Sökresultat:
566 Uppsatser om Ekologisk hćllbar dagvattenhantering - Sida 10 av 38
Staden som utopi : om hur strÀvan efter ett bÀttre samhÀlle konkretiseras i planideal
Den hÀr kandidatuppsatsen bygger pÄ litteraturstudier och behandlar begreppet planideal ur ett historiskt sÄ vÀl som samtida perspektiv. Uppsatsens fokus ligger pÄ diskussion kring vad dagens planideal skulle kunna vara, dÀr hÄllbarhet Àr ett centralt begrepp. Ekologisk, ekonomisk och social hÄllbarhet har sedan Brundtlandrapporten 1987 lyfts fram som viktiga vÀrden och har sedan dess pÄverkat dagens stadsplanering. För att fÄ förstÄelse för vad för tidigare samhÀllsförÀndringar som ligger till grund för olika planideal ges en kortfattad historisk redogörelse för 1900-talets ideal för stadens fysiska form. I uppsatsens första del ges en historisk redogörelse för vilka planideal som dominerat i Sverige under 1900-talet och vad som föranlett dem.
Pedagogiska kullerbyttor och barns syn pÄ det osynliga
Uppsatsen behandlar sex och nioÄriga barns tankar om materians byggnad och omvandling efter att de givits möjlighet att delta i en gemensam undervisningssekvens. Barnens tankar har belysts i förhÄllande till ett i uppsatsen redovisat skolutvecklingsprojekt. En intervju med vardera Ätta barn har genomförts och analyserats. Studiens resultat visar de sex- och nioÄriga barnens kvalitativt skilda sÀtt att förstÄ grundlÀggande begrepp för en ekologisk förstÄelse. Partikelbegreppet, dvs.
Stadsodling : Ett medel för hÄllbarhet?
Transporter, resursslöseri och okunskap hos konsumenter tyder pÄ att den globala matindustrin Àr ohÄllbar och ett alternativ till den industrialiserade matproduktionen Àr att konsumera mer nÀrproducerat och ekologiskt och öka medvetenheten om hur vÄr mat hamnar pÄ bordet. DÀrför Àr det intressant att studera fenomenet stadsodling som uppstÄr pÄ allt fler stÀllen runtom i vÀrlden.Syftet med detta arbete Àr att undersöka de ekologiska, sociala och ekonomiska hÄllbarhetsaspekterna med stadsodling och frÄgestÀllningen lyder: ?Hur kan stadsodling bidra till ekologisk, social och ekonomisk hÄllbarhet?? För att besvara frÄgestÀllningen studeras litteratur och ett fall i verkligheten, TrÀdgÄrd pÄ spÄret.Resultatet visar att det finns olika typer av stadsodling och att TrÀdgÄrd pÄ spÄret Àr en variant som har flera sociala och ekologiska aspekter. Det visar sig att stadsodling som ett medel till att försörja en stads invÄnare med mat Àr orealistiskt men att stadsodling har mÄnga andra aspekter inom hÄllbarhet. Stadsodling kan verka för social hÄllbarhet genom att vara en plats för rekreation och sociala möten.
HÄllbart Hemsedal : En hÄllbar turismutveckling för att vara Skandinaviens mest attraktiva resmÄl?
SammanfattningHemsedal Àr en turistdestination mellan Bergen och Oslo, Norge. Deras vision Àr att vara Skandinaviens mest attraktiva resmÄl för fjÀllsport och unika kulturupplevelser. Att söka skapa en hÄllbar turismutveckling, genom en enhetlig definition av begreppet samt genom lÀmpliga verktyg, anser författarna Àr av betydelse för Hemsedal. Detta för att vara konkurrenskraftiga nog till att göra ansprÄk pÄ titeln Skandinaviens mest attraktiva resmÄl, samt för en fortlevnad av destinationen. Hemsedal bör vara ekonomisk, ekologisk samt sociokulturellt lÄngsiktigt hÄllbar.
Civilsamh?llets medbest?mmande i stadsplanering ? en f?ruts?ttning f?r h?llbar tillv?xt enligt Agenda 2030
Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka huruvida civilsamh?llets medbest?mmande i stadsplanering sker p? kommunal niv? p? regelbunden och demokratisk grund, i enlighet med Agenda 2030. Teori: Id?n om ?wicked problems? (elaka/trassliga problem) av Horst Rittel och Melvin Webber (1973) anv?nds som teoretiskt ramverk f?r studien. Teorin f?ruts?tter bland annat att det inte finns n?gon gemensam syn p? problem som hanteras inom stadsplanering eftersom olika akt?rer ser p? deras komplexitet utifr?n sina
institutionella logiker och uppfattningar.
