Sökresultat:
566 Uppsatser om Ekologisk hćllbar dagvattenhantering - Sida 36 av 38
Konkretisering av landskapsarkitektens arbete för hÄllbar utveckling : strategier som förenklar gestaltningsarbetet
HÄllbar utveckling har blivit till ett vÀlanvÀnt begrepp som innehar mÄnga betydelser beroende pÄ arbetsomrÄde och sammanhang. Syftet med arbetet Àr att konkretisera begreppets betydelse för landskapsarkitektens dagliga arbete, och dÀrigenom öka möjligheterna att
utvecklingen och arbetet med hÄllbar utveckling fortlöper.
Konkretiseringen har skett genom litteraturstudier och studier av gestaltningsprojekt, dÀrefter har strategier som bidrar till hÄllbarhetsarbetet formulerats. Konkreta strategier som Àr anvÀndbara vid gestaltning för hÄllbar
utveckling formuleras utifrÄn litteraturstudier.
I litteraturstudierna finner jag fem strategier som jag anser vara anvÀndbara för landskapsarkitektens arbete mot en mer hÄllbar stad: ökad densitet, bevara den biologiska mÄngfalden, stadsodling, medborgarnas anknytning till platsen och platsens identitet samt medborgarinflytande.
I nÀsta steg studeras exempelprojekt med en hÄllbarhetsinriktning. Strategierna frÄn litteraturen kompletteras med strategier av konkret karaktÀr hÀmtade frÄn
verkliga platser: Funktionell landskapsarkitektur samt underlÀttande för socialt liv och interaktion
Inspirerad av exempelprojekten och baserat pÄ den nyvunna kunskapen har jag sedan utformat ett omrÄde i södra Stockholm. Gestaltningen Àr ett sÀtt att exemplifiera och tillÀmpa kunskapen.
BöklÄda med torv pÄ rastgÄrdsytan i ekologisk slaktsvinsproduktion : effekter pÄ beteende och emission av kvÀve (NH3 och N2O)
In organic animal production, synthetic amino acids are not allowed. Therefore, a higher level of crude protein is needed in the diet to pigs, which lead to more nitrogen (N) excreted in the faeces and urine. N can be emitted to the air in the form of e.g. ammonia (NH3), which contributes to eutrophication and acidification and as nitrous oxide (N2O), which is a very potent greenhouse gas. The emission of N can be reduced by e.g.
Naturlik förplantering i en urban skala, för ett lÄngsiktigt dynamiskt Science Village Scandinavia : prototyper för skogslika vegetationsridÄer som koncept för ett förbÀttrat mikroklimat, placemaking och ansvarsfull resurshantering enligt Cradle to Cradle
I nordöstra Lund planeras forskningsbyn Science Village
Scandinavia (SVS). Stora avstÄnd mellan viktiga noder i omrÄdet ses tillsammans med hÄrda vindar som utmaningar vid arbetet med att göra SVS attraktivt och besöksvÀrt under den lÄnga exploateringstiden. PÄ uppdrag av SVS AB och Lunds kommun presenterar detta examensarbete ett förslag för en förplantering av naturlik skogsvegetation pÄ platsen.
Ett koncept, dÀr smala vegetationsridÄer planteras lÀngs de framtida rörelsestrÄken i SVS, föreslÄs i examensarbetet som en strategi för att klimatskydda platsen och samtidigt möjliggöra ett bevarande av vegetation som urban grönska i forskningsbyn. I enlighet med projektets stora hÄllbarhetsambitioner uttrycker konceptet Àven mÄlet att presentera möjligheter för att anvÀnda avlÀgsnat
vÀxtmaterial som en resurs.
Hur kan ett lÄngsiktigt dynamiskt vegetationsbyggande, enligt det ekologiska tillvÀgagÄngssÀttet, förena vÀrden sÄsom vindskydd, rekreationsvÀrden och ett ekonomiskt resursuttag, bÄde tidigt och pÄ lÄng sikt?
