Vi stÄr idag inför stora utmaningar eftersom vÄr miljöpÄverkan resulterat i en rad miljöproblem. För att fÄ bukt med dessa mÄste vi hitta alternativa sÀtt att göra saker pÄ. Vi mÄste konsumera mindre globalt och mer lokalt. Traditionell Ekologisk Kunskap(TEK), som Àr ett begrepp för praktisk, erfarenhetsbaserad kunskap om djur, vÀxter och natur, kan kanske bidra till lösningar pÄ problemen. Innan vÄrt jordbruk blev beroende av fossila brÀnslen arbetade lÄngt fler Àn idag inom jordbruket och det fanns en stor kunskap om hur naturen fungerade och hur man skulle bruka den pÄ bÀsta sÀtt.

Till grund för denna uppsats ligger datamaterial frĂ„n LSH-studien -Livsvillkor, Stress och HĂ€lsa, som har genomförts av forskare vid HĂ€lsouniversitetet vid Linköpings universitet. Med studien undersöker forskarna hur mĂ€nniskors livsvillkor kan ge upphov till stress och hur stress i sin tur kan pĂ„verka hĂ€lsan. Datamaterialet Ă€r insamlat Ă„r 2003, det omfattar tio vĂ„rdcentraler runt om i Östergötland och bestĂ„r av drygt 1000 individer i Ă„ldern 45-69 Ă„r jĂ€mnt fördelade över Ă„lder och kön mellan vĂ„rdcentralerna.Syftet med denna uppsats Ă€r att identifiera och försöka justera variationer i resultaten mellan de tio medverkande vĂ„rdcentralerna i LSH-studien. Den statistiska analysen Ă€r genomförd i tre steg. I steg ett har ett stort antal variabler valts ut frĂ„n ursprungsmaterialet.

Det finns ett stadsbyggnadsideal kring den hÄllbara staden som har vuxit sig allt starkare, dÀr förtÀtning Àr en strategi för att uppnÄ hÄllbarhet. Men vid förtÀtning uppstÄr det en konflikt mellan grönstruktur och bebyggelse, dÄ det finns motsÀttningar mellan vilka ytor som ska exploateras och vilka som ska behÄllas eller utvecklas för rekreation och grönska, och denna motsÀttning ?tÀtt? kontra ?grönt? Àr en frÄga som har karaktÀriserat dagens stadsplanering. Men med en framtid som enligt statistik tydligt gÄr mot en förtÀtning mÄste grönskans vÀrden tas tillvara i denna utveckling, och grönskan mÄste fÄ ta plats i nya sammanhang. En strategi för att integrera grönska i tÀta stadsmiljöer Àr att anlÀgga fickparker, smÄ parker med fokus pÄ kvalitet istÀllet för kvantitet.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva samt analysera hur mikroföretag inom klÀdesbranschen arbetar med grön marknadsföring. Metod: Kvalitativ metod genom fyra djupintervjuer. Teori: ?Corporate Social Responsibility?, ?Ammenbergs miljöstrategier?, ?The Green Marketing Strategy Matrix?, ?Grön marknadsförings grundlÀggande aspekter.? Slutsats: Gemensamt för de undersökta mikroföretagen Àr att det finns ett personligt intresse och engagemang i miljöfrÄgor. Företagens bakomliggande miljöarbete skiljer sig vÀsentligt i omfattning. De företag som sjÀlva inte producerar sina klÀder, följer vad certifieringsorganisationerna anser vara goda och miljövÀnliga produktionsförhÄllanden. Eftersom företag sjÀlva vÀljer att definiera vad begreppet miljövÀnligt innebÀr, kan seriositeten i miljöarbetet uppfattas som godtyckligt.

Vi stÄr idag inför stora utmaningar eftersom vÄr miljöpÄverkan resulterat i en rad miljöproblem. För att fÄ bukt med dessa mÄste vi hitta alternativa sÀtt att göra saker pÄ. Vi mÄste konsumera mindre globalt och mer lokalt. Traditionell Ekologisk Kunskap(TEK), som Àr ett begrepp för praktisk, erfarenhetsbaserad kunskap om djur, vÀxter och natur, kan kanske bidra till lösningar pÄ problemen. Innan vÄrt jordbruk blev beroende av fossila brÀnslen arbetade lÄngt fler Àn idag inom jordbruket och det fanns en stor kunskap om hur naturen fungerade och hur man skulle bruka den pÄ bÀsta sÀtt.

