Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.

Jag har undersökt möjligheterna för hur problemlösande legoaktiviteter kan stÀrka och utveckla barns matematiklÀrande. Metoderna jag anvÀnt mig av Àr filmade observationer, kompletterande intervjuer och enkÀter. I studien observerades barn för att ta reda pÄ hur barn löser och förmedlar egna och andras problemlösningar vid legobyggandet. Pedagoger observerades för att ta reda pÄ möjligheterna kring hur materialet lego kan stÀrka och utveckla barns matematiklÀrande. NÄgra barn intervjuades i ett kompletterande syfte för att öka min egen förstÄelse.

Syftet var att synliggöra förskollÀrares erfarenheter av att stödja barns sociala utveckling i förskolan. Mer specifikt syftade studien till att beskriva förskollÀrarnas tankar kring anvÀndningen av olika strategier och arbetssÀtt för att möta varje barn och stödja varje barns utveckling av samvarokompetens som hÀr ses som en del av barns sociala utveckling. Begreppet samvarokompetens innefattar sociala förmÄgor som att kunna vara delaktig i förskolans vardag, kunna ta och ge plats i lek och samspel med andra samt kunna ge uttryck för sin egen vilja och samtidigt vara lyhörd för andra (Sommer, 2005a). I bakgrunden belystes Àven teorier och forskning kring lek och samspel samt enligt forskning lyckade strategier för att frÀmja social utveckling hos barn. SamspelsvÄrigheter kan enligt Kadesjö (2010) ses som en riskfaktor hos barn och verka negativt pÄ barnets fortsatta utveckling och skapa problem och svÄrigheter senare i livet.

Studiens syfte Àr att ta reda pÄ olika sÀtt som barn inkluderas och exkluderas i den fria leken pÄ förskolan. Leken Àr viktig eftersom den hjÀlper barn i deras utveckling och lÀrande, nÄgot som lÀroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet, 2010) lyfter fram. Vi har gjort 13 observationer pÄ tvÄ förskolor för att, ur ett barns perspektiv, försöka se varför barnen exkluderar varandra. Dessa observationer har Àven legat till grund för att se vilka metoder de anvÀnder sig av för att ta sig in i leken. I analysen av observationerna har vi haft Corsaros (1979) 15 tilltrÀdesstrategier som utgÄngspunkt.

Syfte: Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka den eventuella effekten av strukturerade textsamtal pÄ deltagande elevers lÀsförstÄelse. I studien har de för lÀsförstÄelsen sÄ viktiga lÀsförstÄelsestrategierna undersökts. Dessutom har syftet varit att undersöka vad som kÀnnetecknar processen vid strukturerade textsamtal.Teori: Studiens teoretiska utgÄngspunkt Àr det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande dÀr lÀrande sker i en historisk och kulturell kontext och i samspel med andra mÀnniskor. Studien grundar sig ocksÄ pÄ en interaktiv syn pÄ lÀsförstÄelse.Metod: Studien har en kvalitativ ansats som inspirerats av interventionsstudiens upplÀggning. Datainsamling har skett via inspelningar av 6 elevers parvisa samtal kring lÀsförstÄelseprov före och efter fem strukturerade textsamtal med hela gruppen.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.

Webben anva?nds i allt sto?rre utstra?ckning som en riktig applikationsplattform, mycket tack vare HTML5. Detta sta?ller ho?gre krav pa? webbapplikationens prestanda pa? klientsidan, da? nya tekniker mo?jliggo?r mer avancerade applikationer. Parallellisering a?r en metod fo?r att o?ka prestandan i applikationer, som dessutom tar nytta av de parallella arkitekturer som idag a?r vanliga.

Att lÀraryrket rankas som ett högriskyrke nÀr det kommer till stress, Àr idag inte nÄgon nyhet och ett flertal studier finns som bekrÀftar detta. Vad som dÀremot saknas och som fordrar mer uppmÀrksamhet, Àr forskning pÄ vad som bidrar till lÀrares hÀlsa. Följande studie Àr en beskrivning av vad lÀrare sjÀlva upplever bidrar till arbetsrelaterad stress och vilka hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder de efterfrÄgar för att stÀvja denna och öka det egna vÀlbefinnandet. Data insamlades genom enskilda intervjuer med sex lÀrare pÄ grund och gymnasieskolan och analyserades tematiskt genom insortering under kategorier. Resultatet visar att en bÀttre belastningsbalans och mer arbetsresurser i form av adekvat uppskattning, ledning, bildning och stöd, upplevs som centralt för hÀlsa och vÀlbefinnande.

Bortom minnena Àr ett arbete som undersöker grÀnsen mellan de egna och andra mÀnniskors minnen. Det stÀller frÄgor om fiktiva minnen, om det kan rymmas nÄgot slags sanning i en minnesbild som Àr konstruerad.Genom teckning och broderi tar jag mig an fotografier som representerar andra mÀnniskors minnen, hÀndelser som jag inte har upplevt. Jag försöker skapa en egen relation till dessa bilder och frigöra dem frÄn deras ursprungliga historia. Jag vill ta reda pÄ om jag kan anvÀnda andras minnen för att skapa egna..