HÄllbar utveckling : En studie av hur ekologisk, social och ekonomisk aspekt av hÄllbar utveckling synliggörs och tydliggörs genom lÀrandet i förskola/förskoleklass
 HÄllbar utveckling Àr ett komplext begrepp dÀr det inte finns nÄgon fÀrdig metod för hur pedagoger ska integrera sociala, ekologiska och ekonomiska aspekter i sitt vardagliga arbete med barnen. Vi ansÄg det intressant att se om det som vi tror om pedagogernas förhÄllningssÀtt till hÄllbar utveckling stÀmde med verkligheten. Syftet med vÄrt examensarbete var att genom kvalitativa intervjuer, undersöka hur nÄgra pedagoger och tvÄ rektorer tolkar innebörden av hÄllbar utveckling och dess aspekter. Vi ville ocksÄ veta hur styrdokumentens betydelse i planering och tillÀmpning av de olika aspekterna kom till uttryck. Vi valde att anvÀnda oss av kvalitativ intervjumetod som Àr semistrukturerad för vi ansÄg att vi kunde fÄ en bÀttre inblick i hur intervjupersonerna förhÄller sig till begreppet hÄllbar utveckling.
Det ekologiska steget : En studie kring hinder och drivkrafter för lantbrukares val att bedriva ekologisk livsmedelsproduktion i Ăstergötland
Denna studie syftar till att identifiera vad det Ă€r som driver eller hindrar lantbrukare i Ăstergötland att stĂ€lla om sitt lantbruk till ekologisk produktion och huruvida de identifierade pĂ„verkningsfaktorerna skiljer sig Ă„t mellan konventionella och ekologiska lantbrukare. Semistrukturerade intervjuer med tre konventionella samt fyra ekologiska lantbrukare genomfördes för att undersöka deras erfarenheter. Respondenternas erfarenheter redovisas i sex identifierade teman; GĂ„rdsspecifika förutsĂ€ttningar, Ekonomi, Politik, Administration och regelverk, Miljö och hĂ€lsa samt Produktionsteknik. En jĂ€mförelse mellan de bĂ„da grupperna genomförs och det empiriska materialet stĂ€lls mot tidigare forskning. Resultatet av studien visar att skillnader mellan ekologiska och konventionella lantbrukares uppfattningar kring hinder och drivkrafter förekommer, men inte inom alla teman.
Ekologisk nötköttsproduktion i GÀvleborgs lÀn :
The objective of this study was to make an inventory and a potential analysis of the organic beef
production in the region of GĂ€vleborg, Sweden. A survey was conducted, where a questionaire
was sent to all farmers in the region who had environmental subsidies concerning organic
cropping systems in 2001. In total, there were 701 farmers, of which 46 % participated in the
study. Three slaughter houses were interviewed to get their pictures of the development of
organic beef production. The study shows that there are potentials and interests in the region to
increase the production of organic beef.
Samha?llsplanering med BREEAM Communities : Certifieringsverktygets pa?verkan med ha?nsyn till miljo?ma?ssig ha?llbarhet
I takt med urbanisering och samha?llstrender har utvecklingen och samha?llsplaneringen av sta?der blivit allt viktigare. BREEAM Communities a?r ett relativt nytt, brittiskt, certifieringssystem fo?r stadsdelar och fungerar som ett verktyg samt bedo?mningsunderlag fo?r samha?llsplanerare. Verktyget fungerar som ett systematiskt underlag fo?r att kunna bygga ha?llbara stadsdelar och tar sa?ledes ha?nsyn till alla tre dimensioner av ha?llbarhet; sociala, ekonomiska och ekologiska.I Sverige har stadsdelscertifiering pa? senare a?r uppma?rksammats.
VÀlfÀrd i ekologisk och konventionell grishÄllning :
Organic animal husbandry has received a lot of criticism lately. The aim of this literature review was to examine if the rules and principles of organic pig farming give better or worse welfare in comparison to the conventional systems in Sweden. Health, physiology and behaviour have been used as indicators of welfare in this study. This is due to the importance of using more than one indicator in welfare assessments. Studies have shown that organic pigs have more remarks on joints when slaughtered, but these remarks can be reduced by vaccination against erysipelas.
