Syftet med studien är att bilda kunskap om hur sexåringar uppfattar de tidsbegrepp som läraren använder kring almanackan i den dagliga samlingen i förskoleklass. För att få svar på elevernas uppfattningar kring de olika tidsbegreppen har jag använt mig av en ostrukturerad kvalitativ intervjumetod.Min frågeställning är:Hur uppfattar sexåringen tidbegrepp som datum, veckodag, månad, årstid och år?Kvalitativa intervjuer har genomförts med sju sexåringar i förskoleklass. Resultatet visar att det finns skilda uppfattningar kring tidsbegreppen som används vid användandet av almanackan i den dagliga samlingen.När det gäller uppfattningen av tidsbegreppen visar undersökningen att det behövs verklig förståelse av begreppen för att göra detta till ett intressant och lärorik arbetsområde. .

Syftet med denna studie har varit att undersöka lärares och rektorers uppfattningar om åldersblandade klasser. Sex lärare och två rektorer från två olika verksamheter intervjuades. Den ena verksamheten består av åldersblandade klasser och den andra har övergått från åldersblandade till åldershomogena klasser. Undersökningen utgick ifrån en kvalitativ ansats och metoden inspirerades av fenomenologin. De teman som presenteras i resultatet är vilka för- och nackdelar lärarna och rektorerna upplevde med åldersblandade klasser, vilka barn de ansåg vinner respektive förlorar på dessa klasser samt vilken typ av klassammansättning lärarna och rektorerna föredrog.

Inledning: Det har funnits många aspekter av vad som påverkat psykoterapeuter i deras yrkesutövning.I forskning har psykoterapeuter uttryckt att den egna psykoterapin har varit en av de viktigas erfarenheterna i den egna utvecklingen som psykoterapeuter.Frågeställning: Hur har psykoterapeuter upplevt den egna psykoterapins påverkan på yrkesutövningen och har olika perioder av terapi haft olika inflytande?Metod: Denna studie har varit kvalitativ, i form av semistrukturerade intervjuer, med sju stycken psykodynamiskt utbildade psykoterapeuter. Förutom intervjuer har också tidigare forskning och litteratur i ämnet redovisats.Bearbetning av resultatet har skett i tematisk analys.Resultat: Psykoterapeuternas egen psykoterapi har påverkat dem inom flera områden i deras yrkesutövning. Främsta skälet till att de har gått i egen terapi har varit personliga svårigheter men också utbildningskrav.Diskussion: Psykoterapeuterna har upplevt att den egna psykoterapin har stort inflytande på olika delar av identiteten som psykoterapeut. De har inte varit lika lätt att skilja ut olika perioder av terapi och deras påverkan.

Försvarsbesluten får direkta inverkningar för den dagliga verksamheten vid förbanden. Indelningen i insatsorganisation och grundorganisation är en sådan effekt. Denna uppsats tar upp ämnet om Försvarsmaktens egna personals möjligheter att påverka försvarsbesluten och i dess förlägning den egna verksamheten. Genom att studera två försvarsbeslutsprocesser och särkilja de olika organisationerna som görs delaktiga kan förändringar i inflytandet över dessa beslut framträda. Studien görs genom att spåra vilka utredningar som låg låg till grund för besluten och i dessa mäta olika grader av inflytande.

Detta examensarbete handlar om förskollärares tankar om verbal och icke-verbal kommunikation i samlingssituationer. Syftet med studien är att visa förskollärares upplevelser av förhållandet mellan verbal och icke-verbal kommunikation under samlingssituationer i relation till den pragmatiska aspekten av barns språkutveckling. Frågeställningarna som arbetet bygger på är: Hur ser förskollärares uppfattningar ut beträffande användandet av den icke- verbala kommunikationen i samlingssituationer på förskolan? Hur ser förskollärares uppfattningar ut beträffande användandet av verbal kommunikation i samlingssituationer på förskolan? Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer av verksamma förskollärare och utgör tillsammans med tidigare forskning samt relevant litteratur för ämnet grunden för resultatet och analysen. Analysen har sin utgångspunkt från Maurice Merleau-Ponty utifrån fenomenologin.

För att bli en demokratisk medborgare behövs kunnande i matematik, då samhällsinformation ska förstås och kritiskt kunna granskas för att ha möjlighet att fatta välgrundade vardagsbeslut. Denna kunskap behövs även för fortsatta studier samt för att få ett fungerande yrkesliv. Fenomenet matematik¬undervisning kan av olika lärare beskrivas, upplevas och uppfattas på kvalitativt skilda sätt. Studiens syfte var att undersöka och beskriva nyexaminerade lärares uppfattningar av fenomenet matematikundervisning samt att nå en ökad förståelse för och kunskap om nyexaminerade lärares första tid som lärare i matematik. Studiens fenomenografiska ansats var kvalitativt analytisk och beskrivande.

