I Sveriges storstadsregioner har behovet av mer strategiskt utformade planer vÀxt fram under senare Är. I korthet beror detta pÄ kommunens begrÀnsande möjligheter att pÄverka bebyggelseutvecklingen. Samtidigt har kommunerna fortfarande ett ansvar för att bebyggelseutvecklingen leds mot en social, ekonomisk och ekologisk hÄllbarhet. Behovet av att koncentrera de kommunala insatserna har dÄ ökat. Kommunens roll blir att tillhandahÄlla hÄllbara rumsliga ramar dÀr förÀndringar pÄ kvartersnivÄ sker i privat regi. Syftet med mitt examensarbete har varit att utforma en strukturplan för Högsbo industriomrÄde.

Det gÄr inte att förutsÀga exakt hur klimatet förÀndras, klimatexperter har dÀremot tagit fram sannolika scenarier. Klimatet pÄverkar trÀd i stÀder och har dÀrför en ekonomisk, ekologisk och upplevelsemÀssig tyngd. Uppsatsens utreder hur tio av de vanligaste trÀden i nyplanteringar i offentlig miljö i UppsalaomrÄdet pÄverkas av förvÀntat klimat Är 2100. KlimatförÀndringar i UppsalaomrÄdet utreddes genom litteraturstudie. För att definiera vilka trÀd som Àr bland de vanligaste intervjuades tio landskapsarkitekter och tvÄ andra vÀxtexperter. För att bestÀmma hur trÀd troligen pÄverkas sÄ granskades litteratur rörande vÀxtfysiologi och trÀd.

I denna uppsats undersöktes det om toner vid olika tonhöjd pÄverkades olika mycket av de hörbara skillnader som uppstod vid MP3-kodning. För att ge upphov till dessa hörbara skillnader kördes en MP3-kodare vid lÄga bithastigheter. Detta med MP3-kodaren LAME MP3 encoder och toner frÄn en Fender Stratocaster elgitarr, dessa valdes godtyckligt dÄ arbetet strÀvade efter ekologisk validitet till vanligt förekommande MP3-kodning. För att undersöka om dessa elgitarrtoner vid olika tonhöjd gav ifrÄn sig olika mÀngder hörbara skillnader utfördes ett pilottest och ett lyssningstest. I bÄda testen bedömdes upplevda kvalitetsskillnader mellan MP3 och CD-kvalitet.

Den höga andelen hÄrdgjorda ytor i urban miljö bidrar till ökad belastning pÄ dagvattennÀtet vid kraftiga regn och vid snösmÀltning. För att minska belastningen och förhindra översvÀmningar i urbaniserade samhÀllen kan grön infrastruktur införas, till exempel gröna (vegetationsklÀdda) tak. Gröna taks prestanda i kalltempererade klimat Àr ett omrÄde ej studerat i vidare utstrÀckning vilket bidrog till examensarbetets syfte med undersökning av ett grönt tak placerat i centrala LuleÄ. Genom en flödesmÀtare vid avrinningsutloppet frÄn det gröna taket samt ett uppskattat flöde frÄn ett intilliggande plÄttak kunde de ackumulerade avrinningsvolymerna berÀknas och jÀmföras. Det uppskattade flödet frÄn plÄttaket berÀknades med takets area och SMHI:s nederbördsdata frÄn LuleÄ Flygplats.

Denna studie fokuserar pĂ„ investeringsbeteendet bland mjölkproducerande jordbruk. Detta Ă€r en kategori av företag som har speciella förutsĂ€ttningar, med bland annat relativt stora investeringsbelopp, lĂ„ga rörelsemarginaler, ingen möjlighet att pĂ„verka pris pĂ„ producerade produkten, och dĂ€r kostnadsmassan styrs av faktorer som till stor del inte kan pĂ„verkas av enskilde jordbrukaren, som vanligtvis bör ha stor inverkan pĂ„ deras investeringsbeteende. Trots dessa speciella förutsĂ€ttningar finns mycket liten tidigare forskning inom omrĂ„det och syftet med denna studie har varit att beskriva investeringsbeteendet bland svenska mjölkbönder. Speciellt fokus har lagts pĂ„ investeringskalkyleringspraxis, finansiering och icke-finansiella faktorer.Med tanke pĂ„ bristen pĂ„ studier pĂ„ jordbruksföretag, har en viktig utgĂ„ngspunkt för denna studie varit att anvĂ€nda forskning pĂ„ investeringsbeteendet bland smĂ„- och medelstora företag, en kategori av företag som nĂ€stan alla mjölkproducerande jordbruk definieras som. Teorier som anvĂ€ndes handlade om investeringsprocessen för jordbruksföretag som ÖhlmĂ©r m fl.