En kunskapssammanstÀllning görs kring vegetation som vindskydd samt hur ett lÄngsiktigt dynamiskt vegetationsbyggande förhÄller sig till smalare ridÄplanteringar, ett upplevelsemÀssigt perspektiv,
ett tidsperspektiv samt ett vÀxtmateriellt resursuttag.
Mer ekologisk mat : i JÀmtlands lÀns landsting
Authorities, municipalities and county councils have great opportunities to pave the way to a sustainable society. In the public sector, the tax revenue is used and therefore it is important that both employees and societal stakeholders feel that they participate in the sector?s decisions and fields of application. Municipalities and county councils are primarily service organisations. The employees? commitment is necessary to be able to reach set goals, to develop procedures and policies that support the overall political goals, in other words, to be successful in the environmental work.
En utvÀrdering av de skogliga vattenplaneringsverktygen NPK+ och BlÄ mÄlklassning med avseende pÄ vattenkvalitet och vattenkemi
Intresset för vattenfrÄgor har ökat efter införandet av EU:s ramdirektiv för vatten (vattendirektivet, 2000/60/EG) och inneburit att vattenvÄrd och hÀnsynstagande till vatten inom skogsbruket fÄtt större fokus. MÄlet med vattendirektivet Àr att alla vatten inom EU (Europeiska Unionen) ska erhÄlla en god kemisk och ekologisk status innan Är 2015 samt att ingen försÀmring fÄr ske. Skogsbruket kan i vissa fall ha negativa effekter pÄ vattenmiljöer. NPK+ och BlÄ mÄlklassning Àr tvÄ skogliga vattenplaneringsverktyg som har utvecklats för att öka vattenhÀnsynen i skogen. Verktygen utgörs av ett inventeringsprotokoll som bedömer vattenmiljöns naturvÀrde (N), pÄverkan (P), kÀnslighet för skogsbruk (K) samt plusvÀrden (+).
Ekologiskt uppfödda kycklingar : en jÀmförelse mellan tvÄ olika foder
Organic rearing of broilers is not a large production in Sweden. In order to create a sustainable yet efficient production of organically produced poultry meat, at a price that the consumers are willing to pay, much more knowledge is needed. It is therefore important to do more research on organic broilers under Swedish conditions. This report is aimed to be a base for further studies.
In the study 2000 broilers of the hybrid Ross 308 divided in to two equal groups. The broiler hybrids that are used in Sweden are selected for a high growth rate and are normally slaughtered at the age of 5 to 6 weeks, with a slaughter weight of 1.7-2 kg.
En jÀmförelse mellan grisproduktion inomhus och utomhus avseende djurens produktivitet och reproduktivitet
Griskött Àr det kött som konsumeras mest i Sverige, och en allt större del av köttet som konsumeras tÀcks av import. Utomhusproduktion av grisar skiljer sig mellan olika lÀnder vad gÀller bÄde förekomst och utformning. Produktion utomhus likstÀlls ofta med ekologisk produktion, vilket inte alltid Àr fallet eftersom det Àven finns konventionell utegrisproduktion. Det finns utomhushÄllna flockar som bidrar till det konventionellt producerade grisköttet i vissa europeiska lÀnder, framförallt i Storbritannien och Frankrike. Moderna framsteg som elektriska stÀngsel, terrÀngfordon, öronbrickor i plast och förbÀttrade hyddor dÀr suggorna kan grisa har bidragit till en mer konkurrenskraftig och lÀtthanterlig utomhusproduktion.
Syftet med denna litteraturstudie var att fÄ en ökad kunskap om konventionell produktion inomhus och utomhus genom att jÀmföra de tvÄ produktionssystemen med avseende pÄ reproduktivitet och produktivitet.