Ökad anvĂ€ndning av byggtekniken massivtrĂ€ kan ge ett positivt bidrag till hĂ„llbart byggande. Utvecklingen inom datornavigerad bearbetning ger massivtrĂ€ möjligheten att rationalisera byggproduktionen inom trĂ€. Tekniken ligger rĂ€tt i tiden och kommer att vĂ€rderas allt högre dĂ„ den tillvaratar materialets karaktĂ€ristiska egenskaper.Utvecklingen av massivtrĂ€ har resulterat i teknikvarianter av hur virke kan sammanfogas till solida element. Ett behov har funnits av en marknadsjĂ€mförelse mellan befintliga principer dĂ€r studien förtydligar grundlĂ€ggande skillnader för intresserade byggaktörer. ProblemfrĂ„gan för denna studie har varit: vilka principer för sammanfogning av trĂ€ till plattelement inom massivtrĂ€ Ă€r mest fördelaktiga? Detta sett utifrĂ„n faktorerna produktionskostnad, hĂ„llfasthet och ekologiska övervĂ€gningar.För att förtydliga den undersökta byggmetodens nytta i ett vidare perspektiv har det presenterats en allmĂ€n beskrivning av massivtrĂ€.

I ett samhÀlle dÀr mÀnniskor blir allt mer miljömedvetna, vÀxer efterfrÄgan pÄ nÀrproducerad och ekologisk mat. Den ökade ekologiska trenden stÀller höga krav pÄ vÄra ekologiska bönder samtidigt som allt fler gÄrdar lÀggs ner i Sverige och den svenska matproduktionen konkurreras ut pÄ grund av import frÄn andra lÀnder. Ett socialt och ekologiskt hÄllbart lantbruk Àr viktigt för den svenska landsbygden. MÀnniskor som tillsammans verkar pÄ landsbygden skapar gemenskap och jordbruket med dess olika funktioner bidrar till landsbygdsutveckling. Denna studie har ett fokus pÄ ekologiska lantbrukare och syftet Àr att visa pÄ vilket sÀtt lantbruket kan bidra till landsbygdsutveckling samt att förstÄ lantbrukarens vardagsverklighet som stÀndigt Àr under pÄverkan av politiken. Uppsatsen Àr indelad i tre delar dÀr den första delen diskuterar drivkrafterna till varför lantbrukarna valt att bedriva ett ekologiskt jordbruk.

Dagens urbanisering skapar allt fler och större hÄrdgjorda stadsrum. Vid en förtÀtning Àr det inte sÀllan stadens gröna mellanrum som fÄr minska sitt förtÀtning Àr det inte sÀllan stadens gröna mellanrum som fÄr minska sitt utrymme. En hÄrdgjord förtÀtning medför pÄ sÄ vis att allt mer regnvatten behöver tas omhand om pÄ annan plats Àn var det föll. Detta examensarbete i landskapsarkitektur belyser hur ett direkt och lokalt omhÀndertagande av regnvatten inte alltid krÀver stora och enhetliga system, utan har som avsikt att belysa möjligheter för ett lokalt omhÀndertagande pÄ de mindre ytorna i staden. MÄlet med arbetet Àr att se möjligheterna i stadens mindre ytor, sÄsom exempelvis refuger och trottoarer, nÀr det gÀller ett lokalt omhÀndertagande pÄ plats.

Rapportens syfte Àr att arbeta fram förslag till en hÄllbar förnyelse av bostadsomrÄdet Gulsparven i TrollhÀttan, pÄ uppdrag av AB Eidar TrollhÀttans bostadsbolag. I dagslÀget har omrÄdet energirelaterade problem och Àr i behov av upprustning. För att komma fram till goda lösningar har litteratur- ochinformationsstudier, intervjuer med erfarna personer samt inventeringar av omrÄdet gjorts. Förslagen ÄskÄdliggörs i form av ritningar samt 3D-vyer.Fyra förslag till förnyelse har tagits fram med olika grad av ÄtgÀrder, dÀr tvÄ av dem krÀver en omprövad detaljplan. Generella ÄtgÀrder, vilket gÀller i samtliga förslag, Àr betydelsefulla lösningar för att vÀxa mot rollen som ett hÄllbart bostadsomrÄde.

Vi stÄr idag inför stora utmaningar eftersom vÄr miljöpÄverkan resulterat i en rad miljöproblem. För att fÄ bukt med dessa mÄste vi hitta alternativa sÀtt att göra saker pÄ. Vi mÄste konsumera mindre globalt och mer lokalt. Traditionell Ekologisk Kunskap(TEK), som Àr ett begrepp för praktisk, erfarenhetsbaserad kunskap om djur, vÀxter och natur, kan kanske bidra till lösningar pÄ problemen. Innan vÄrt jordbruk blev beroende av fossila brÀnslen arbetade lÄngt fler Àn idag inom jordbruket och det fanns en stor kunskap om hur naturen fungerade och hur man skulle bruka den pÄ bÀsta sÀtt.

