Syftet med följande arbete Ă€r att undersöka pedagogiska möjligheter och hinder för en gynnsam utveckling hos flickor med en ADHD diagnos. I arbetet ges lĂ€saren en inblick i specialpedagogiska strategier och metoder som gynnar flickor med ADHD. Metoden för vĂ„r undersökning Ă€r halvstrukturerade intervjuer som utförts med 13 respondenter. Tre av intervjuerna Ă€gde rum i Finland med personer med olika spetskompetenser. Övriga tio intervjuer hölls pĂ„ flera platser i Sverige med personer som hade spets- eller erfarenhetsbaserad kompetens. Sammanfattningsvis tyder resultaten pĂ„ att respondenterna var vĂ€l insatta i ADHD problematiken. De flesta pĂ„pekade att flickors problematik mĂ„ste synliggöras. Tidig upptĂ€ckt och tidiga insatser kan minska riskbeteenden som depression, sexuellt missbruk eller utbrĂ€ndhet.

Studier har visat att höga bullernivÄer kan vara skadliga för sÄvÀl röst, hörsel och sprÄkliginlÀrning som andra kognitiva förmÄgor. Höga ljudnivÄer kan bidra till ett hyperfunktionelltröstbeteende som kan ge kroniska besvÀr. Barns röstorgan kan vara sÀrskilt sÄrbara dÄ de Ànnuinte Àr fullt utvecklade. PÄ mÄnga förskolor Àr bullernivÄn hög och ogynnsam för bÄde barn ochpersonal och dÀrmed utgör de bÄda en riskgrupp för att utveckla röstbesvÀr och hörselskador.Föreliggande studie bestÄr av ljudnivÄmÀtningar av tvÄ förskolors lokaler samtfokusgruppsintervjuer av 16 femÄriga barn. Syftet var att kartlÀgga hur barnen upplever bulleroch kommunikation pÄ förskola samt relatera det till uppmÀtta ljudnivÄer.

Syftet med denna uppsats Àr att skapa en förstÄelse för de Àldres upplevelse av Älderdom samt belysa hur de Àldre hanterar sitt Äldrande. Vi har genomfört en kvalitativ intervjuundersökning med totalt Ätta stycken intervjuer. I vÄr uppsats har vi utgÄtt frÄn gerotranscendensteorin som ger förutsÀttningar för nya förstÄelseformer rörande det mÀnskliga Äldrandet samt KASAM, KÀnsla Av SAMmanhang, som belyser hur individen hanterar belastningar i livet med bibehÄllen hÀlsa. VÄrt resultat tyder pÄ att Älderdom och Äldrande Àr en process som kan upplevas bÄde negativt och positivt. Det negativa Àr att sjukdomar samt kroppsliga besvÀr ökar, vilket begrÀnsar individen i det dagliga livet.

Syftet och problemformuleringen med den hÀr studien Àr att undersöka hur nÄgra pedagogers syn Àr pÄ bemötande av de oroliga barnen och vilka strategier som anvÀnds i förskolan.VÄra frÄgestÀllningar Àr -Vilka inre/yttre faktorer pÄverkar pedagogernas syn pÄ de oroliga barnen,-PÄverkar barnets kön deras uppfattning,-Vilka strategier menar pedagogerna att de har,-Ser pedagogerna det som en utmaning eller problem. Resultaten i vÄr rapport bygger pÄ intervjuer frÄn 2 förskollÀrare, 2 rektorer och 2 specialpedagoger verksamma inom den kommunala förskolan. Det empiriska materialet har bearbetats kvalitativt. Dessa informanter beskriver upplevelser och situationer utifrÄn sitt arbete kring de "oroliga barnen". Resultatet av studien visar att det finns möjligheter under förutsÀttningar av lyhördhet och konstruktivitet.

Denna studie syftar till att undersöka hur personalen pÄ barnhemmet L.L.C.C.M. pÄverkas emotionellt av att arbeta med psykiskt traumatiserade barn. Studien belyser forskning kring olika kristeorier och krisbistÄnd samt vilka risker som kan förekomma för en bistÄndsperson. Sex kvalitativa semi-strukturerade intervjuer har analyseras genom teoristyrd tematisk analys. Fyra respondenter Àr rwandier, och tvÄ Àr utlÀndska volontÀrer.