Kommunikation av ekologiskt livsmedel : En intervju- och textanalysstudie av hur ekologiskt livsmedel kommuniceras mot konsumenter
Denna studie fokuserar pÄ den retoriska framstÀllningen av ekologiskt livsmedel inom ramen för miljökommunikation och ekologiska teoriperspektiv. Syftet Àr att analysera vilka förestÀllningar som kopplas till begreppet ekologiskt livsmedel. Vidare undersöks svenska myndigheters och organisationers syn pÄ ekologiskt livsmedel i förhÄllande till dagligvaruhandelns retoriska framstÀllning av ekologiskt livsmedel. Metodiken bygger pÄ tvÄ insamlingsmetoder. Kvalitativa forskningsintervjuer har genomförts med myndigheterna Livsmedelsverket, Konsumentverket och Jordbruksverket.
HÄllbar förnyelse av rekordÄrens bebyggelse
Uppsatsen behandlar förnyelseÄtgÀrder pÄ flerbostadshus frÄn perioden 1961-1975, under
rubriken HÄllbar förnyelse av rekordÄrens bebyggelse. I uppsatsen ligger fokus frÀmst pÄ
ekologisk hÄllbarhet i renovering och förnyelse av denna bebyggelse, och inte i sÄ stor
utstrÀckning ekonomisk och social hÄllbarhet.
Uppsatsen innehÄller tre avsnitt. Första delen handlar om vad som gjorts pÄ detta omrÄde i
Sverige idag, vilket vi redovisar i en beskrivning av ett antal omrÄden som studerats nÀrmare
genom studiebesök pÄ olika platser och hos konsulter. Denna information tillsammans med
ytterligare information frÄn tillgÀnglig litteratur pÄ Àmnet har vi sen sammanstÀllt i en slags
ÄtgÀrdsbank som fastighetsÀgare ska kunna anvÀnda för inspiration.
HÄllbar stadsutveckling enligt principerna Cradle to Cradle : frÄn teori till praktik i Kilen, Ronneby
Vad Àr egentligen hÄllbar stadsutveckling och kommer vi i framtiden att kunna planera
stadsmiljöer som har en positiv inverkan, pÄ bÄde natur och mÀnniska, i stÀllet för en negativ?
En av de grundlÀggande principerna för designteorin Cradle to Cradle Àr att vi ska
agera hÄllbart i stÀllet för mindre ohÄllbart. Dock Àr teorin Ànnu relativt outforskad inom
fysisk planering.
Utöver att undersöka Cradle to Cradle som designteori för hÄllbar stadsutveckling Àr syftet
med uppsatsen att dess resultat och slutsatser ska kunna utgöra verktyg för hÄllbar
fysisk planering. Uppsatsen syftar ocksÄ till att inspirera med innovativa idéer och lösningar
i den byggda miljön.
Uppsatsen inleds med en teoretiskt grundad diskussion kring vad som kan utgöra normativa
principer för hÄllbar stadsutveckling. Efter en grundlig objektiv översikt av Cradle to
Cradle stÀlls designteorin i relation till de normer som stÀllts upp.
Intentionerna med Cradle to Cradle Àr goda men designteorin Àr i dag frÀmst inriktad
mot ekologisk och ekonomisk hÄllbarhet och den viktiga sociala aspekten Àr inte utvecklad.
För ett förverkligande av teorins visioner skulle en övergÄng till Cradle to Cradle,
som stÄr för det vi kallar ekologisk modernisering, behöva ske parallellt med beteendeförÀndring
genom ett ifrÄgasÀttande av de normer, för till exempel produktion och konsumtion,
som vi lever efter i dag.
Hur kan djurvÀlfÀrden inom ekologisk grisproduktion förbÀttras?
GrishÀlsan inom KRAV-certifierad produktion har förÀndrats det senaste Ärtiondet och besiktningsstatistik utmÀrks numera av fler ledanmÀrkningar, lunginflammationer och leverskador orsakade av parasiter. Detta i kombination med en markant ökad smÄgrisdödlighet Àr bekymrande eftersom det strider mot den ökade vÀlfÀrd som KRAV efterstrÀvar och konsumenterna efterfrÄgar.
NÀr djurvÀlfÀrd diskuteras mÄste man dock notera att detta Àr ett brett och svÄrbedömt begrepp som kan definieras pÄ olika sÀtt. Idag talas det framför allt om tre synsÀtt som utgÄr antingen frÄn djurets kÀnslor, dess hÀlsa och funktion eller hur naturligt det lever. KRAV-grisar fÄr genom djurhÄllningen utlopp för fler naturliga beteenden och dÀrmed ökat vÀlbefinnande men nÀr man ska vÀga detta mot den ökade ohÀlsan blir det svÄrt att avgöra vad som Àr viktigast. Det har dock utvecklats ett antal mÀtsystem för djurvÀlfÀrd som inkluderar flera kriterier.