Indien och Pakistan blev tvÄ sjÀlvstÀndiga stater 1947. Anledningen var att muslimerna inte ville bli lÀgre vÀrderade Àn hinduerna som var i majoritet. 12 % av Indiens befolkning (125 miljoner) Àr muslimer. Konflikten mellan muslimer och hinduer hör till vanligheterna och har alltid förekommit. I slutet av 1980-talet ökade motsÀttningarna dramatiskt och Indiens existens hotades.

Problembeskrivningen ger utgÄngspunkten för vÄr uppsats, som utgörs av tvÄ olika samhÀllstrender, en betrÀffande miljö och en som handlar om upplevelser. Tidigare forskning av certifierad svensk ekoturism har visat att upplevelser spelar en mer framtrÀdande roll Àn miljö- och hÄllbarhetsaspekter i ekoturismarrangörers marknadsföring. FrÄgan Àr om detta gÀller ur ett bredare framstÀllningsperspektiv Àn enbart marknadsföring. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur ekoturism utförd i Sverige framstÀlls av ekoturismarrangörer certifierade av Naturens BÀsta. Syftet problematiseras med hjÀlp av följande frÄgestÀllningar: Vilken roll spelar hÄllbarhet i framstÀllningen av ekoturism? Vilken roll spelar upplevelser i framstÀllningen av ekoturism? Metoden som tillÀmpades var abduktiv ansats och genomfördes i form av en kvalitativ undersökning genom dokumentanalys dÀr de certifierade svenska ekoturismarrangörernas hemsidor utgör vÄrt empiriska material.

Studien har sin utgÄngspunkt i en trend som blivit allt mer synlig under den senaste tiden; mÀnniskor tar ett personligt ansvar för globala problem. Studiens syfte Àr dÀrför att undersöka hur medvetna mÀnniskor ser pÄ frÄgan om personligt ansvar vad gÀller globala problem? Studien Àr gjord som en fallstudie och undersökningsenheten, eller fallet, Àr deltagare pÄ kursen HÄllbar utveckling. Metoden Àr intervjuer. Jag har genomfört semistrukturerade intervjuer med fem kursdeltagare och dessa intervjuer utgör studiens empiriska underlag.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka samband det finns mellan vÀrderingar, förestÀllningar och normer kring miljön till agerande för ekologisk hÄllbarhet i det vardagliga livet. VÄr hypotes var att det finns samband mellan affekter kring miljöns framtid och agerande till hÄllbar utveckling. För att söka svar pÄ syftet och bekrÀfta hypotesen har enkÀter med frÄgor gÀllande individens vÀrderingar, förestÀllningar och normer om miljön samt frÄgor om miljömÀssigt agerande skickats ut via e-post till 119 deltagare i Äldern 23-65 Är. Svarsfrekvensen var pÄ 59 procent. Resultatet visade att det fanns ett flertal starka samband mellan miljömÀssiga vÀrderingar, förestÀllningar och normer till individens agerande och hypotesen om att det fanns samband mellan affekter och agerande för hÄllbar utveckling verifierades.

development. 3 KLIMATSMART MAT OCH HÄLSA I SKOLAN EN INTERVJUSTUDIE OM SKOLMAT FRÅN HÅLLBARHETS- SAMT MILJÖMÄSSIGA OCH HÄLSOMÄSSIGA PERSPEKTIV MED EXEMPEL FRÅN MALMÖ STAD GALINA PREMOVSKA Premovska, G. Klimatsmart mat och hĂ€lsa i skolan. En intervjustudie om skolmat. Examensarbete i folkhĂ€lsovetenskap 15 poĂ€ng. Malmö Högskola: HĂ€lsa och samhĂ€lle, UtbildningsomrĂ„de folkhĂ€lsovetenskap, 2011. SAMMANFATTNING Syftet med denna empiriska intervjustudie Ă€r att undersöka personalens kunskaper om och anvĂ€ndandet av Ät S.M.A.R.T.-modellen i Malmö skolrestauranger.

