Denna masteruppsats handlar om fem kvinnors upplevelser av sin beroendeproblematik av alkohol, läkemedel och narkotika. Dessa kvinnor har fullföljt en behandling på ett 12-stegsbehandlingshem enbart för kvinnor. Studien innehåller en fenomenografisk forskningsansats och resultatet bygger på kvalitativa intervjuer. Studiens frågeställningar: 1. Vilka uppfattningar har kvinnorna om barndom, uppväxt och beroendeproblematik? 2.

Titel: Nya tider - En kvalitativ studie om socialdemokratiska opinionsledares uppfattningar om tidningen Ny tidFörfattare: Henrik Gudmundsson & Mathias HvitHandledare: Jan StridUppdragsgivare: Ny tidKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapInstitution: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, JMGSidantal: 54 (inklusive abstract, referenslista och bilagor)Antal ord: 19 009Syfte: Studiens syfte är att undersöka vad socialdemokratiska opinionsledare i Göteborgsområdet har för uppfattningar om Ny tid, på papper såväl som på nätet.Metod: Den kvalitativa samtalsintervjunMaterial: Studien bygger på tio samtalsintervjuer med socialdemokratiska opinionsledare som besitter formella positioner och är utspridda över olika delar av partiet och arbetarörelsen.Huvudresultat: Resultatet visar på att opinionsledarna har användning för tidningen på olika plan. Innehållsmässigt skiftar motiven för användning, där vad som efterfrågas i större skala grundar sig i ett identifikationsmotiv. Det påvisas även att sociala samt underhållande motiv utgör en stor del av läsningen. Vidare finner opinionsledarna olika funktioner med papperstidningen och internet. Papperstidningen är bättre till längre, mer avslappnad läsning.

ABSTRACT Burman, Ulrika. (2008) Lärares uppfattningar om handledning i grundskolan. (Teachers? view of tutoring in public school.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Specialpedagogens förändrade yrkesroll har av många utbildningsanordnare tolkats innebära en förskjutning mot en rådgivande, handledande och konsultativ funktion i syfte att underlätta för elever i svårigheter. Denna undersöknings syfte har varit att kartlägga några lärares uppfattningar om denna (specialpedagogiska) handledning i grundskolan. Metoden som använts har varit att genom 8 halvstrukturerade intervjuer och en kvalitativ forskningsansats analysera resultatet mot en systemteoretisk bakgrund där även begreppet praktisk teori spelar roll.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka användningen av tecken- och bildstöd för att stärka barns kommunikation i förskolan. Vad pedagoger har för uppfattningar om syfte, metod och förväntade resultat, med att använda Alternativ och Kompletterande Kommunikation.Studien är inspirerad av den kvalitativa forskningsstrategin och baseras på 3 intervjuer med pedagoger i förskolan, samt observation av en verksamhet.Personer med olika funktionsnedsättningar kan ha varierande svårigheter i kommunikation och de behöver få stöd med alternativa sätt för att kommunicera. Slutsatsen är att, oavsett vilka behov av stöd barnen har, eller vilken metod som används, är det möjligt att med förebygga språk- eller kommunikationssvårigheter med hjälp av AKK..

En förutsättning för att elever ska kunna tillägna sig kunskap är att de förstår det som lärarna säger. I denna studie har en grupp gymnasieelever fått delge sina uppfattningar om sina lärares sätt att tala i undervisningen genom att besvara en enkät. Syftet har varit att undersöka elevernas uppfattningar om undervisningsspråket, vilka eventuella skillnader som finns mellan olika lärares språk och om lärarnas undervisningsspråk påverkar elevernas studier.Studien visar att eleverna generellt är positiva till lärares sätt att tala, men att många av dem inte alltid förstår vad lärarna säger. Eleverna ger därmed uttryck för att vara beroende av lärarnas undervisningsspråk och menar att det påverkar deras motivation, lust att lyssna och i slutändan också deras inlärning. .

En förutsättning för att elever ska kunna tillägna sig kunskap är att de förstår det som lärarna säger. I denna studie har en grupp gymnasieelever fått delge sina uppfattningar om sina lärares sätt att tala i undervisningen genom att besvara en enkät. Syftet har varit att undersöka elevernas uppfattningar om undervisningsspråket, vilka eventuella skillnader som finns mellan olika lärares språk och om lärarnas undervisningsspråk påverkar elevernas studier.Studien visar att eleverna generellt är positiva till lärares sätt att tala, men att många av dem inte alltid förstår vad lärarna säger. Eleverna ger därmed uttryck för att vara beroende av lärarnas undervisningsspråk och menar att det påverkar deras motivation, lust att lyssna och i slutändan också deras inlärning. .

Syftet med studien är att utröna hur några verksamma specialpedagoger upplever ett eventuellt samband mellan läs- och skrivsvårigheter och matematiksvårigheter med fokus på hur detta eventuella samband kan yttra sig samt hur det går att underlätta i matematikämnet för elever med denna typ av problematik. För att finna ett resultat har kvalitativa intervjuer genomförts med fyra pedagoger som alla verkar inom det specialpedagogiska fältet. Resultatet visar att pedagogerna är splittrade i sina uppfattningar gällande omfattningen av samband men att alla pedagoger upplever ett visst mått av samband, vilket de anser kan ta sitt uttryck i matematikämnet främst i form av problem med problemlösning. Vidare är pedagogerna överens om att det går att underlätta för dessa elever med hjälp av konkreta/laborativa material, kompensatoriskt arbete samt genom att möta individen där denne befinner sig..