Dagvattenhanteringsproblematik i södra Kurdistan : hur gör man i Sverige och internationellt
I
södra
Kurdistan
dÀr
exploatering,
utbyggnad
och
förtÀtning
av
nya
respektive
befintliga
bebyggelseomrÄden
sker
Ă€r
dagvattensituationen
mycket
allvarlig.
Arealerna
av
hÄrdgjorda
ytor
ökar
stadigt
med
exploateringen.
Infiltrationen
av
nederbörd
i
tillrinningsomrÄden
minskar
stÀndigt.
Stora
mÀngder
regn
avrinner
frÄn
ytor
som
en
gÄng
var
genomslÀppliga
till
lÄgt
belÀgna
och
kÀnsliga
omrÄden.
Flödestopparna
blir
stora
och
icke
reglerade
vid
sÄvÀl
extensiva
som
mÄttliga
regn.
DÄligt
dimensionerade
och
utformade
dagvattensledningssystem
medför
snabba
belastningar
pÄ
ledningarna
sÄ
att
lÀckage
och
brÀddning
av
smutsvatten
i
bebyggelseomrÄden
blir
ett
faktum.
Bebyggelsen
vid
nÀrliggande
torra
vattendrag
riskerar
att
drabbas
av
stÀndiga
översvÀmningar.
I
omrÄden
dÀr
man
har
sprÀngt
berg
och
branta
slÀnter
för
att
anlÀgga
vÀgar
och
annan
infrastruktur
blir
marken
kÀnslig
för
erosion.
Instabil
och
dÄligt
utförd
schaktning
gör
att
mÄnga
byggnadsanlÀggningar
utsÀtts
för
skred
nÀr
marken
utsÀtts
för
lÄngvarigt
regn.
Nederbörd
i
stadsbebyggelsen
förknippas
alltid
i
folkets
minne
som
en
besvÀrlig
situation
med
bland
annat
spridning
av
föroreningar
och
dÄlig
Ätkomlighet
genom
stadens
olika
delar.
Dessa
problem
och
den
allvarliga
situationen
och
avsaknaden
av
ett
anpassat
och
fungerande
dagvattenledningssystem
i
södra
Kurdistan
(studieomrÄdet)
ledde
till
mitt
val
av
Ă€mne
för
detta
examensarbete.
Arbetet
Ă€r
uppbyggt
i
tvÄ
delar.
Den
första
delen
bestÄr
av
utförliga
observationer
i
studieomrÄdet.
Dagvattenhanteringsproblematiken
i
södra
Kurdistan
beskrivs
hÀr
bÄde
i
ord
och
bild.
HĂ€r
görs
ocksÄ
en
genomgÄng
av
ett
antal
problem,
bland
annat
av
urbanisering
samt
ökad
andel
hÄrdgjorda
ytor
och
vattenförbrukning.
Andra
delen
av
arbetet
bestÄr
av
en
litteraturstudie
dÀr
dagvattenhanteringsutveckling
i
Sverige
beskrivs
med
en
översiktlig
presentation
av
ett
antal
exempel
pÄ
dagvattenhantering
bÄde
i
Sverige
och
internationellt.
MÄlet
Ă€r
att
konkretisera
dagvattenproblematiken
i
södra
Kurdistan
och
att
arbeta
pÄ
ett
underlag
som
skulle
kunna
fungera
som
arbetsmodell
för
vad
man
kan
göra
för
att
lösa
dagvattenproblematiken
i
södra
Kurdistan.
För
att
ta
fram
ett
sÄdant
underlag
visar
jag
vilka
byggstenar
som
ingÄr
i
dagvattenhanteringssystemen
och
dels
vilka
problem
dessa
Ă€r
anpassade
för.
I
en
tabell
redovisar
jag
ett
antal
exempel
pÄ
tÀnkbara
lösningar
utifrÄn
bÄde
svenskt
och
internationellt
dagvattenhanteringsperspektiv.
Min
metod
har
varit
att
göra
besök
pÄ
det
valda
studieomrÄdet
(södra
Kurdistan)
för
att
tydligt
kunna
redogöra
för
vilka
dagvattenproblem
som
finns
dÀr.
Jag
kommer
att
utföra
ett
antal
observationer
pÄ
omrÄdets
dagvattenanlÀggningar
för
att
se
hur
de
Ă€r
konstruerade
och
utformade,
samt
hur
dagvattnet
hanteras
allmÀnt
i
södra
Kurdistan.