Denna studie avser att undersöka och analysera fyra verksamma lärares uppfattningar om det vidgade textbegrepp som uttrycks i kursplanen i svenska 2000 och vilken betydelse deras uppfattning om det begreppet får för elevers undervisning i svenskämnet. Studien ska dessutom undersöka och analysera deras uppfattningar om hur ett vidgat textbegrepp kan förstås och relateras gentemot styrdokumenten i svenskämnet. För att fånga fyra lärares uppfattningar om ett vidgat textbegrepp och vilken betydelse deras uppfattning får för deras elevers svenskundervisning, har intervjuer genomförts i grundskolan med fyra lärare i år 6-9. Förhoppningen var att dessa intervjuer skulle ge en bild av verksamma lärares uppfattning om ett vidgat textbegrepp och hur det gestaltas i deras undervisning. Resultatdelen i uppsatsen upplyser om de fyra lärarnas olika uppfattningar om ett vidgat textbegrepp och vilken betydelse det får för elevers undervisning i svenskämnet.The purpose of this study is to examine and analyze the understanding, of four teachers, about the wide text concept as it is put in the Swedish curriculum of 2000, and what meaning their opinion has for their teaching in Swedish arts.

Med denna uppsats vill vi synliggöra hur lärare i dans på gymnasiet definierar, tillämpar och undervisar koder och konventioner utifrån ämnes- och kursplaner i Dansteknik (Skolverket, 2011b). Med en fenomenografisk forskningsansats har vi genomfört fyra kvalitativa intervjuer med danslärare verksamma på olika gymnasium runt om i Sverige. Resultatet visar att lärarna är överens om att koder och konventioner handlar om uppträdandet i en danssal, om förväntningar på elevens eget ansvar för sin dansträning, respekt för de meddansande, dansgenres estetik och kroppens relation till rummet och riktningar. Gemensamt är också att lärarna utifrån sina egna dansbakgrunder och uppfattningar väljer ut de koder och konventioner de vill upprätthålla och reproducera i sin dansundervisning. Huruvida de förmedlar dessa explicit eller implicit varierar och tas upp i diskussionen, där vi även ser djupare på hur dåtidens traditioner relaterar till nutidens klassrum, dansundervisning i relation till tyst kunskap, koder och konventioner i förhållande till ordning och uppförande samt betygssättning..

BAKGRUND:Utomhuspedagogik är en mycket aktuell pedagogisk avgrening med komplex innebörd. I vårt bakgrundsavsnitt närmar vi oss en begreppsförklaring så väl som en spegling av det utomhuspedagogiska fältet. Detta görs ur ett historiskt såväl som nutida perspektiv med en didaktisk aspekt.SYFTE:Vår studie syftar till att undersöka verksamma utomhuspedagogers uppfattning om utom-huspedagogik som arbetsmetod och vad som särskiljer denna sorts pedagogik.METOD:Vi använder oss av kvalitativa intervjuer, på så vis kan vi undersöka verksamma utomhus-pedagogers uppfattningar. Vi har vänt oss till åtta verksamma utomhuspedagoger som dagli-gen arbetar med utomhuspedagogik och därmed förhoppningsvis besitter den kunskap vi är intresserade utav.RESULTAT:Vårt resultat leder till slutsatsen att den utomhuspedagogiska arbetsmetoden ställer höga krav på pedagogen. Det egna engagemanget är nödvändigt för en givande och fungerande utomhuspedagogik.

Bakgrund: En stor del av de patienter som vårdas inom den somatiska slutenvården har smärta och underbehandlad smärta är återkommande bland dem. Sjuksköterskor är genom sin roll i omvårdnaden och som administratörer av läkemedel delaktiga i patientens upplevelse av underbehandlad smärta. Det finns omfattande forskning inom smärta och smärtbehandling, men sjuksköterskors erfarenheter och uppfattningar av underbehandlad smärta är ett eftersatt forskningsområde.Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och uppfattningar av underbehandlad smärta inom den somatiska slutenvården.Metod: Studien genomfördes enligt kvalitativ deskriptiv explorativ design genom nio individuella intervjuer med sjuksköterskor inom den somatiska slutenvården. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.Resultat: I resultatet framgår tre kategorier som belyser sjuksköterskors perspektiv; Sjuksköterskors erfarenhet inom underbehandlad smärta och dess ursprung, Den komplexa smärtbedömningen och smärtlindring samt Konsekvenser av underbehandlad smärta.Konklusion: Genom misstro mot patienterna och deras subjektiva upplevelse av smärta samt frånvaro av reflektion hos vårdpersonalen skapar underbehandlad smärta onödigt vårdlidande och etiska dilemman inom vården. Genom reflektion och tilltro till patientens upplevelse skapas möjlighet att förbättra patienters upplevelse av vård och minska förekomsten av underbehandlad smärta..

