Sök:

Sökresultat:

699 Uppsatser om Ekologisk djurhållning - Sida 39 av 47

Samband mellan Social hållbarhet och Byggnadsarkitektur: ett konkretiserande genom utformning av en förskola

Dimensionerna av hållbar utveckling (ekologisk, ekonomisk och social) är inbördes beroende av varandra och arbetet kring dessa bör ske på alla nivåer i samhället. Då oklarhet kring begreppet social hållbarhet råder inom byggsektorn samtidigt som begreppet är en viktig del i strävandet mot ett hållbart byggande, syftar detta examensarbete till att utreda sambanden mellan social hållbarhet och byggnadsarkitektur åt Skellefteå kommun och projektet Trästad 2012. Examensarbetet öppnar även upp för en fortsatt diskussion kring vad social hållbarhet på en byggnadsnivå kan innebära och konkretiserar den sociala dimensionens inverkan på byggnadsarkitektur genom utformning av en planerad förskolebyggnad i Skellefteå. Arbetet bygger med litteraturstudier upp en teoretisk grund kring begreppen, vilken sedan är utgångspunkten för konkretiserandet. Kopplingen mellan social hållbarhet och byggnadsarkitektur härleds från begreppens förenande i att tillfredställa mänskliga behov.

STADSODLINGAR : En litteraturstudie kring ha?llbarhet och byggnadsintegrerade stadsodlingar i Afrika och Nordamerika

Jordens befolkning o?kar i snabb takt och stadsodlingar kan vara ett sa?tt att fo?rse den o?kande populationen med mat. Hur byggnadsintegrerade stadsodlingar, med fokus pa? tak, kan kopplas till ha?llbarhet underso?ks i denna rapport. Den nuvarande situationen i Afrika och Nordamerika underso?ks och fra?gesta?llningen som besvaras a?r: Hur skiljer sig prioriteringen av olika dimensioner av ha?llbarhet vid olika fo?rutsa?ttningar fo?r urbana byggnadsintegrerade odlingar i Afrika och Nordamerika?Vilka aspekter av ha?llbarhet som kopplas till byggnadsintegrerade stadsodlingar besta?ms till ekologiska, sociala och ekonomiska.

Ekonomisk utveckling eller ekologisk avveckling? -En studie om företagsledares syn på tillväxt

Bakgrund och problemdiskussion: Tillväxt ses i dag som en naturlig grund i vårt samhälls-byggande och ordet har blivit nästintill utbytbart med utveckling. Det överskuggande målet för politiker och företag är fortsatt tillväxt, samtidigt som naturvetare i en parallell värld påpekar att vi har nått gränsen för vad planeten förmår. En betydelsefull men förhållandevis outforskad roll i detta innehas av företagen, varför det också finns ett intresse i att närmare undersöka företagens hållning gentemot problematiken.Frågeställning:? Hur ser företagsledare på tillväxt, resursanvändning och företagande?Syfte: Syftet är att ta del av framstående företagsledares tankar och reflektioner kring tillväxt, resursanvändning och företagande, för att på så sätt belysa tillväxtens dilemma utifrån ett företagsperspektiv ? något som tidigare främst har gjorts ur ett naturvetenskapligt perspektiv.Metod: För att kartlägga och undersöka formulerad problematik är studien av både explorativ och deskriptiv karaktär. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med sex företagsledare som både har inflytande inom näringslivet och som har uttalat sig i hållbarhetsfrågor.Resultat: Resultatet presenterar företagsledarnas tankar och reflektioner kring tillväxt, resursanvändning och företagande.

Användning av arbetshästar i kommuners grönyteskötsel : med avseende på miljö, ekonomi och brukarvärden

Hästens roll i samhället har förändrats, från att vara ett arbetsredskap i strid eller i det dagliga arbetet, till ett fritidsintresse som får ta allt större plats. Samtidigt är strävan mot ett hållbart samhälle med ekologi och miljö som nyckelord en viktig del. Hästen kan då anta en nygammal roll som redskap för att uppfylla kriterierna som ett miljövänligt arbetsdjur. I Sverige finns fortfarande kunskaper för att använda arbetshästar, dessa kunskaper kan förvaltas, utvecklas och utnyttjas i mer än uppvisningssyfte.I studien undersöks hästen som arbetsredskap i parkmiljöer ur miljö- ekonomi- och brukarperspektiv. Som metoder har litteraturstudie, intervjuer och en Cost-Benefit-analys använts.