SkidanlÀggningsprojektet Tre Toppar : ett glesbygdsdilemma mellan naturturism, natur-skydd och regional utveckling
Naturturismen har kommit att bli en av de viktigaste och största nÀringarna i den svenska fjÀllvÀrlden, och för mÄnga fast boende i fjÀllen och i fjÀllnÀra trakter en förutsÀttning för att fortsÀtta bo och verka i bygden. Den volymmÀssigt största turistformen Àr den alpina skidÄk-ningen dÀr det rÄder hÄrd konkurrens mellan de alpina turistdestinationerna om de besökande turisterna och deras pengar, och dÀr det finns en stor press att möta konkurrensen med ett ökat utbud och ökat mervÀrde pÄ destinationerna. Detta var bakgrunden till Idre FjÀlls storskaliga skidanlÀggningsprojekt Tre Toppar. Projektet förutsatte dock ingrepp i ett Natura 2000-klassat naturreservat för att förverkligas. Efter flera Ärs planeringsarbete, parallellt med en intensiv lokal debatt för eller emot projektet, avslog regeringen den 8 mars 2007 Idre FjÀlls ansökan om tillstÄnd för ingrepp i Natura 2000-omrÄdet.Föreliggande uppsats visar med fallbeskrivningen Tre Toppar att problematiken att förena naturvÄrd, turism och kravet pÄ ekonomisk utveckling med varandra till stor del handlar om olikartade förhÄllningssÀtt till landskapet och naturen - om fjÀllandskapet Àr till för att nyttjas eller bevaras.
Arkitekturpolitik : förslag till nytt innehÄll i en nationell arkitekturpolitik
I Sverige har vi ett arkitekturpolitiskt dokument vid
namn ?Framtidsformer?. I ?Framtidsformer? lyfts att arkitektur Àr viktigt och att arkitektur Àr politiskt. (Regeringskansliet, 1997 [online]) Detta kandidatarbete syftar till att undersöka och vidareutveckla detta
pÄstÄende, det vill sÀga pÄstÄendet att arkitektur Àr viktigt och att arkitektur Àr politiskt.
Parallellt med att detta kandidatarbete skrevs pÄgick en utredning, initierad av regeringen, av dokumentet ?Framtidsformer?.
Kulturministern, Lena Adelsohn Liljeroth, hÀnvisar till att regeringen inlett ett arbete för att förnya arkitekturpolitiken (Adelsohn Liljeroth,
mars 2014 [online]).
Natura 2000: en rÀttsfallsanalys
Natura 2000 som omrÄdesskydd för arter och habitat har vuxit i betydelse
sedan införandet av Habitatdirektivet (92/43/EEG) och direktivet om
bevarandet av vilda fÄglar (79/409/EEG). Det Àr dÀrför intressant att se hur
EU försöker bromsa utdöendet och habitatförstörelsen genom dessa lagrum. En
del i detta Àr de avvÀgningar som domstolsvÀsendet genomför vid exempelvis
exploatering av Natura 2000-omrÄden. Dessa rÀttsfall Àr intressanta att
studera eftersom det inte rÀcker med korrekta lagregler för att skyddet av
arter och habitat skall bli fullstÀndigt, utan det krÀver Àven att rÀtt
ekologiska och juridiska avvÀgningar genomförs i domstolarna. Syftet med den
hÀr uppsatsen Àr alltsÄ att undersöka de juridiska och ekologiska faktorerna
i rÀttsfall som handlar om Natura 2000.
De rÀttsfall som har analyserats för att undersöka hur domstolarna har
tolkat lagreglerna och de ekologiska faktorerna Àr M 5388-03 om Hagöns
naturreservat, M 6581-05 Minivattenkraftverk vid LjungÄn, C-127/02
hjÀrtmusselfiske i Waddenzee och C-355/90 Santona-vÄtmarkerna.
UtifrÄn ett miljöperspektiv har domstolarna en viktig roll som beslutande
myndighet i till exempel tillstÄndsÀrenden och har möjlighet att besluta om
en viss miljö skall exploateras eller inte helt beroende pÄ hur de ser pÄ
miljön som beslutet rör.