Uppsatsen syfte Àr att undersöka hiv-positivas berÀttelser om (framtida) relationer, vilka strategier kring relationer (och framtiden) som finns i dessa berÀttelser och vilka samhÀlleliga normer som Äterfinns i individernas berÀttelser. Syftet har Àven varit att sprida information om hiv inom akademien, att lÄta hiv-positivas berÀttelser höras och bli aktiva, talande subjekt och att analysera dessa berÀttelser i en samhÀllelig kontext. Uppsatsens bakgrund tar upp medicinska, historiska och samhÀlleliga kontexter och visar pÄ relationen mellan tid, plats, medicinska framgÄngar och vÀrderingar. Det finns fÄ studier gjorda under 2000-talet som bÄde tar upp ett normkritiskt perspektiv pÄ samhÀlleliga diskurser och innehÄller hiv-positivas berÀttelser och förhandlingar med bilder av hiv(-positiva). Det saknas dessutom studier om hiv som har ett vi-perspektiv, det vill sÀga ett forskarperspektiv som inte studerar ?de dÀr? utan har egna levda erfarenheter med i forskarpositionen.

KlimatförÀndringar och andra miljöproblem kan i framtiden komma att innebÀra stora pÄfrestningar pÄ stÀder. Socio-ekologisk resiliens Àr ett sÀtt att förstÄ motstÄndskraft och förÀndring hos sociala och ekologiska system. För att göra stÀder mer motstÄndskraftiga för yttre och inre störningar har ett socio-ekologiskt resiliensförhÄllningssÀtt till planering ansetts givande. Konceptet socio-ekologisk resiliens kan ocksÄ betraktas som en brygga mellan social hÄllbarhet och ekologisk hÄllbarhet.Denna uppsats undersöker ifall det finns uttryck för socio-ekologisk resiliens i svenska kommuners strategiska planering och om det finns strategier i kommunerna för att binda ihop social hÄllbarhet med ekologisk hÄllbarhet. Genom studier av teoretisk litteratur kring socio-ekologisk resiliens har fyra utgÄngspunkter för en planering för socio-ekologisk resiliens tagits fram och med hjÀlp av dessa fyra utgÄngspunkter analyseras nio kommunala översiktsplaner.Planerna har valts ut för att spegla ett genomsnitt av svenska kommuner.

Sponsring har blivit en av de vanligaste marknadsf?ringsmetoderna och forts?tter att v?xa i popularitet. Sponsring inneb?r att ett f?retag k?per r?tten att associera sig med en r?ttighet, till exempel en idrottsklubb. Anledningen till dess popularitet kan ha att g?ra med dess varum?rkesbyggande egenskaper.

Studien behandlade anorexi och ÄterhÀmtning. Syftet var att undersöka hur personer som varit sjuka i anorexi beskrev den egna ÄterhÀmtningsprocessen. Studien begrÀnsades till att behandla anorexi och inte Àtstörningar. KÀllorna som anvÀndes innehöll sÄvÀl psykologisk-, medicinsk-, kulturantropologisk-, etnologisk- som ÄterhÀmtningsforskning. En kvalitativ metod anvÀndes och urvalsgruppen bestod av fyra kvinnor med erfarenheter av anorexi och ÄterhÀmtning.

Den hÀr rapporten Àr resultatet av en fallstudie gjord vid Jernbaneverket i syfte att se hur lÀrande frÄn avvikelse gÄr till, vilka metoder eller verktyg somanvÀnds i organisationen. UtifrÄn detta avsÄgs att formulera ett förslag pÄ en "verktygslÄda" med metoder som kan anvÀndas i hela verksamheten. Studien bygger pÄ 12 semistrukturerade intervjuer genomförda med anstÀllda inom Bane-, Trakk- och Utbyggingsdivisjonen i Jernbaneverket under vÄren 2010. UtifrÄn intervjuerna har sex stycken förÀndringsförslag formulerats i syfte att förbÀttra lÀrande frÄn avvikelser inom Jernbaneverket, förslagen fokuseras kring nedanstÄende punkter.Att i större utstrÀckning anvÀnda ljud och bild för att illustrera avvikelser vid möten.Att uppmÀrksamma egna erfarenheter av avvikelser för att sprida lÀrandeAtt uppmÀrksamma andra organisationers arbetssÀtt kring lÀrande frÄn avvikelser för att hitta nya vinklingar till det egna lÀrande Att göra studiebesök i den egna och andra organisationerAtt Äteruppliva redan lösta problem.

Genom mitt examensarbete har jag fört samman barns tankar om konflikter och konflikthantering, med befintliga konflikthanteringsmetoder. Detta för att uppnÄ mitt syfte om att fÄ en fördjupad insikt i, och kunskap om, hur femÄriga barn löser konflikter. Jag tog, genom intervjuer, reda pÄ hur barn löser konflikter och vidareutvecklade sedan deras strategier genom att föra samman dem med redan befintliga konflikthanteringsmodeller. Min tanke var att det, för att lösa eller pÄ annat vis bearbeta barns konflikter, Àr till stor fördel att utgÄ frÄn barnens egna tankar. Vem vet bÀttre hur barn brukar lösa konflikter Àn de sjÀlva? Men, trots att barn har mÄnga finurliga sÀtt att lösa konflikter pÄ, kom jag i min slutsats fram till att barn ofta behöver en trygg vuxen, gÀrna med kunskaper inom konflikthantering, som kan stötta dem under konfliktsituationer.