SyfteÖvergripande syfte i studien Ă€r att undersöka vad som Ă€r möjligt att tillĂ€mpa av systemteori i interventionsstudier för barn i behov av sĂ€rskilt stöd samt vilka teoretiska och praktiska implikationer det kan fĂ„ för interventioner för dessa barn. MetodEn ideal systemteoretisk intervention konstruerades, med hjĂ€lp av generell systemteori och dynamisk systemteori för att anvĂ€ndas som ett verktyg för analys. DĂ€refter vidtog en systematisk litteraturstudie baserat pĂ„ ett hermeneutiskt och systemteoretiskt angreppssĂ€tt. ResultatResultat av litteraturundersökningen blev att endast tre artiklar inkluderades. Dessa artiklar analyserades i jĂ€mförelse med den ideala systemteoretiska interventionen. Analysen visar att systemteori fortfarande anvĂ€nds pĂ„ ett övergripande sĂ€tt och att man i interventionerna inte anvĂ€nder systemteori under hela interventionsprocessen.Aspekter som saknades i interventionerna Ă€r ekologisk validitet, reaktivitet och systemkarakteristika. Lite förenklat innebĂ€r detta att man inte beaktar de processer som pĂ„gĂ„r i relationen mellan det specifika barnet och en specifik kontext.

Over the past one hundred years, there has been an increasing globalization and industrialization of the food systems. As a result, the distance between the production and the consumption of food has increased, both in time and space and in the minds of people. There is also an increasing concern for the environmental effects of industrial farming and the long distance transportation of food. Sustainable agriculture and efforts to build more sustainable food systems has emerged in opposition to the global food market. The definitions of sustainability usually include environmental, social and economical aspects. To build more localized food systems is seen as one way towards increased sustainability.

The purpose of this article is partly to find out how the burial grounds are used today and the needs of its visitors, but also to develop the character and expression of future burial grounds. My suggestions focus on burial grounds without religious attributes; something that, according to the burial law (Begravningslagen, 1990:1144), the manager of the burial ground is ordered to obey. In my design I aim to fulfill any requests regarding the place of burial that have been raised during my study. I have chosen the history of burial grounds as my starting point and will subsequently discuss their significance in today's society. I describe what distinguishes the burial ground throughout history from medieval times and onwards. Tradition and religion are closely linked regarding burial rituals.

Denna studies syfte Àr att undersöka hur ett urval slöjdlÀrare tar sig an hÄllbar utveckling inom respektive slöjdinriktning i skolan. De frÄgestÀllningar jag utgÄr ifrÄn behandlar lÀrarnas förhÄllningsÀtt till begreppet och traditioner som finns inom respektive slöjdart samt förutsÀttningar utifrÄn materialen. För att ta reda pÄ detta har jag utgÄtt frÄn en kvalitativ metodansats dÀr intervjuer med tre textilslöjdslÀrare respektive tre trÀ- och metallslöjslÀrare ingÄtt. Jag har Àven utfört observationer pÄ en skola inom de bÄda slöjdarterna, för att fÄ en inblick i hur lÀrare och elever agerar och hanterar materialen ur ett hÄllbarhetsperspektiv. Studien utgÄr ifrÄn teoretiska utgÄngspunkter som Soujanens teori om slöjd kopplat till fyra bÀrande principer för hÄllbar utveckling.

When the purpose is to create an illustration plan for a new neighbourhood there arelots of things to think about. In this report follows a description of the three differentplan modells SCAFT/TRÅD, garden city and ekological planning. SCAFT is aplanning model that were used in the 1970s. It contains proposals how to make thetraffic enviorment safer. TRÅD replaced SCAFT in 1982 and it contains also adviceshow to make the traffic enviorment safer.