Syfte och frågeställning: Studien ville belysa och konkretisera rollen kommunikation och interaktion har i den process då aktörer söker att legitimera sig själva i en svensk CSR-kontext. Genom att studera Löfbergs hållbarhetsredovisning från 2012 var studiens syfte att erbjuda ett konkret tillvägagångssätt för aktörer som söker eller vill studera legitimering under komplexa förhållanden. Studiens frågeställningar löd: Genom vilka diskursiva strategier legitimerar Löfbergs sig själva i sin hållbarhetsredovisning från 2012? » Hur används och konkretiseras de diskursiva strategierna som identifierats? Metod och material: Genom en diskursanalys har texter analyserats med en framtagen analysmodell baserad på van Leeuwens metodologi (2007). Texterna hämtades från kaffeföretaget Löfbergs hållbarhetsredovisning från 2012.

Kompetens och kompetensutveckling är viktiga områden för företag i alla branscher. Isvenska företag är utvecklingssamtal vanligt förekommande men av varierandekvalitet. Den här uppsatsens syfte är att undersöka hur anställdas kompetens ochkompetensutveckling på ett konstruktivt sätt kan behandlas i ett företagsutvecklingssamtal.En teoretisk bakgrund som behandlar de två huvudområdena kompetens ochutvecklingssamtal författades och följdes av en fallstudie på ett medelstort it-företag.Den empiriska studien bestod av intervjuer med mellanchefer och företagsledning.Kompetens kan sägas bestå av teknisk kompetens och social kompetens. Den tekniskabeskriver förmågan att lösa en uppgift och den sociala kopplas till förmågan attfungera ihop med andra människor. En korrekt bedömning är viktigt för att kunnautveckla kompetens i linje med individens och företagets behov.

Bakgrund: I början av 1990-talet introducerade Arne Jernelöv (1992) begreppet miljöskuldvilket ledde till funderingar kring miljöredovisningen och innebörden av begreppet miljöskuld. Jernelöv (1992) definierar en miljöskuld som en återställandekostnad för miljöskador somär tekniskt-ekonomiskt återställbara samt storleken av det kapital som erfordras för att betala återkommande ?reparationsinsatser?. Även andra forskare har behandlat begreppet och arbetat fram egna definitioner.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka definitioner av begreppet miljöskuld, vilken definition som är vanligast förekommande samt vilka metoder för miljöredovisning som används idag.Metod och avgränsning: Studien bygger främst på en litteraturstudie som kompletteras med en argumentationsstudie. Underlag för studien är företag i energibranschen, skogsbranschen och gruvbranschen.Slutförande och resultat: Begreppet miljöskuld behandlas i samhällsdebatter och som begreppsdefinition förekommer olika värdeberäkningar.

Av Luftfartsverkets 19 flygplatser är tre certifierade enligt ISO 14001 standarden, övriga har inte certifierade miljöledningssystem. Utifrån detta är Luftfartsverket intresserade av att jämföra miljöarbetet mellan certifierade och icke-certifierade miljöledningssystem på flygplatser, eftersom certifieringar är kostsamma samt även kräver andra resurser. En certifiering framhävs ofta som en marknadsfördel för företag, men eftersom myndigheter inte är konkurrensutsatta på samma sätt är en certifiering inte lika självklar. Vi har beslutat att studera Luftfartsverket som valt att certifiera tre av sinaflygplatser för att se om det finns ytterliggare förutsättningar om varför man ska certifiera miljöledningssystem i statliga myndigheter. Uppsatsen är tänkt att användas av Luftfartsverket som beslutsunderlag för de enheter som funderar på att certifiera sina miljöledningssystem.

Tillgången till offentliga och privata upphandlingar är den mest förekommande anledningen till att små tjänsteföretag genomför en Miljödiplomering. I denna undersökning har syftet varit att studera drivkrafterna och hindren vid miljöarbete och utröna om någon faktor bidrar mer än någon annan till företagens affärsnytta. Resultatet i denna studie visar att skillnader i interna faktorer inte spelar någon roll för upplevelsen av affärsnyttan, det är viktigare att man genomför arbetet än hur man gör det. De kommersiella fördelarna är i första hand beroende av de externa förhållanden som råder, exempelvis kundkrav och samhällsnorm. De interna faktorerna är därför underordnade de externa.En kvalitativ studie med intervjuer har genomförts med små tjänsteföretag i Göteborgs kommun.

