Arbetet syftar till att undersöka och jämföra hur två svenska företag som säljer ekologisk textil resonerar kring inköp, marknadsföring och försäljning av dessa textilier. Frågeställningarna berör efterfrågan, hur företagen kan garantera att miljömärkningar och certifieringar efterföljs samt hur företagens storlek påverkar möjligheter till marknadsföring och försäljning av ekologisk textil. Intervjuer med två svenska företag som säljer ekologisk textil är genomförda. Resultatet visar på att det finns flera aspekter där företagen skiljer sig åt, bland annat i inställningen till ekologisk textil och anledningen till att de säljer det. Resultatet visar även på de svårigheter som finns vad gäller miljömärkning och certifiering, där företagen inte kan göra annat än att lita på att kraven på de ekologiska textilier de säljer efterföljs.

Klimatförändringar gör dagvattenhantering allt mer komplicerad, framför allt i hårdgjorda miljöer, med översvämningar, sänkt grundvattennivå och spridning av föroreningar som konsekvens. För att förhindra detta kan öppna anläggningar användas som komplement till traditionell dagvattenhantering. Öppna dagvattenanläggningar ligger i eller nära markytan och hanterar dagvatten på sätt som återfinns i naturen. De bidrar till ekosystemtjänsterna utjämning av flödestoppar, grundvattenbildning och dagvattenrening, men olika anläggningar bidrar i varierande grad till tjänsterna. I examensarbetet har fem öppna dagvattenanläggningar studerats. Tre av dessa, infiltration på gräsytor, svackdiken och översvämningsytor, är vegetationsklädda.

Klimatförändringar och andra miljöproblem kan i framtiden komma att innebära stora påfrestningar på städer. Socio-ekologisk resiliens är ett sätt att förstå motståndskraft och förändring hos sociala och ekologiska system. För att göra städer mer motståndskraftiga för yttre och inre störningar har ett socio-ekologiskt resiliensförhållningssätt till planering ansetts givande. Konceptet socio-ekologisk resiliens kan också betraktas som en brygga mellan social hållbarhet och ekologisk hållbarhet.Denna uppsats undersöker ifall det finns uttryck för socio-ekologisk resiliens i svenska kommuners strategiska planering och om det finns strategier i kommunerna för att binda ihop social hållbarhet med ekologisk hållbarhet. Genom studier av teoretisk litteratur kring socio-ekologisk resiliens har fyra utgångspunkter för en planering för socio-ekologisk resiliens tagits fram och med hjälp av dessa fyra utgångspunkter analyseras nio kommunala översiktsplaner.Planerna har valts ut för att spegla ett genomsnitt av svenska kommuner.

I Sverige föds grisar upp i antingen konventionell eller ekologisk produktion, vilken utgör en procent av den totala produktionen. De raser som används inom de båda systemen är des-amma, dock skiljer sig utformningen av inhysning, utfodringsstrategi och omgivningstempe-ratur mellan systemen, vilket ställer olika krav på djuren. Hälsoproblemen i de olika systemen skiljer sig även åt. Där genotyp-miljösamspel förekommer och är starkt, rangordnas djuren olika med avseende på avelsvärde beroende på om de befinner sig i en konventionell eller ekologisk miljö. Där samspelet inte förekommer eller är svagt, rangeras djuren lika i bägge miljöerna. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva genotyp-miljösamspel för grisars produkt-ionsegenskaper mellan konventionell och ekologisk produktionsmiljö och om det behöver ut-formas ett enskilt avelsprogram för ekologisk grisproduktion.

Eight healthy 3-day-old foals were given repeated injections of trimethoprim-sulfadiazine intravenously for 3 days, at a dosage of 15 mg/kg bodyweight (2,5 mg trimethoprim and 12,5 mg sulfadiazine). Blood samples were collected prior to each administration and for the following 24 hours after last administration. Serum concentrations of trimethoprim and sulfadiazine were measured and the pharmacokinetics for the substances were studied. The elimination half time (t½) and clearance (ClB) for trimethoprim and sulfadiazine for the foals did not diverge from adult horses. According to these data it is possible to assume that the same dose interval and dose can be used for foals as for adult horses.

Denna uppsats undersöker KRAVs möjlighet att förändra jordbruket i mer hållbar riktning genom att studera mjölkbönders inställning till ekologisk produktion i Halland. Både ekologiska och konventionella bönders syn på ekologisk produktion beaktas. Genom att jämföra KRAVs arbete med de av mjölkbönderna upplevda hindrena för omställning syftar denna studie att ge klarhet i certifieringssystemens effektivitet som politiskt styrmedel. Resultaten visade att de av bönderna upplevda hindren för omställning till ekologisk produktion till stor del grundade sig i fördomar och feluppfattningar. Undantaget var markbrist, vilket av båda grupper identifierades som det största omställningshindret.

Klimatförändringar och andra miljöproblem kan i framtiden komma att innebära stora påfrestningar på städer. Socio-ekologisk resiliens är ett sätt att förstå motståndskraft och förändring hos sociala och ekologiska system. För att göra städer mer motståndskraftiga för yttre och inre störningar har ett socio-ekologiskt resiliensförhållningssätt till planering ansetts givande. Konceptet socio-ekologisk resiliens kan också betraktas som en brygga mellan social hållbarhet och ekologisk hållbarhet.Denna uppsats undersöker ifall det finns uttryck för socio-ekologisk resiliens i svenska kommuners strategiska planering och om det finns strategier i kommunerna för att binda ihop social hållbarhet med ekologisk hållbarhet. Genom studier av teoretisk litteratur kring socio-ekologisk resiliens har fyra utgångspunkter för en planering för socio-ekologisk resiliens tagits fram och med hjälp av dessa fyra utgångspunkter analyseras nio kommunala översiktsplaner.Planerna har valts ut för att spegla ett genomsnitt av svenska kommuner.