Denna studie syftar till att belysa och analysera hur sex lärare i två skolor arbetar med de nyanlända elevernas språk- och kunskapsutveckling i förberedelseklasser. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer för att försöka få fram lärarnas Egna uppfattningar och hur de resonerar deras agerande och tolkningar över deras arbete när det gäller nyanlända elevers språk- och kunskapsutveckling. Resultatet visar att lärarna på båda skolorna anser att nyanlända elever bör börja sin skolgång i en förberedelseklass för att underlätta inlärningen av svenska språket, samt använder lärarna samma arbetssätt för att främja nyanlända elevers språk- och kunskapsutveckling. Vi kom fram till att lärarnas målsättning är att nyanlända elever ska lära sig grunderna i svenska språket och att stärka elevernas tidigare kunskaper, för att kunna gå vidare till en ordinarieklass och få en naturlig skolgång.

Inledning: De psykoterapeutiska ramarna, samt brott mot dessa ramar, är av central betydelse för psykodynamiska terapeuter.Syftet: med denna studie var att undersöka psykoterapeuters rambegrepp, dess mening, samt deras upplevelser av egna rambrott.Frågeställningar: Frågeställningarna var vilken ramen och dess mening var, samt hur psykoterapeuterna upplevde sina egna rambrott.Metod: I studien användes kvalitativ metod och fem psykodynamiska terapeuter intervjuades. Data analyserades med tematisk analys.Resultat: Resultatet visade att deltagarnas rambegrepp skiljde sig åt. Skillnaderna härleddes dels från olika teoribildningar för psykoterapi, dels efter egna ställningstaganden. Vidare tillämpades något olika ramar för olika patienter.  Även psykoterapeuternas upplevelser av egna i studien redovisade rambrott uppvisade olikheter så som oro, skam, känsla av misslyckande och tillfredsställelse.Diskussion: Ramar samt avsteg från dessa intog en komplex roll i terapeuternas arbete. Ramar utformades av terapeuterna själva på grundval av terapeutisk inriktning.

Bakgrund: Våld i nära relation är ett världsomfattande och kostsamt problem som får långtgående fysiska och psykiska konsekvenser för de brottsoffer som lever i denna typ av förhållanden. Att offren skuldbeläggs är ytterligare ett problem då det främjar attityder i samhället som ursäktar våld i nära relation samt kan resultera i både sekundärviktimisering och återviktimisering av de drabbade. Syftet med studien var att redogöra för studenters uppfattningar om sex olika situationer som skildrar våld i nära relation. Genom att undersöka eventuella skillnader och likheter mellan män och kvinnor samt mellan kriminologstudenter med en förväntad kunskap om våld i nära relation och övriga studenter i deras uppfattningar om orsak, ansvar och skuld när en kvinna har blivit utsatt för våld av sin partner. Metod: Data samlades in genom enkät.

Studien har genom kvalitativa samtalsintervjuer studerat lärares uppfattningar av elevinflytande. En fenomenografisk ansats har tagits för att möjliggöra en studie med uppfattningar som studieobjekt. I examensarbetet studeras elevinflytandets innebörd avseende användningsområde och faktorer, som möjliggör och försvårar arbetet med elevinflytande i skolan. Resultatet visade att lärarna uppfattade elevinflytandets innebörd, som elevernas möjlighet, att genom delaktighet påverka arbetssätt och redovisningsform i undervisningen. Dessutom ska eleven tränas till att bli en framtida medborgare, genom att utveckla en metakognition och delta i olika former av råd (klass- elev, matråd mm).

Diabetes är idag en av världens vanligaste sjukdomar och prognosen är att antalet människor i världen med typ 2 diabetes kommer att öka de kommande åren. Även Sverige förutspås få ökade problem i framtiden. Sjuksköterskan spelar en viktig roll i arbetet med att möta de utmaningar som sjukdomen medför. Sjuksköterskan kommer i sitt arbete nära patienten och kan hjälpa patienten till en högre livskvalitet med bland annat stöd och råd. För att kunna anpassa vården till patienten är det viktigt att vårdaren försöker få en inblick i patientens livsvärld.

En kvalitativ studie av pedagogers uppfattningarom arbetet med att integrera asylbarn i förskolan.

Studien har utvecklats som en del av ett samarbete mellan Taiwan, Finland och Sverige där avsikten är att jämföra elever i olika åldrars uppfattningar angående elektriska kretsar. Syftet med den här kvalitativa studien är att ta reda på vilka uppfattningar svenska elever i olika åldrar har angående den elektriska kretsen. Studien har genomförts med hjälp av semi-strukturerade intervjuer. Totalt har nio elever i år 5, i år 9 och på gymnasiets 3:e år intervjuats. Intervjuerna har analyserats dels utifrån Kärrqvists (1985) förklaringsmodeller som elever har uppvisat angående elektriska kretsar och dels med hjälp av en fenomenografisk metod.

Arbetets syfte är att ta reda på hur lärare använderde nationella proven i sitt bedömningsarbete. Data samlades inmed en kvalitativ metoddär lärare från två olika skolor intervjuas. Resultatet visar attlärarna som intervjuades hade liknande uppfattningar angående de nationella provens roll i bedömningsarbetet. Flera av lärarna påpekadeatt proven används både summativt och formativt, formativt framförallt i årskurs 3 och summativt i årskurs 6.En uppfattning är att användningen av resultatet av de nationella proven har ändrat karaktär sedan de istället från att ha skrivits i årskurs 5 nu skrivs i årskurs 6.Elevernas resutat på de nationella proven är en del av underlaget som används vid bedömningen och betygsättningen av eleverna men elevens tidigare prestationer ska också väga in..