Hedesunda reningsverk är beläget i södra delen av Gävle kommun och hanterar avloppsvatten från Hedesunda samhälle och ett fåtal närbelägna byar. Antalet anslutna personer är strax över 1500. Reningsverket byggdes på 1960-talet och byggdes om i slutet av 1990-talet. Vid ombyggnaden anlades torkbäddar för avvattning av det slam som produceras vid reningsverket. Inledningsvis fungerade dessa torkbäddar bra men sedan 2005 har slammet i bäddarna inte avvattnats i önskad omfattning. Syftet med detta examensarbete var att utreda hur slamavvattningen i Hedesunda ska se ut i framtiden.

In the next few years the pollutants loading at the Slottshagen wastewater treatment plant in Norrköping is going to increase due to the reason that one of the waste water treatment plant in the district will be shut down.A survey of how these different pollutants are divided in the treatment process is therefore necessary for mapping out both the loading and treatment efficiency.This can be achieved by studying mass balances.Mass balances were carried out for the water treatment process for the mechanical/chemical,biological and the chemical stage.The mass balance studies show that the treatment efficiency was very good. However in order for the mass balances to be quite consistent and to ensure complete coverage of results and conclusions i.e. more reliable results, sludge samples should be collected and taken at different times per day and the influent rate should be investigated.In this work mass balance has been set up in order to illustrate and identify the factors that should be considered and taken care of for further estimation using mass balances in the future. Furthermore this survey results in a calculating model for the mass balances at thisplant.This calculating model is used as a tool to facilitate future calculations for mass balances for the water treatment process at Slottshagens wastewater treatment plant.Moreover it provides a basis for carrying out further estimation of the treatment process in the near future.In this project the importance of some operating parameters was also taken in consideration.This calculating model can be modified so that calculations of such operating parameters i.e. sludge loading and sludge age can be easily performed.Such information can be used further to evaluate different operation alternative in order to ensure an optimal use of the treatment process with in the plant..

Miljökontoret i Luleå har sedan 1997 gett tillstånd till ett antal minireningsverk i Luleå kommun. I april 2006 fanns det totalt 42 hushåll med minireningsverk. Syftet med examensarbetet har varit att ta reda på vilka typer av minireningsverk det finns i kommunen, hur de fungerar, vad som egentligen kommer ut från anläggningarna och om serviceavtal finns. I examensarbetet finns en litteraturstudie över vad avloppsvatten innehåller och allmänt hur minireningsverk fungerar. De reningsverk som finns i kommunen är från tre olika tillverkare, arbetet innehåller en beskrivning av dessa anläggningar baserat på det material som finns från tillverkarna.

Dagvatten kan innehålla höga halter föroreningar. Vattnet leds från asfalterade ytor till recipient eller reningsverk. Detta kan bidra till att recipienter och reningsverk får en hög belastning när det gäller vattenflöden och mängden föroreningar. Vid bortledandet av dagvattnet minskar infiltrationen av vatten och detta kan medverka till att markens vegetation skadas och att markens bärkraft försämras på grund av en sänkning av grundvattenytan. Västerviks kommun har beslutat för att ställa om dagvattenhanteringen i Västervik genom att använda sig av Lokalt Omhändertagande av Dagvatten (LOD).

För att uppfylla förbuden mot deponering av brännbart avfall fr.o.m. 2002 och organiskt avfall fr.o.m. 2005 ska hushållsavfall i Sundsvalls kommun behandlas genom förbränning. Behandlingen ska kompletteras med hemkompostering och kompostering av rent och blött organiskt avfall från storkök och livsmedelsbutiker. Ett ytterligare komplement till biologisk behandling av matavfall är införande av köksavfallskvarnar i hushåll och storkök.

Min studie handlar om hur kvinnor samarbetade för att förbättra sina levnadsvillkor, genom att använda sig av och engagera sig i politik. Som mödrar och hustrur fick de klarar sig ekonomiskt på mannens arbetslön av vilka de flesta arbetade på Skrombergaverken i Ekeby. Genom att analysera Skromberga Kvinnoklubbs mötesprotokoll ifrån åren mellan 1930 och 1940 var det min avsikt att titta närmare på vilka sorters frågor de intresserade sig för, samt titta på hur de använde sig av sitt nätverk. Genom att kartlägga kvinnornas frågeställningar har jag fått en inblick i deras drivkraft och vilka resultat de lyckades nå. Deras frågor har jag analyserat temavis under denna tioårsperiod.

Läkemedel är en grupp kemikalier med effekt på olika fysiologiska processer hos människa och djur. Den största källa för läkemedelsrester är avloppsvatten från reningsverk. Eliminering av läkemedelssubtanser i reningsverk är ofta inte fullständig och läkemedelsrester i naturen har påvisats. Läkemedelsrester i vattenmiljö kan bioakumuleras och utgör toxisk risk för vattenlevande organismer. Med den globala utvecklingen av samhället förväntas exponeringen för läkemedelsrester öka.

Kommunal avloppsvattenrening är en energikrävande verksamhet. Det beror till stor del på att avloppsvattnet behöver transporteras med hjälp av pumpar och att den biologiska reningen kräver syretillförsel. Reningen ger även upphov till ett slam och behandlingen av detta kräver ytterligare energi. Samtidigt kan det energirika slammet utnyttjas för att alstra energi. Att minska energiförbrukningen är till nytta både för samhället och för miljön.Syftet med detta examensarbete var att utveckla ett enkelt verktyg som stöd till personer som arbetar med avloppsvattenrening.