Syfte: Syftet är att ur ett sociokulturellt perspektiv belysa några dramapedagogersuppfattning om den svenska dramapedagogikens utveckling.Teori: Vi har utgått från Bourdieus system inom sociokultur med det svenska samhället somdet sociala rum, inom vilket svensk dramapedagogik är ett eget fält med yrkesverksammadramapedagoger som fältets agenter.Metod: Metoder som använts är mailintervjuer med fem dramapedagoger.Resultat och slutsats: Det som framkommit från intervjuerna är att dramapedagogiken fåtthöjd status, ett breddat arbetsfält samt till viss del förändrade definitioner om vaddramapedagogik är. Fler dramapedagoger jobbar nu som egna företagare inomverksamhetsområden som kan tyckas ligga långt från det fält där dramapedagogikenursprungligen kom till i Sverige.Nyckelord: Dramapedagogik, dramapedagog, utveckling, status, Bourdieu, fält, habitus.

Syftet med vår studie är att undersöka vilka uppfattningar barn i årskurs två har om sina livschanser utifrån ett etnicitetsperspektiv. Vi vill undersöka vad barn har för tankar om sitt framtida yrkesval. Vi vill även ta reda på om deras etniska bakgrund har någon påverkan för skapandet av deras uppfattningar kring deras framtid och livschanser. Undersökningen kommer att göras i två olika stadsdelar i en etniskt segregerad storstad. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer i form av fokusgruppsintervjuer.

Sjuksköterskan på den somatiska akutmottagningen kommer dagligen i kontakt med de flesta patientkategorier, däribland patienter med psykisk ohälsa. Syftet med litteraturstudien var att studera hur sjuksköterskor på somatiska akutmottagningar uppfattar mötet med patienter med psykisk ohälsa. Två frågeställningar formulerades utifrån syftet: Vilka olika erfarenheter och uppfattningar finns? Vilka faktorer påverkar sjuksköterskors inställning till patienter med psykisk ohälsa? Metoden var en delvis systematiserad litteraturstudie genomförd efter Goodmans sju steg. Studien baserades på tio vetenskapliga artiklar vilka tagits fram via sökning i databaserna PubMed, PsycINFO samt CINAHL.

 Syftet med denna kvalitativa studie, utifrån en fenomenografisk ansats, var att beskriva lärares uppfattningar av vad elevers tilltro till eget tänkande och egen förmåga att lära matematik innebär och hur de gör för att främja detta. Datainsamlingen bestod av intervjuer med lärare från förskoleklass till och med år sex.Lärares uppfattningar beskrevs i att eleven visar lust, mod, stolthet och ansvar, särskilt när eleven vågat ta sig igenom en utmaning som den först inte trott sig klara. En förutsättning för tilltro var ett tryggt gruppklimat.I främjandet av tilltro tog lärarna utgångspunkt i elevers erfarenheter med positiva förväntningar på eleverna i en lustfylld och kommunikativ undervisning. Uppmuntran och utmaningar på adekvat nivå, som skapar förståelse är kännetecknande för att eleven ska känna att den lyckas.Det omgivande samhället har stor betydelse för elevers tilltro. Lärarens engagemang, nyfikenhet och uppmärksamhet på elevers tillägnade kunskaper för att erövra nytt matematiskt kunnande var av vikt för tilltron.

Syftet med vår uppsats var att visa föräldrabegreppets mångfacettering och vi exemplifierade föräldraskapet genom att studera lesbiska föräldrar som fått barn genom insemination. För att uppnå syftet gjordes både litteraturstudier och kvalitativa respondentintervjuer. Studien hade ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, rättsligt baserade perspektiv och ett visst barnperspektiv som teoretiska utgångspunkter. Dessa nyttjades även som analysverktyg och för att utforska motsägelserna i vårt material användes ett dialektiskt analysverktyg. Materialet analyserades enligt en ad-hoc metod.