Planering av dagsutflykter pÄ Island med nÀtverkanalys
PopulÀrvetenskaplig sammanfattning: Planera dagsutflykten och upplev mer av Island. Island med sina aktiva vulkaner och stora glaciÀrer Àr ett populÀrt turistmÄl och antalet turister ökar Är frÄn Är. Flertalet av de 350 000 utlÀndska turister som Ärligen besöker Island anlÀnder med flyg till huvudstaden Reykjavik. FrÄn huvudstaden anordnas dagsutflykter genom en rad olika researrangörer. Man kan Àven planera en dagsutflykt sjÀlv, och köra med hyrbil.
HĂNDER, HUVUD OCH HJĂRTA - En fĂ€ltstudie om platsens betydelse för gröna livsval i Skattungbyn
De senaste Ă„ren har fokus i en del forskning flyttats frĂ„n att det Ă€r storskaliga tekniska lösningar som ska lösa vĂ„ra miljöproblem, till att mĂ€nniskor sjĂ€lva mĂ„ste förĂ€ndra sina liv. Ăkad kunskap om miljöproblem leder dock inte automatiskt till gröna livsval. Det Ă€r ofta andra motiv som ligger bakom, exempelvis en önskan om ett enklare liv eller ett mer rĂ€ttvist samhĂ€lle. Samtidigt sker gröna livsval alltid nĂ„gonstans. Vilken relation man utvecklar till en plats pĂ„verkar beteenden.I Skattungbyn i Dalarna bor mĂ„nga som försöker leva grönare liv.
KlövhÀlsa registrerad vid rutinmÀssig verkning i lösdrift eller uppbundna system med ekologisk eller konventionell mjölkproduktion :
KRAV-certified organic dairy herds generally have a lower milk yield than conventional dairy herds. A high-level of milk yield requires a feeding regime with high amounts of concentrates, a factor known to contribute to the development of claw lesions (Bergsten, C. 2003). The aim of this study was to compare claw health between organic and conventional dairy herds in free and tie stall systems. The number of herds from different domestic animal health associations was chosen in proportion to the associationÂŽs total portion of Swedish dairy producing herds of each type, respectively.
HÄllbar turism kring Thailands kust
Sedan 1980 har begreppet hÄllbar utveckling anvÀnts i miljösammanhang. HÄllbar utveckling Àr en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att Àventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Detta skrevs Är 1987 i Bruntlandsrapporten, rapporten Àr ett samband mellan ekologiska kriser och de sociala och ekonomiska klyftorna pÄ en global nivÄ. Rapporten handlar om en ekologisk hÄllbar utvecklig dÀr samhÀllets produktion och konsumtion hÄller sig inom ramen för vad jordens ekosystem klarar av och syftet med uppsatsen Àr att pÄvisa de problem som massturism bidrar med och vilka konsekvenser det kan fÄ för Thailand utifrÄn faktorer som: ekonomi, miljö och sociala frÄgor. FrÄgestÀllningarna i uppsatsen Àr: Hur hÄllbar Àr utvecklingen av turism lÀngs Thailands kuster? Den andra Àr: Kan ekoturism utvecklingen vara ett alternativ till massturism?Enligt modellen: en turistplats livscykel kan en destination befinna sig i olika faser.
Stadsodling i Stadsplaneringen : och dess bidrag till ökad samhÀllelig hÄllbarhet
VÄrt jordklots klimat förÀndras till det sÀmre och har blivit allt mer oförutsÀgbart. Med enormt stor sannolikhet beror det pÄ den utbredda förbrÀnningen av fossila brÀnslen vÀrlden över som vi mÀnniskor startade explosionsartat i och med industrialismen. Detta faststÀller IPCC i sin 5:e klimatrapport. För att mÀnskligheten ska leva vidare pÄ planeten behöver vi uppnÄ en hÄllbar utveckling. Denna utveckling grundar sig först och frÀmst i tre aspekter nÀmligen ekonomisk, ekologisk och social hÄllbarhet.