Efterfra?gan pa? ekologisk konsumtionsmjo?lk har o?kat explosionsartat de senaste a?ren. Mil- jo?pa?verkan och djurens va?lbefinnande sta?r ofta i fokus i debatten och forskarna a?r fortfa- rande oeniga. En annan intressant fra?ga a?r om ekologisk mjo?lk skiljer sig fra?n konvention- ell mjo?lk rent inneha?llsma?ssigt.

Denna uppsats undersöker KRAVs möjlighet att förändra jordbruket i mer hållbar riktning genom att studera mjölkbönders inställning till ekologisk produktion i Halland. Både ekologiska och konventionella bönders syn på ekologisk produktion beaktas. Genom att jämföra KRAVs arbete med de av mjölkbönderna upplevda hindrena för omställning syftar denna studie att ge klarhet i certifieringssystemens effektivitet som politiskt styrmedel. Resultaten visade att de av bönderna upplevda hindren för omställning till ekologisk produktion till stor del grundade sig i fördomar och feluppfattningar. Undantaget var markbrist, vilket av båda grupper identifierades som det största omställningshindret.

Vi står inför stora klimatförändringar med bland annat en ökad nederbördsmängd som resultat. Baserat på detta så har effektiv dagvattenhantering blivit ett viktigt verktyg för hållbar stadsutveckling. Vatten bör i allt större utsträckning ses som en resurs och tillgång i staden och en tendens till detta ser man i att man allt oftare väljer att integrera öppna dagvattenanläggningar i urbana miljöer. I uppsatsen diskuteras olika aspekter som är viktiga att ta hänsyn till gällande dagvattenhantering, med ett fokus på öppna dagvattenstrukturers estetiska värde. Undersökningen baseras på litteraturstudier samt en platsstudie.Metoderna för att hantera dagvatten har varierat med tiden och under större delen av 1900-talet har dagvattenavledningen skett i slutna system.

Städernas gator har länge utformats utifrån bilisternas behov. Men tiderna har ändrats och idag är det allt vanligare att gatumiljöer utformas för att främja cyklister och fotgängare. Det beror delvis på vår strävan efter ett hållbart samhälle. I detta examensarbete kombineras två aspekter som bidrar till ett hållbart samhälle: hållbar dagvattenhantering i gatumiljöer och goda fotgängarmiljöer. Syftet är dels att undersöka hur hållbar dagvattenhantering kan användas för att utforma en gata som är inbjudande för fotgängare och dels att undersöka hur dagvattnets estetiska egenskaper kan lyftas fram på ett hållbart sätt längs en gata.

Denna studie behandlar ekologisk hållbar utveckling inom den kommunala planeringsprocessen. Den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling är ett omtalat begrepp inom landskapsarkitekturen och har på senare tid fått ta en allt större roll i diskussioner på olika planeringsnivåer och blivit ett övergripande mål inom samhällsutvecklingen. Med en i dagsläget succesivt försämrad miljö och resursbas kan samhällsutvecklingen inte fortsätta i samma takt och riktning. Därför kan ekologisk hållbarhet ses som en grundförutsättning för kommande generationers fortsatta samhällsutveckling. Studien baserar sig på en kritisk granskning av Lunds kommun och dess policydokument för en ekologisk hållbar utveckling. Syftet var att undersöka hur väl visioner för en ekologisk hållbar utveckling efterföljs på kommunal planeringsnivå och konkretiseras i praktiken. Genom en kritisk granskning hade studien som vision att undersöka om det fanns ett eventuellt glapp mellan teori och praktik.

Specialarbete, 15 hpSvenska som andraspråk, SIS133VT 2012Handledare: Sofia Tingsell och Maria Löfdahl.

Med ett förändrat klimat förväntas nederbörd och kraftiga skyfall öka i framtiden. Detta i kombination med en ökad urbanisering och allt fler hårdgjorda ytor i städerna leder till att befintliga dagvattensystem kommer bli överbelastade. Nederbörden förväntas öka med 10-20 procent och avrinningen med 5-25 procent under det närmaste seklet. I många städer har de naturliga avrinningsområdena försvunnit i samband med urbaniseringen och bostäder byggs på olämpliga platser med stor översvämningsrisk. Behovet av en hållbar dagvattenhantering är betydande för att undvika negativa konsekvenser i städerna framöver.

Den här uppsatsens syfte var att ta reda på vad det är som får konsumenter att fatta beslutet att välja ekologiskt producerad mjölk framför konventionellt producerad mjölk. För att besvara syftet användes neoklassisk efterfrågeteori, det antogs också att konsumenter nyttomaximerar. En enkätundersökning vid Ica Maxi i Haninge genomfördes för att samla in nödvändig data som sedan bearbetades i en ekonometrisk modell. Resultatet visar att de individer som är villiga att prioritera ekomjölk till stor del drivs av deras omtanke för djur och natur. Individer som regelbundet och medvetet köper andra typer av livsmedel som är ekologiskt producerade prioriterar också ekomjölk framför konventionellt producerad mjölk..