀrande för hÄllbar utveckling..

Denna studie behandlar en gÄrd pÄ norra Gotland som idag omfattar cirka 200 ha Äkermark och bete samt 100 ha skog. Produktionen Àr ekologisk och bestÄr av 80 dikor med försÀljning av kalvar vid sex mÄnaders Älder samt 250 tackor av gotlandsras som lammar pÄ vÄren. GÄrden Àr KRAV-ansluten och alla lamm föds upp som KRAV-lamm. Syftet med studien Àr att titta pÄ möjligheterna att utöka fÄrbesÀttningen pÄ bekostnad av dikorna. PÄ gÄrden finns tre maskinhallsliknande stallbyggnader som alla bestÄr av tre vÀggar och tak.

I debatten om gröna leverantörskedjor och processen mot ett mer hÄllbart konsumtionssamhÀlle Àr en viktig aspekt hur vi vÀljer att producera livsmedel. Vi har fattat tycke för tomaten dÄ den vÀckt ett stort allmÀnt intresse samt Àr en av de grönsaker som konsumeras mest i Sverige. En av studiens frÄgestÀllningar Àr om ett samarbete mellan energileverantören, odlaren och livsmedelsindustrin kan skapa ekonomisk sÄvÀl som ekologisk lönsamhet genom nÀrodling av tomater i vÀxthus i VÀstsverige med fjÀrrvÀrme som energikÀlla. Vi stÀller Àven frÄgan om en annan ansvarsfördelning Àn den nuvarande kan bidra till att klimatvÀnlig odling av tomater fÄr större genomslag i Sverige. Ytterst syftar rapporten till att stÀlla klimatfrÄgan pÄ sin spets och granska hur miljövinster bÀst kan Ästadkommas i form av minskade koldioxidutslÀpp.

Den hÀr uppsatsen studerar vad begreppet lÀrande för hÄllbar utveckling egentligen handlar om i den svenska grundskolan. Med utgÄngspunkt i de diskurser som styr miljöomrÄdet, och de som styr den svenska grundskolan, analyseras det man idag benÀmner som lÀrande för hÄllbar utveckling genom textanalytiska metoder. Studien gÄr ut pÄ att analysera de dokument som reglerar den svenska grundskolan samt hur Myndigheten för skolutveckling kommunicerar hÄllbar utveckling till svenska skolor. Studien landar pÄ slutsatsen att ekonomiska premisser, mer Àn miljömÀssiga, Àr de som fÄr utforma vad lÀrande för hÄllbar utveckling verkligen Àr och att miljödiskursen fÄr stÄ tillbaka för en mer etablerad del av maktstrukturen. DÀrmed rekonstrueras begreppet hÄllbar utveckling, nÀr det blir en del av lÀrande för hÄllbar utveckling, till nÄgot som inte alls verkar för en bÀttre miljö, utan som kanske till och med motverkar en hÄllbar utveckling..

LĂ€rarlag under utveckling.