Denna uppsats berör området förtroendearbetstid, psykosocial arbetsmiljö och specifik arbetstillfredsställelse hos poliser på Ekobrottsmyndigheten.  Enkätstudiens fokus avsåg upplevelse av krav, kontroll, belöning, ledarskap och lön relaterat till deltagarnas positiva alternativt negativa inställning till förtroendearbetstid. I undersökningen deltog 101 av EBMs 183 poliser. Sjuttiofem procent av deltagarna ville fortsättningsvis ha förtroendearbetstid. Studien visade att kvinnliga poliser, positiva till förtroendearbetstid, till skillnad från manliga poliser positiva till förtroendearbetstid, upplevde högre kontroll av arbetstakt. Inga signifikanta skillnader förelåg mellan positiv och negativ inställning till förtroendearbetstid avseende krav, belöning, uppmuntrande ledarskap samt rättvist och stödjande ledarskap..

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka konsekvenserna för ett företag som uppvisar en oren revisionsberättelse. Metod: Kvalitativ metod har använts för att uppfylla uppsatsens syfte. Primärdata har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med representanter från var och en av intressegrupperna, kreditgivare, skatteverket och Ekobrottsmyndigheten. Teori: För att besvara frågeställningen tas utgångspunkt i den institutionella teorin. Resultatredovisning: Totalt har sju intervjuer genomförts med representanter från var och en av intressegrupperna samt med revisorer.

Datum: 29 maj, 2013Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hpInstitution: Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, ESTMälardalens HögskolaFörfattare: Lezan Abdlwafa, Anita Balci & Awat SafariTitel: Bokföringsbrott ? Ett resultat av oaktsamhet i bokföring?Handledare: Ulla PetterssonNyckelord: Bokföringsbrott, oaktsamhet, bokföringsskyldighet, god redovisningssed, Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket, konkursförvaltareFrågeställning: På vilket sätt leder näringsidkarens oaktsamhet i bokföring till bokföringsbrott? Vilka faktorer bidrar till detta?Syfte: Att undersöka hur näringsidkarens oaktsamhet i bokföringen kan vara en av orsakerna till bokföringsbrott.Metod: För att uppnå syftet så använde vi oss av en kvalitativ metod för att få en djupare förståelse av ämnet. Vi inhämtade vårt material till referensramen från litteratur samt lagar såsom bokföringslagen, årsredovisningslagen och brottsbalken. Material till empirin var hämtad från tre intervjuer med personer som besitter relevant kunskap, en skattebrottsutredare, en konkursförvaltare och en åklagare.Slutsats: Det vi har kommit fram till i vår uppsats är att oaktsamhet i bokföring är en orsak till bokföringsbrott, främst i mindre företag som inte har resurser till att upprätta bokföring på ett sätt som ger en rättvisande bild av företagets ekonomiska ställning..

Myndigheternas uppfattning är att den grova ekonomiska brottsligheten har blivit allvarligare på senare år, den har dessutom blivit svårare att upptäcka, mer komplicerad att utreda och lagföra. Ekobrottsmyndigheten är en statlig myndighet som har hand om den största delen av all ekobrottsbekämpning i Sverige. De utreder bland annat bokföringsbrott, konkursrelaterade brott, skattebrott och insiderbrott. Ekobrottsmyndigheten riktar i första hand in sig på den grova ekonomiska brottsligheten, men också på de mindre allvarliga ekobrotten där straffvärdet inte är högt men där lagföringen har ett förebyggande syfte. Av de anmälda brottsmisstankar som kommer in till Ekobrottsmyndigheten så står bokföringsbrott för 37 % och skattebrott står för 48 %.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att utifrån en intressentmodell granska nyttan av revisionspliktenför samhället samt näringslivet. Intressenterna blir i detta fall Ekobrottsmyndigheten,Skatteverket och små och medelstora företag. Hur små och medelstora företag ser pårevisionsplikten kommer analyseras och alternativ till revisionsplikten kommer även attbehandlas.Avgränsningar: Uppsatsen behandlar endast Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten ochnäringslivet. Från näringslivet väljs två företag som författaren vidare undersöker.Metod: Undersökningen riktar sig mot två intressentgrupper. Representanter från dessaintressenter intervjuas i person.Teori: Teorier om revisionspliktens syfte och nytta hämtas från sekundära källor.