Det blir allt vanligare med etiska och miljömässiga märkningar på livsmedel. Med bryggkaffe som exempel är syftet med uppsatsen att undersöka konsumenters attityd till symbolerna KRAV, Rättvisemärkt, Rainforest Alliance och EU-symbolen för ekologiskt jordbruk. Genom att undersöka attityden kan möjliga förklaringar till det så kallade ?konsumentglappet? urskiljas samt förslag till hur glappet kan minskas. Den teoretiska huvudmodell som använts är ?The ABC-model of attitudes? och som analysunderlag används positionering och valkriterier.

Fair trade har vuxit fram med en otrolig fart de sista åren och frågan är hur detpåverkar producenterna, om det existerar något sådant som rättvis handel och ommarknaden kan fortsätta växa? För att diskutera dessa frågor presenterasnationalekonomiska modeller, argument för och emot fair trade samt ett antalfallstudier i ämnet. De modeller som tas upp är H-O modellen tillsammans medStolper-Samuelsson teoremet. De visar att fair trades framgång beror påefterfrågeelasticiteten av produkten i fråga.Fair trade har en speciell marknadsstruktur och där olika typer av spelaresamverkar. Det finns en konflikt mellan de som anser att fair trades ?rätta? värdeförstörs av att livsmedelsbutiker och stora multiföretag börjar sälja fair tradeprodukter och de som anser att fair trade bör kunna nå människor genom så mångakanaler som möjligt.

Syftet med detta arbete är att undersöka om Hagaporten III i Solna klarar Greenbuilding certifieringens krav och jämföra utförda simuleringar med 2009 års uppmätta värden. Syftet är även att hitta klimatfiler som kan ge mer överensstämmande värden av energianvändningen, mot dagens klimatfil Bromma 77 och avgöra om Bromma 77 bör ersättas med nya klimatfiler.Klimatfilerna som kommer att användas i IDA ICE modellen för att simulera energianvändningen är från Stockholm 09 (Torkel Knutssongatan), Arlanda-ASHRAE samt Bromma 77. Även en egen klimatfil skapas, med en medeltemperatur från åren 2001-2012 och används i modellen. De nya beräkningarna jämförs för att se om beräkningarna stämmer överens med uppmätta värden och hur simuleringarna påverkas av de olika klimatfilerna.Hagaporten III klarar GreenBuilding-certifieringens krav på 85,5 kWh/m2 enligt BFS 2008:06. Enligt uppmätta värden från 2013 var energianvändningen (efter normalårskorrigering) 67,6 kWh/m2.  Utifrån BFS 2011:26, krav som uppdaterades tre år senare gäller 67,4 kWh/m2, vilket Hagaporten III anses klara.

Det finns ett ökat intresse för företagsförvärv och huvudanledningen till det är att företag vill skapa synergieffekter. Många företag misslyckas med att göra företagsförvärv och tidigare studier visar på svårigheter vid integration. Bristande anpassning av strategi och ledarskap har inte gett förklaring till varför företag misslyckas med integrationer. Mänskliga och kulturella aspekter har visat sig vara relevanta att studera för lyckade integrationer.Studiens syfte är att öka förståelsen för institutionella mekanismer vid integration av företagskulturer vid företagsförvärv. Ett delsyfte är att identifiera framgångsfaktorer för en lyckad integration av företagskulturer vid företagsförvärv.

Syfte och frågeställningarSyftet med vår studie var att undersöka hur yrkesrollen kan se ut för hälsopedagoger inom den offentliga sektorn och näringslivssektorn i dagsläget. Vi ville ta reda på vilka arbetsområden och företag som är aktuella för hälsopedagoger att söka anställning inom. Våra frågeställningar är:1.     Hur ser arbetsuppgifterna ut för de respondenter vi valt att undersöka?2.     Hur såg vägen till anställning ut? MetodFör att själva få en känsla och upplevelse av hur det är att arbeta på de arbetsplatser våra sju respondenter arbetade på genomförde vi en intervjustudie på plats. Vi bygger vår studie på fakta, personliga uppfattningar och beskrivningar från respondenterna.