MÄlet
Ă€r
att
arbeta
fram
ett
dokument
i
ord
och
bild
om
dagvattenproblematiken.
I
min
studie
ingick
dÀrför
tvÄ
genomförda
besök
i
studieomrÄdet
ett
i
januari
och
ett
i
september
2011.
Resultatet
av
dessa
besök
sammanstÀllde
jag
sedan
i
detta
examensarbete.
Till
min
litteraturstudie
har
jag
utgÄtt
ifrÄn
böcker
och
tidskrifter
i
Ă€mnet
dagvattenhantering.
Jag
har
Ă€ven
lÀst
tidigare
publicerade
examensarbeten
om
4
dagvattenhantering
för
att
fÄ
bredare
kunskaper
i
Ă€mnet.
För
kompletterande
bildmaterial
har
jag
i
första
hand
anvÀnt
mig
av
digitala
kÀllor.
En
avgrÀnsning
Ă€r
gjord
i
och
med
att
jag
i
mitt
arbete
beskriver
dagvatten-Â?
hanteringsproblematiken
i
allmÀnhet
med
inriktning
pÄ
urbana
miljöer
utan
att
begrÀnsa
mig
till
nÄgon
specifik
stad.
Jag
har
fokuserat
pÄ
ett
problem
i
taget,
och
med
egna
kommenterar
och
med
hjÀlp
av
kompletterade
bilder
försöker
jag
tydliggöra
dessa.
Ett
av
de
grundlÀggande
problemen
med
dagvattenhantering
i
södra
Kurdistan
Ă€r
att
man
avleder
allt
dag
-Â?
och
DBT
(dusch,
bad
och
tvÀtt)-�
vatten
frÄn
bostadsomrÄden,
industriverksamheter
och
trafikytor
i
gemensamma
ledningar.
Det
innebÀr
att
kemikalier
och
skadliga
Ă€mnen
frÄn
de
olika
verksamheterna
kommer
in
i
dagvattenledningarna
utan
att
nÄgon
ÄtgÀrd
görs
för
att
hindra
dessa
skadliga
Ă€mnen
att
komma
ut
i
naturen.
Eftersom
det
inte
finns
nÄgon
form
av
system
eller
reningsverk
för
rening
av
dag-Â?och
avloppsvatten
innan
och
efter
avledningen
innebÀr
det
att
det
förorenade
vattnet
dÀrför
blir
svÄrt
att
ÄteranvÀnda
och
dra
nytta
av.
Ett
annat
problem
Ă€r
att
avledningsnÀtet
pÄ
grund
av
Älder
och
dÄlig
dimensionering
lÀcker
ut
till
markytan
och
vidare
ut
i
marken,
vilket
kan
innebÀra
stora
miljöproblem
i
framtiden.
Kunskap
och
vikten
av
lokal
dagvattenhantering
kan
dÀrför
vara
viktig
att
pÄpeka
och
förmedla
till
berörda
myndigheter
i
södra
Kurdistan,
bland
annat
Ă€r
det
viktigt
att
hÀnsyn
tas
till
de
lokala
förutsÀttningarna
vid
planering
och
projektering
av
nya
exploateringsomrÄden.
Nya
lösningar
ska
prioriteras
före
de
traditionella
dagvattenlösningarna.
Dessutom
bör
miljöplaner
och
miljökrav
pÄ
sikt
faststÀllas
och
tillÀmpas
i
kommunernas
stadgar
och
översiktliga
planer.
MÄlet
Ă€r
att
i
framtiden
ska
exploatering,
planering
och
utbyggnad
av
nya
bostads-Â?
och
industriomrÄden
ocksÄ
utgÄ
frÄn
dessa
planer
och
krav.
Myndigheternas
strÀvan
ska
Ă€ven
vara
att
arbeta
för
en
god
och
hÄllbar
mark
och
vattenförvaltning
i
landet.
Genom
att
dra
nytta
av
Sveriges
och
andra
EU-�lÀnders
varierade
erfarenheter
vad
gÀller
lokal
dagvattenhantering
kan
dessa
möjligtvis
ocksÄ
tillÀmpas
(mer
eller
mindre)
i
södra
Kurdistan
med
utgÄngspunkt
i
de
lokala
förutsÀttningarna.
Tanken
med
detta
arbete
om
dagvattenhantering
i
Sverige
och
internationellt
Ă€r
att
det
ska
kunna
bli
en
inspirationskÀlla
för
myndigheterna
i
södra
Kurdistan.
Att
det
i
framtiden
ska
leda
till
bÀttre
dagvattenhanteringsarbete
med
miljökvalitet
som
utgÄngspunkt..