SammanfattningDatum: 2014-06-10Författare: Dedic Alma, 920213 & Ölcer Ibrahim, 920301Handledare: Ulla PetterssonNivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 HP Institution: Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, EST, Mälardalens HögskolaNyckelord: Skattebrott, Svartarbete, Oredovisade intäkter.Titel: Skattebrott inom kontantbransch - i form av svartarbetskraft och oredovisade intäkterFrågeställning: ? Hur arbetar Ekobrottsmyndigheten med hjälp av Skatteverket ochSkattebrottsenheten med att förhindra svartarbete och oredovisade intäkter i kontantbranschen? ? Vad anser Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket vara anledningarna till svartarbete och oredovisade intäkter?Syfte: Denna studie syftar till att undersöka hur Sveriges Ekobrottsmyndighet med hjälp av Skatteverket och Skattebrottsenheten arbetar för att bekämpa skattebrott i form av svartarbete och oredovisade intäkter inom kontantbranschen. Utöver detta skall det tas reda på vad samtliga myndigheterna anser vara anledningarna till dessa skattebrott.Metod: Uppsatsens information har samlats in genom vetenskapliga artiklar, webbsidor och tre intervjuer. Uppsatsens intervjufrågor är upprättade på ett kvalitativt semi-strukturerat sätt och omfattar nio öppna frågor.Resultat: Myndigheterna förhindrar skattebrott svartarbete och oredovisade intäkter genom att utföra skattekontroller av näringsidkarens kassaregister och kontrollenhet samt avskräcka privatpersoner från att komma i kontakt med skattebrott. En av dem största anledningar till skattebrott är okunskap för det ekonomiska arbetet i en näringsverksamhet och näringsidkarens girighet för egenvinning..

Denna undersökning handlar om hur revisionspliktens avskaffande kommer att påverka byggbranschen. Det är de kontrollmetoder som överentreprenörer samt skatteverket och Ekobrottsmyndigheten har som står som fokus i undersökningen. Byggbranschen har länge haft problem med ekonomiskbrottslighet, i och med att revisionsplikten avskaffas så ser antagligen många underentreprenörer en möjlighet att friare kunna bedriva oseriös verksamhet.Det är inte enbart de oseriösa underentreprenörerna som kommer att drabbas utav dessa förändringar utan samtliga aktörer som ingår i denna undersökning. Men syftet med denna undersökning är att skapa en bild av möjliga förändringar för underentreprenörer, dvs. för små byggföretag som kan uppstå efter avskaffandet av revisionsplikten på grund av ändrade kontrollmetoder.Viktigaste resultaten som undersökningen kom fram till var att revisionspliktens avskaffande i överlag inte kommer att påverka utformningen av framtida metoder och verktyg för kontroll.

Rent historisk har revision funnits i enkla former sedan handelskompanier bildats i början av 1700-talet. Men redan i 1895 års aktiebolagslag (ABL) ställdes det krav på revision i aktiebolag. De flesta medlemsländerna i EU har valt att gå ifrån en lagstadgad revisionsplikt för små aktiebolag då kostnaden anses överväga nyttan. Bland EU/EES länderna är det idag Norge, Malta och Sverige som har revisionsplikten kvar för små aktiebolag. Diskussioner kring revisionspliktens avskaffande i Sverige kom till stånd först då Svenskt Näringsliv la fram sitt förslag till justitiedepartementet år 2005.

Ekobrottsmyndigheten uppger i en rapport från december 2005 att den ekonomiska brottsligheten har ökat de och kommer att öka framöver. De senaste årens redovisningsskandaler i Europa och USA har satt revisorn och finansiell revision i fokus. Förtroendet för revisorer har skadats och revisorns oberoende har därmed ifrågasatts. Syftet med vår uppsats har varit att öka förståelsen för vilka skyldigheter och möjligheter revisorn har idag att upptäcka och motverka ekonomisk brottslighet. Studien begränsar sig till att omfatta externrevisorer i Sverige och de ekonomiska brott han har möjlighet att upptäcka vid en traditionell revision.

SammanfattningDatum: 2010-01-22 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Författare: Markus Hellström Gustaf Ling Handledare: Ulla Pettersson Titel: Förvaltningsrevision, Eventuella följder vid ett avskaffandeNyckelord: Förvaltningsrevision, avskaffande av förvaltningsrevision, räkenskapsrevision, ansvarsfrihet, revisionsplikten. Problemformulering: På vilket sätt kommer Ekobrottsmyndigheten, revisionsbranschen, investerarna och Skatteverket att påverkas om förvaltningsrevisionen avskaffas? Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda och beskriva hur Ekobrottsmyndigheten, revisionsbranschen, investerarna och Skatteverket påverkas om den lagstadgade förvaltningsrevisionen skulle avskaffas. Metod: Uppsatsförfattarna har valt att använda sig av den kvalitativa metoden med anledning att försöka skapa en djupare förståelse kring ämnet förvaltningsrevision. Sekundär data har samlats till stor del med hjälp av litteraturstudier och via olika sökverktyg på Internet.