Syfte och frågeställningarSyftet med vår studie var att undersöka hur yrkesrollen kan se ut för hälsopedagoger inom den offentliga sektorn och näringslivssektorn i dagsläget. Vi ville ta reda på vilka arbetsområden och företag som är aktuella för hälsopedagoger att söka anställning inom. Våra frågeställningar är:1.     Hur ser arbetsuppgifterna ut för de respondenter vi valt att undersöka?2.     Hur såg vägen till anställning ut? MetodFör att själva få en känsla och upplevelse av hur det är att arbeta på de arbetsplatser våra sju respondenter arbetade på genomförde vi en intervjustudie på plats. Vi bygger vår studie på fakta, personliga uppfattningar och beskrivningar från respondenterna.

Syfte och frågeställningarSyftet med vår studie var att undersöka hur yrkesrollen kan se ut för hälsopedagoger inom den offentliga sektorn och näringslivssektorn i dagsläget. Vi ville ta reda på vilka arbetsområden och företag som är aktuella för hälsopedagoger att söka anställning inom. Våra frågeställningar är:1.     Hur ser arbetsuppgifterna ut för de respondenter vi valt att undersöka?2.     Hur såg vägen till anställning ut? MetodFör att själva få en känsla och upplevelse av hur det är att arbeta på de arbetsplatser våra sju respondenter arbetade på genomförde vi en intervjustudie på plats. Vi bygger vår studie på fakta, personliga uppfattningar och beskrivningar från respondenterna.

Bakgrund: CSR, det vill säga miljömedvetenhet och socialt ansvarstagande, har på senare tid kommit att stå i fokus och konsumenter ställer allt högre krav på företag. Detta har lett till att fler företag väljer att frivilligt redovisa sociala och miljömässiga frågor i och kring sin verksamhet.Problem: Redovisning av CSR bygger på frivillig information som inte regleras i svensk lag. Istället finns det ett antal standarder och riktlinjer som är till för att vägleda och underlätta för företagen i deras hållbarhetsredovisning. Dessa är emellertid många och denna uppsjö av riktlinjer samt bristen på standardiserade krav skapar därmed stor förvirring.Syfte: Problematiken kring redovisning av CSR ledde därmed fram till uppsatsens syfte. Syftet med denna kandidatuppsats är att klargöra hur större svenska företag bör arbeta för att uppnå en hög kvalitet på sin hållbarhetsredovisning och utifrån detta framtaga bästa redovisningspraxis.Metod: För att uppfylla uppsatsens syfte har ett kvalitativt tillvägagångssätt använts.

Syfte och frågeställningarSyftet med vår studie var att undersöka hur yrkesrollen kan se ut för hälsopedagoger inom den offentliga sektorn och näringslivssektorn i dagsläget. Vi ville ta reda på vilka arbetsområden och företag som är aktuella för hälsopedagoger att söka anställning inom. Våra frågeställningar är:1.     Hur ser arbetsuppgifterna ut för de respondenter vi valt att undersöka?2.     Hur såg vägen till anställning ut? MetodFör att själva få en känsla och upplevelse av hur det är att arbeta på de arbetsplatser våra sju respondenter arbetade på genomförde vi en intervjustudie på plats. Vi bygger vår studie på fakta, personliga uppfattningar och beskrivningar från respondenterna.

The purpose of this thesis is to analyze the regulatory power, efficiency and impact of export control on Swedish arms export from the 1980s onwards, linked to the delegation of authority of permit license to the Inspectorate of Strategic Products in 1997. An increase in the administrative sector, based on a collective decision making process and established criteria and guidelines, aimed to strengthen the control of arms export to non-democratic and problematic states. In short, the aim of the study is to investigate and analyze whether there was a decrease in the arms export to problematic states or not. On one hand, it is reasonable to assume that the introduction of the new regulation entailed a more strict arms export policy. However, previous research has showed that regulations are sometimes not effective since incentives to breach these may be present.The study begins by examining the Swedish case and situation in terms of arms manufacturing and export, as well as the delegation of authority and legislation applied to the field over time.