Detta arbete analyserar och exemplifierar initiativ för att skapa hĂ„llbara kollektiva odlingar pĂ„ landsbygd. Arbetet undersöker hĂ„llbarhetsbegreppet och fördjupar sig i frĂ„gan om vad hĂ„llbara jordbruks- och livsmedelssystem kan vara. FrĂ€mst studeras alternativa kollektiva odlingsmodeller som strĂ€var efter att sammanföra konsument och producent, framförallt via CSA-kooperativ, Community-Supported-Agriculture. Även begreppet Civic Agriculture, CA, uppmĂ€rksammas dĂ„ det beskriver ett odlingsengagemang som gĂ„r bortom de enskilda kooperativen. CA innebĂ€r ett förhĂ„llningssĂ€tt och agerande som verkar för lokalt hĂ„llbara livsmedels- och jordbrukssystem, och som utgĂ„r frĂ„n den lokala platsens behov och förutsĂ€ttningar med hĂ€nsyn till dess ekologiska- och socioekonomiska kontext dĂ€r den passiva konsumenten istĂ€llet blir en aktiv ?matmedborgare?.I arbetet framkommer det att lĂ„ngsiktigt hĂ„llbarhetsarbete behöver fĂ„ utgĂ„ frĂ„n varje enskild mĂ€nniskas situation, och baseras pĂ„ lust.

En lösning pÄ den vÀxande miljöförstöringen tros vara en anpassning till en mer hÄllbar utveckling. En del av den hÄllbara utvecklingen anses vara grönare konsumtion, vilket betyder en mer resurseffektiv och skonsammare konsumtion för miljön. Eftersom mat Àr en stor del av det vi konsumerar Àr en livsstilÀndring mot grönare livsmedelskonsumtion viktig. För att göra det enklare för konsumenten att agera miljövÀnligt har ekologiska livsmedel tagits fram, dessa har en mindre pÄverkan pÄ miljön och naturen Àn de konventionella varorna.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att studera vad det Àr som avgör och vad det Àr som pÄverkar konsumenterna nÀr det gÀller att köpa ekologiska livsmedel, vilka faktorer som Àr viktiga nÀr man vÀljer livsmedel samt vad ekologiskt innebÀr för konsumenterna. Varför konsumenter agerar som de gör och hur resonemanget kring valen av livsmedel ser ut undersöks i studien.

År 1998 gav regeringen 24 myndigheter ett sĂ€rskilt sektorsansvar för ekologiskt hĂ„llbar utveckling, vilket innebĂ€r att myndigheterna ska verka för att arbetet mot ekologisk hĂ„llbarhet förs framĂ„t inom hela myndighetens sektor. Syftet med studien Ă€r att utreda vad det finns för svĂ„righeter och möjligheter nĂ€r det sĂ€rskilda sektorsansvaret ska omsĂ€ttas i praktiken. För att undersöka denna frĂ„ga utförs en fallstudie som berör flygsektorn, det vill sĂ€ga hur ansvaret yttrar sig pĂ„ Luftfartsverket (LFV). Jag berör Ă€ven kopplingen till exempelvis miljömĂ„lsarbetet. Kvalitativa intervjuer har kompletterats med litteraturstudier av interna dokument frĂ„n LFV.

Studien ska ses som ett bidrag till förstÄelse av de utmaningar som finns i samband med samhÀllsplanering för social hÄllbar stadsutveckling. UtgÄngspunkten tas inte i en given definition utan studien syftar till att undersöka innebörden av social hÄllbar stadsutveckling i tvÄ olika samhÀllsplaneringsprojekt (i Göteborg respektive BorÄs) samt utifrÄn dessa empiriska data dra slutsatser om vad social hÄllbar stadsutveckling kan innebÀra. Dessa tvÄ projekt har erhÄllit medel av VINNOVA för utveckling av innovationsplattformar i samband med utlysningen ?HÄllbara attraktiva stÀder?. FrÄgestÀllningarna som besvaras Àr följande:? Vilka likheter och skillnader finns i de bÄda projektens inriktningar?? Vilken innerbörd har begreppet social hÄllbarhet i de tvÄ undersökta projekten?? Vilka utmaningar framkommer om social hÄllbar stadsutveckling? Metodiskt baseras studien pÄ dokument inom de bÄda projekten samt intervjuer med ansvariga projektledare.

Enligt ett regeringsbeslut frÄn 2001 har Ltu en skyldighet att införa ett miljöledningssystem och enligt ett tillÀgg i högskolelagen skall samtliga universitet och högskolor frÀmja ekologisk hÄllbar utveckling inom ramen för deras verksamheter. I början av 2005 antog Ltu en miljöpolicy vars mÄl var att faststÀlla en ambitionsnivÄ för miljöarbetet pÄ Ltu. Regeringens ambition Àr att föregÄ med gott exempel och visa för övrigt samhÀlle och nÀringsliv att det Àr möjligt att bedriva verksamhet inom ramen för hÄllbar utveckling. NÀr övergripande statliga visioner förvandlas till konkreta arbetssÀtt för en myndighet Àr legitimitet ett intressant begrepp att undersöka och diskutera. Syftet med denna uppsats Àr att redogöra för i vilken utstrÀckning Ltu:s miljöpolicy kan sÀgas vara legitim.