Att upptäcka Mellanstaden : En studie av stadens ytterområden med Kristiansta som exempel

Det är många faktorer som påverkar stadsutvecklingen och som skapar stadens identitet. Medverkande krafter är de offentliga och privata aktörernas intressen, den nationella bostadspolitiken, den befintliga fysiska strukturen samt stadens historiska bakgrund. I en tid då globalisering och kulturella förhållanden skapar en konkurrens mellan städerna kan stadens identitet och ekonomisk utveckling ses som viktiga faktorer i strävan efter att göra staden attraktiv. Avregleringen av bostadsmarknaden har bidragit till att privata aktörer får allt större inflytande över stadsutvecklingen. Olika grupper som till exempel företagarföreningar satsar på stadskärnans förnyelse.

Ekologi som kommersiell vara

Organic cotton has been in the medias field of vision for quite some time. This interestalso reflects in a growing awareness in the textile industry where more and morecompanies today offer organic cotton in their product range. With this in mind wequestion whether organic cotton has become a viable commercial product. We alsoacknowledge there is a lacking of understanding the complex problems that organiccotton manufacture involves, for example the huge effort and cost required for a transitionfrom conventional to organic cotton farming.The purpose of this paper was to study how textile, ecology and competition today arebeing combined by companies. We wanted with our investigation to find out whethercompanies in the textile industry use ecology as a competitive advantage.

Ökning av ekologisk skolmat ? är det möjligt? Inköpares uppfattningar om ekologiska inköp i offentliga skolmåltidsverksamheter.

Uppsatsen inleds med en kort introduktion i ämnet hållbar utveckling för att sedan fokuserapå den ekologiska dimensionen av begreppet. Bakgrunden belyser hur miljöproblem kankopplas till maten vi äter och miljöfördelar med ekologiskt jordbruk. År 2005 satteregeringen ett produktionsmål för jordbruket att 20 procent av arealen ska brukas ekologiskttill år 2010. För att möta produktionsmålet sattes ett inriktningsmål för den offentligakonsumtionen att 25 procent skulle vara ekologiskt år 2010. Flera tidigare studier visar attkomplexiteten med att öka andelen ekologiska livsmedel i måltidsverksamheter är stor.

Göteborgs blå struktur : med studie av Osbäcken

Gothenburg municipality has a lot of natural water. This paper enhances the function and importance of water in the city. It also deals with the problems of sewage water and flooding. Gothenburg has reached an advanced stage of water planning. By developing a Waterplan, the municipality highlight that water has an important position in the urban planning.

Livet på ett garagetak : en utvärdering av underbyggda bostadsgårdar

Förtätning av städer har blivit en allt mer förekommande lösning på dagens stadsbyggnadsfrågor. När det gäller förtätning och expansion så är Malmö inget undantag. Genom denna typ av åtgärd i redan byggd miljö kan Malmö växa med minst 100 000 invånare inom loppet av en 20-årsperiod. Det medför stora förändringar som kommer att beröra Malmös invånare och andra som är verksamma i staden. När en stad står inför en förtätningsprocess är det ofta friytorna som tas i anspråk och bebyggs. Därmed ökar risken att människors tillgång till gröna närmiljöer går förlorade.

Urban kannibalism : relationen mellan människa och produktionslandskap

Samtidens jordbruk står inför stora utmaningar för att kunna tillgodose världens befolkning med mat. Varje hektar odlingsbar mark kan därför komma att spela en viktig roll i framtiden. Studien visar att dagens relation mellan människa och produktionslandskapet är svag. Detta får konsekvenser för allt ifrån hur vi hanterar det produktiva landskapet i dagens planering till konsumtionsmönster på individnivå. I förlängningen innebär detta att vi äventyrar vårt produktionslandskap som en viktig resurs för framtida matförsörjning. Idag försvinner Skånes åkrar med en rasande fart och exploateringstakten på den bördiga myllan har ökat drastiskt under de senaste åren.

En milkshake med Etylmetylfenylglycitat, tack!