SammanfattningSyftet med denna uppsats har varit att undersöka om kravet pÄ identitetsskapande, som ingÄr i Lpf 94 kan kopplas till romanlÀsning inom ramen för Svenska B. För att uppfylla detta har jag undersökt hur gymnasieelever tolkar romankaraktÀrer och hur denna tolkning kan kopplas till den egna identiteten. För att undersöka detta har gymnasieelever fÄtt lÀsa en roman och sedan vid tre olika tillfÀllen skrivit texter som relaterar till en vald romankaraktÀr ur romanen.Resultatet av denna undersökning visar att eleverna ser romankaraktÀrer som verkliga mÀnniskor. Eleverna relaterar Àven sina egna liv till romankaraktÀrerna, sÀrskilt om Äldern överensstÀmmer. FamiljeförhÄllanden framstÄr som viktiga för elevernas egna identiteter.

Syftet med denna studie har varit att undersöka och jÀmföra verksamma mellanstadie- och gymnasielÀrares syn pÄ sitt motivationsarbete. Den genomförda studien Àr kvalitativ och semistrukturerade intervjuer har tillÀmpats som metod för att inhÀmta empiri.Resultatet visar att lÀrare som deltog i studien delgav frÀmst intressevisande och aktivt deltagande i undervisningen som kÀnnetecken för en motiverad elev. En elev som var omotiverad beskrevs som motsatsen, alltsÄ ointresserad och frÄnvarande. Samtliga lÀrare ansÄg att lÀraren likvÀl som eleven sjÀlv var av betydande roll för elevers motivation.Skillnaden mellan lÀrare undervisande pÄ gymnasiet och mellanstadiet lÄg i deras uppfattning angÄende huruvida de förutsatte motivation hos elever eller ej.I resultatet presenteras en rad olika strategier lÀrarna anvÀnde sig av för att öka eller underhÄlla elevers motivation. De frÀmsta av dessa var att involvera och göra elever delaktiga i utformningen och till viss del innehÄllet av undervisningen samt att denna var varierad.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka chefers upplevelse av den egna psykosociala arbetsmiljön, sĂ€rskilt frĂ„gan om den arbetsrelaterade stressen. Åtta linjechefer, fyra kvinnor och fyra mĂ€n, intervjuades och besvarade frĂ„gor kring den egna upplevda arbetsrelaterade stressen utifrĂ„n följande omrĂ„den; (1) Faktorer som bidrar till arbetsrelaterad stress; (2) Hur stress yttras samt; (3) Faktorer som kan minska arbetsrelaterad stress. Resultaten visade att samtliga chefer hade upplevt en negativ arbetsrelaterad stress som ledde till konsekvenser för bĂ„de arbetsliv och privatliv. Mot bakgrund av detta Ă€r slutsatsen att organisationen i frĂ„ga bör se över chefers arbetsrelaterade stress inom den psykosociala arbetsmiljön för att pĂ„ sĂ„ vis förbĂ€ttra förutsĂ€ttningar för ett lĂ„ngsiktigt och hĂ„llbart ledarskap..

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med den hÀr studien Àr att genom intervjuer empiriskt granska och analysera elittrÀnarens uppfattningar om momentum i ishockey. För att fÄ svar pÄ syftet delades det in i de fyra frÄgestÀllningarna . (1) Hur ser elittrÀnaren pÄ momentum och vad innebÀr det fördem? (2) Hur ser elittrÀnarna pÄ sin spelidé? (3) Vilka triggers tar trÀnarna upp och hur förhÄller sig dessa till momentum? (4) Vilka coachbeslut och strategier tillÀmpar elittrÀnarna under match?MetodStudien har genomförts med en kvalitativ ansats. Intervjuerna har prÀglats av ett förhÄllningssÀtt med standardiserade teman pÄ frÄgestÀllningar till intervjupersonerna och djupgÄende följdfrÄgor.