Den 2 juli 2014 blev det enligt lag tillåtet för en- och tvåbostadshusägare att uppföra en bygglovsbefriad komplementbyggnad på max 25 kvadratmeter på den egna fastigheten. Rapporten undersöker vilket genomslag lagändringen har haft i Stor-Stockholm, Stor-Göteborg och Stor-Malmö. Undersökningen visar att lagändringen ännu inte har haft något stort genomslag. I rapporten undersöks även en utvald del av marknadsaktörers utbud av attefallshus avsett som komplementbostadshus. Ett attefallshus utformas med miljövänligt hållbara material och inspireras av Vitruvius tre principer för god arkitektur. Huset konstrueras med avsikt att uppfylla kraven som ställs i PBL, PBF, BBR och EKS.

Många sjöar är idag påverkade av mänsklig aktivitet, bland annat är 1 % av Sveriges sjöar eutrofierade, däribland Ekoln. Ekoln är en stor sjö i Uppsala län söder om Uppsala som länge varit eutrofierad. Fyrisån och Örsundaån är de största inflödena till Ekoln och Sävjaån är ett betydande biflöde till Fyrisån. Kungsängsverket är Uppsalas reningsverk och har sitt utlopp i Fyrisån och som ett led i att minska eutrofieringen byggdes fosforreningen ut 1972. Fosforhalterna i Ekoln sjönk och algblomningarna blev färre.

Förbättring av kvävereduktionsprocessen på avloppsreningsverket Lucerna under WTOS-styrningJonas WenströmÖvergödning av sjöar och hav är idag ett stort miljöproblem vilket samhället bidrar till genom sitt utsläpp av bland annat kväve. Därför har Sverige genom Baltic Sea Action Plan åtagit sig att minska sin belastning på Östersjön från reningsverk med 3000 ton kväve årligen fram till 2021. Om- och utbyggnader av reningsverk kommer att krävas, men en viss förbättring av reningen kan uppnås genom optimering av befintliga processer.Avloppsreningsverket Lucerna i Västervik hade tidigare problem att uppnå tillräcklig kväverening, men sedan processtyrningssystemet WTOS implementerades 2010 klaras kraven. Efter att WTOS implementerats sker luftningen intermittent i verkets aktivslamsteg, i vilken en biologisk rening sker. För att utreda om kvävereningen ytterligare kunde förbättras utfördes denna studie med huvudmålet att lämna förslag på hur kvävereningen kunde förbättras i verkets aktivslamprocess.

Avloppsslam är en restprodukt som skapas vid rening av avloppsvatten och består mest av organiskt material. Slammet är mycket näringsrikt men innehåller ofta höga halter av olika föroreningar som tungmetaller, läkemedelsrester etc. Stockholm Vatten AB är certifierade enligt REVAQ för att kunna använda avloppsslam som gödningsmedel på åkermarker. För att slammet fortsättningsvis ska genomgå certifiering måste föroreningshalterna minska. Silver är en av de metaller som avskiljs från avloppsvattnet till slammet och har en hög ackumuleringshastighet i mark.

Mikroplaster är små plastpartiklar, mindre än 5 millimeter i längd, som vanligtvis har sitt ursprung i kosmetika, hudvårdsprodukter, kläder eller blästringsmaterial. Oavsiktligt hamnar mikroplasterna i avloppsvattnet som leder partiklarna till reningsverken. Under reningsprocessen avskiljs den största mängden mikroplastpartiklar men ändå släpps det ut en ansenlig mängd mikroplaster varje år till recipienterna. Vilka skador mikroplastpartiklarna medför är idag oklart.Ett mål med studien har varit att kvantifiera mängden mikroplaster som kommer in till respektive släpps ut från Käppala reningsverk. För att kunna kvantifiera mängden mikroplaster har ett annat mål med studien varit att utveckla separationsmetoder för mikroplaster från organiskt material och övriga partiklar och ämnen i avloppsvattnet.

Enligt lag måste avloppsvatten renas och tas om hand innan det släpps ut igen. Det är det som reningsverken gör, i Hede och Björnrike är det fällningsdammar med aluminiumsulfat som doseringskemikalie.I avloppsvatten finns bakterier, som kan orsaka sjukdomar hos människor och djur om det finns i för stora mängder. I denna undersökning ser man hur mycket bakterier det finns per 100 ml vid reningsverken i Hede och Björnrike, detta är för att se om att aluminiumsulfat är en bra kemikalie att använda för att få så lite bakterier som möjligt efter reningen.För att genomföra denna studie användes miljörapporter från Härjedalens kommun och vattenprover togs vid båda reningsverken vid två tillfällen.I resultatet ser man att detta är en metod som fungerar då antalet bakterier är så pass lågt när reningen är klar att det inte är någon fara ur hälsomässig synpunkt. Detta visar då att fällningsdammar med aluminiumsulfat är en av de reningsmetoderna man kan använda för att ?knäcka? dessa patogena mikroorganismer..

I Sverige förekommer strikta krav på fosforrening av avloppsvatten och detta har bidragit till att kemisk fällning har kommit att dominera som reningsmetod för fosfor vid svenska avloppsreningsverk. Fällningskemikalier är dyrt för reningsverken att köpa in och ger negativ påverkan på miljön vid tillverkning och transport. Strängare reningskrav har ökat behovet av nya reningsmetoder som på ett effektivt och miljövänligt sätt kan rena avloppsvatten från näringsämnen utan att kostnaderna för reningen blir för stora. Biologisk fosforavskiljning (bio-P) utnyttjar mikroorganismer som naturligt kan ackumulera fosfor i sina celler. En kritisk faktor för en väl fungerande biologisk fosforavskiljning är tillgången till kolkälla i form av flyktiga fettsyror (VFA).