Den ekonomiska brottsligheten är ett allvarligt och växande samhällsproblem som drabbarsåväl stat och kommun som enskilda medborgare. Ekobrottsmyndigheten inrättades år 1998och är en specialistmyndighet som ligger under Åklagarmyndigheten. Ekobrottsmyndighetenhar ett stort ansvar och spelar en viktig roll när det gäller att bekämpa den ekonomiskabrottsligheten i vårt samhälle. Syftet med vår uppsats är att undersöka hurekobrottsbekämpningen i Sverige bedrivs idag samt vilka brottsförebyggande faktorer somfinns. Studien begränsas till att omfatta den ekonomiska brottsligheten i eller med anknytningtill en i huvudsak legal näringsverksamhet.För att besvara vår problemformulering genomförde vi fem personliga intervjuer.

Kandidatuppsats i företagsekonomi, Handelshögskolan vid Örebro universitetTitel: Hur arbetar revisorer för att förebygga ekonomisk brottslighet? ? En kvalitativ studie i ÖrebroUtgivningsår: 2011Författare: Sara Sjöström och Mikaela WallinHandledare: Kerstin Nilsson1899 bildades Sveriges första revisorsförening, Svenska Revisorssamfundet (SRS), men redan på 1600-talet var revision vanligt i Sverige. På 1970-talet började ekonomisk brottslighet att uppmärksammans alltmer. Bland de åtgärder som vidtagits mot ekonomisk brottslighet märks bland annat införandet av revisorers anmälningsplikt, vilken infördes 1999. Ekonomisk brottslighet har ökat alltmer de senaste åren.

SammanfattningDatum: 2014-06-10Författare: Dedic Alma, 920213 & Ölcer Ibrahim, 920301Handledare: Ulla PetterssonNivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 HP Institution: Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, EST, Mälardalens HögskolaNyckelord: Skattebrott, Svartarbete, Oredovisade intäkter.Titel: Skattebrott inom kontantbransch - i form av svartarbetskraft och oredovisade intäkterFrågeställning: ? Hur arbetar Ekobrottsmyndigheten med hjälp av Skatteverket ochSkattebrottsenheten med att förhindra svartarbete och oredovisade intäkter i kontantbranschen? ? Vad anser Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket vara anledningarna till svartarbete och oredovisade intäkter?Syfte: Denna studie syftar till att undersöka hur Sveriges Ekobrottsmyndighet med hjälp av Skatteverket och Skattebrottsenheten arbetar för att bekämpa skattebrott i form av svartarbete och oredovisade intäkter inom kontantbranschen. Utöver detta skall det tas reda på vad samtliga myndigheterna anser vara anledningarna till dessa skattebrott.Metod: Uppsatsens information har samlats in genom vetenskapliga artiklar, webbsidor och tre intervjuer. Uppsatsens intervjufrågor är upprättade på ett kvalitativt semi-strukturerat sätt och omfattar nio öppna frågor.Resultat: Myndigheterna förhindrar skattebrott svartarbete och oredovisade intäkter genom att utföra skattekontroller av näringsidkarens kassaregister och kontrollenhet samt avskräcka privatpersoner från att komma i kontakt med skattebrott. En av dem största anledningar till skattebrott är okunskap för det ekonomiska arbetet i en näringsverksamhet och näringsidkarens girighet för egenvinning..

Kandidatuppsats i företagsekonomi, Handelshögskolan vid Örebro universitetTitel: Hur arbetar revisorer för att förebygga ekonomisk brottslighet? ? En kvalitativ studie i ÖrebroUtgivningsår: 2011Författare: Sara Sjöström och Mikaela WallinHandledare: Kerstin Nilsson1899 bildades Sveriges första revisorsförening, Svenska Revisorssamfundet (SRS), men redan på 1600-talet var revision vanligt i Sverige. På 1970-talet började ekonomisk brottslighet att uppmärksammans alltmer. Bland de åtgärder som vidtagits mot ekonomisk brottslighet märks bland annat införandet av revisorers anmälningsplikt, vilken infördes 1999. Ekonomisk brottslighet har ökat alltmer de senaste åren.

Bakgrund och frågeställning: De flesta medlemsländer i EU har undantagit de minsta aktiebolagen, de så kallade mikroföretagen, från lagstadgad revisionsplikt. Revisionens utformning har under senare år förändrats efter flertalet stora företagsskandaler vilket har lett till ökade revisionsarvoden för företagen. I mikroföretagen kan revisionens utformning ifrågasättas då ägare och företagsledning i de flesta fall är samma person, vilket gör att de ursprungliga argumenten för revisionsplikt faller då det inte finns någon informationsasymmetri mellan ägare och företagsledning. Samhället är genom myndighetsutövande en påtaglig intressent till mikroföretagen varför vi ställer oss följande forskningsfrågor: ? Vilken nytta har intressenten samhället av revisionen? ? Hur använder samhället informationen som revisionen ger? Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara vad revisionsplikten för mikroföretag ger för nytta till intressenten samhället, avseende att hålla skattefelet på en så låg nivå som möjligt.