Ungdomars attityder till smĂ„lĂ€ndska dialekter stĂ„r i centrum i den hĂ€r uppsatsen. Studiens syfte Ă€r att undersöka smĂ„lĂ€ndska gymnasieelevers attityder till dialekter i landskapet. EnkĂ€tundersökning har anvĂ€nts som undersökningsmetod, och enkĂ€tsvar frĂ„n sammanlagt 115 gymnasieelever i Älmhult, Jönköping, VĂ€xjö, VĂ€stervik och Kalmar har samlats in. Ungdomarna har svarat pĂ„ frĂ„gor angĂ„ende den egna dialekten och instĂ€llningen till denna. De har Ă€ven vĂ€rderat andra dialekter i landskapet utifrĂ„n vilka de tycker Ă€r fina respektive mindre fina.

VÄrt syfte Àr att skapa en ökad förstÄelse för EVM och deras styrka i svensk dagligvaruhandel i egenskap av varumÀrkeskapital. VÄrt syfte Àr ocksÄ att undersöka hur starka EVM Àr relativt traditionella varumÀrken samt utreda om de generella dimensioner som konsumentbaserat varumÀrkeskapital anses bestÄ av Àr relevanta för tvÀttmedel i dagligvaruhandeln. Vi har anvÀnt en redan operationell modell för konsumentbaserat varumÀrkeskapital utformad för traditionella varumÀrken och applicerat denna pÄ egna varumÀrken. Genom kvantitativ metod, i form av 97 enkÀtundersökningar har vi testat den operationella modellens relevans samt jÀmfört styrkan av EVM mot den av traditionella varumÀrken. VÄr undersökning visar att Skona, ICA: s egna varumÀrke, har skapat ett starkt konsumentbaserat varumÀrkeskapital.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.

Det Àr inte ovanligt förekommande att ambulanspersonal rÄkar ut för hot och vÄldshÀndelseroch enligt statistiken Àr detta ett problem som ökar hela tiden. Enligt Arbetsmiljöverket stÄrvÄrd och omsorgssektorn för 60 % av samtliga anmÀlningar inom hot och vÄldskategorin.Syftet med denna studie var att beskriva ambulanssjuksköterskans upplevelser och hanteringkring hot och vÄld i det dagliga arbetet. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativintervjustudie dÀr fem intervjuer med ambulanssjuksköterskor genomfördes. Ur resultatetframkom ett generellt tema; utsatt för hot och vÄld, med fem tillhörande kategorier; otryggmiljö, sÀkerhetstÀnkande, förebyggande strategier, avledande strategier och kÀnslomÀssighantering. Vidare pÄvisade resultatet att hot och vÄldssituationer inte enbart handlar omverbala hot eller vÄldshandlingar.

Den hÀr uppsatsen undersöker alternativ till dyra inspelningar av trummor genom att visa hur man kan göra egna truminspelningar med bara en mikrofon, ett DAW och vanligaföremÄl som finns i hemmet. Undersökningen gÄr in pÄ ett djupare tÀnk kring hur man med olika lager kan forma sina egna trumljud med ett fÄtal hjÀlpmedel för inspelning ochbearbetning. För att omsÀtta mitt tÀnkande kring olika lager i trumljud har jag tagit fram tretrumsound inom tre genre: Popsoul, house och indiepop. Resultatet sÀger att dessa trumsetvisar sig vara anvÀndbara i popmusik frÄn ett kreativt perspektiv, dÄ popmusik tillÄter mer bredd i trumljuden. Uppsatsen kommer ocksÄ fram till att det ekonomiska vÀrdet i att göra egna trumljud sjunker nÄgot, dÄ fÀrdiga samplingar gÄr snabbt och Àr billiga att anvÀnda..

Syftet med studien Àr att belysa upplevelsen av vilka faktorer som Àr av betydelse i en omstÀllningsprocess ur jobbcoachers perspektiv. För att fÄ ett svar pÄ det anvÀndes kvalitativ metod vilka bestod av semistrukturerade djupintervjuer. Fyra jobbcoacher pÄ fyra olika omstÀllningsföretag har intervjuats. Deras arbete innebÀr att skapa mÄlbilder, fÄ syn pÄ viktiga egenskaper och att identifiera hinder för att med hjÀlp av olika metoder och strategier komma runt dessa. Resultatet visade att marknadsföring, CV och intervjutrÀning inte bara var ett komplement utan bidrog dessutom till att deltagarnas sjÀlvförtroende stÀrktes.