Syftet med detta projekt är att med grafisk design upplysa om hälsorisker vi utsätts för genom kemiska tillsatser och bekämpningsmedel i maten. Jag vill förändra uppfattningen om den mat vi äter idag som inte är ekologisk, det val som man oftast gör på grund av att de är det billigaste alternativet. Med på köpet får vi en rad olika hälsorisker. Idag får allt fler barn diagnosen ADHD när de egentligen är glutamatförgiftade. Glutamat är en kemisk tillsats som används som smakförstärkare i livsmedel.

Miljömärkning av hotell : En studie av miljömässiga och ekonomiska effekter

Idag är turismen en av världens största näringar och den förväntas växa ytterligare framöver. Turismen bidrar på många sätt till den ekonomiska utvecklingen världen över men effekterna av tillväxten kan även få förödande konsekvenser för miljön. En ökad miljömedvetenhet inom turismbranschen har på senare tid resulterat i olika miljöledningssystem och miljömärkningar. En miljömärkning är Svanen som bildades som ett svar på den ökade miljömedvetenheten i samhället. År 1988 beslöt sig det Nordiska Ministerrådet att utreda möjligheterna att införa en frivillig nordisk miljömärkning.

Hållbar turismutveckling inom upplevelsenäringen på svenska vintersportdestinationer

Klimatförändringen hotar påverka oss dramatiskt om vi inte göra något nu. Vi människor uppmuntras till att byta till miljövänlig el, åka kollektivtrafik och att sopsortera. Tidigare hölls denna debatt bort från turismen, men allt eftersom debatten har vuxit har även turismen börjat påverkas. Det förutspås att turister i allt större utsträckning kommer börja välja resmål utefter dess miljöpåverkan och därav kommer de destinationer som arbetar aktivt med miljöfrågor att vinna konkurrenskraft. Den del inom den svenska turismen som är starkt hotad av den eventuella klimatförändringen är vintersportdestinationer.

Rysk aggression, terrorism och klimatf?r?ndringar: en analys av s?kerhetspolitiska problemdefinitioner i svensk riksdagsdebatt 2015

I denna uppsats g?rs en deskriptiv och j?mf?rande analys av olika partif?retr?dares s?kerhetspolitiska problemdefinitioner i en specifik riksdagsdebatt som avh?lls i januari 2015. Problem: Unders?kningen utg?r fr?n att uppfattningen om vad som utg?r ett samh?llsproblem ? i detta fall s?kerhetspolitiska problem - och vad detta n?rmare best?r i inte ?r n?gon sj?lvklarhet, utan n?got som formas av en st?ndigt p?g?ende debatt och diskussion i vad som kan liknas vid en kampartad kollektiv definieringsprocess d?r olika akt?rer str?var efter att etablera just sin verklighetsuppfattning som dominerande. Med denna utg?ngspunkt kan samh?llsproblem av olika slag betraktas som sociala konstruktioner.

Kompensationsåtgärder vid exploatering av naturmark

Samhällets expansion i form av bostadsbebyggelse, infrastruktur och rekreationsområdenska följa en hållbar utveckling. Expansionen på naturmark går idaginte hand i hand med den hållbara utvecklingen då detta leder till en förlust avnaturmark och dess värden.Studien syftar till att undersöka om kompensationsåtgärder kan vara en metod föratt värna om naturmark som står utan lagstadgat skydd och dess ekologiska värden.Syftet är att redogöra för vad begreppen, kompensationsåtgärder inklusiveersättningshabitat och ersättningsbiotoper, innebär och hur dessa kan värna omarealen av naturmark och dess inneboende ekologiska värden. Studien undersökerockså om det finns metoder att arbeta efter då man väljer att kompenseranaturmark. Målet är att lyfta fram ekologisk kompensation inom landskapsarkitektsoch liknande yrken.Det här är en intervju- och litteraturbaserad studie som inledningsvis pekar påbehovet av en metod för att Sverige inte ska förlora naturmark som en följd avexploatering. Studien redogör för begreppet kompensationsåtgärder och metodenkompensationsprincipen och den svenska varianten balanseringsprincipen.Begreppen ersättningshabitat och ersättningsbiotop undersöks som en del avkompensationsåtgärder som sker inför exploatering av naturmark.

<- Föregående sida 39 Nästa sida ->