Denna undersökning handlar om Àldre, icke instutionaliserade, ensamboende kvinnor och deras upplevelser av att bo ensamma. Vilka strategier de anvÀnder sig av nÀr samhÀllets formella insatser sÄsom kommunens hemtjÀnst och de informella insatserna sÄsom anhöriga eller olika föreningar inte tÀcker upp det sociala behovet som finns. Jag har med hjÀlp av en kvalitativ undersökning trÀffat fem Àldre kvinnor i Katrineholms kommun som pÄ olika sÀtt ser till att de inte Àr isolerade. Det Àr bÄde traditionella alternativ sÄvÀl som nya strategier som jag har stött pÄ. DÄ jag upptÀckte att Fixar-Malte har en viktig roll i dessa kvinnors vardag vÀcktes mitt intresse för denna servicetjÀnst.

Syftet med denna uppsats Àr att skapa en förstÄelse för de Àldres upplevelse av Älderdom samt belysa hur de Àldre hanterar sitt Äldrande. Vi har genomfört en kvalitativ intervjuundersökning med totalt Ätta stycken intervjuer. I vÄr uppsats har vi utgÄtt frÄn gerotranscendensteorin som ger förutsÀttningar för nya förstÄelseformer rörande det mÀnskliga Äldrandet samt KASAM, KÀnsla Av SAMmanhang, som belyser hur individen hanterar belastningar i livet med bibehÄllen hÀlsa. VÄrt resultat tyder pÄ att Älderdom och Äldrande Àr en process som kan upplevas bÄde negativt och positivt. Det negativa Àr att sjukdomar samt kroppsliga besvÀr ökar, vilket begrÀnsar individen i det dagliga livet.

I mitt arbete som lÀrare i sÀrskolan har jag kommit i kontakt med sociala berÀttelser och seriesamtal, som Àr en pedagogisk metod som kan anvÀndas för personer som har svÄrt att förstÄ den verbala kommunikationen och behöver stimulera flera sinnen för att förstÄ. Sociala berÀttelser och seriesamtal Àr skrivna och ritade förklaringar och strategier som försöker förtydliga sociala mönster, oskrivna regler och sociala normer. Syftet med mitt arbete Àr att undersöka hur man kan arbeta med sociala berÀttelser och seriesamtal med elever i sÀrskolan. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ forskningsmetod dÀr jag gjort min datainsamling genom intervjuer. Jag kom fram till att sociala berÀttelser och seriesamtal kan anvÀndas som en metod att kommunicera med elever i sÀrskolan.

Uppsatsens mÄl Àr att undersöka strategier inom stadsplanering för att skapa ett större miljöengagemang och ett mer miljömedvetet beteende hos mÀnniskor. Detta syftar till att ge landskapsarkitekten verktyg för att kunna pÄverka mÀnniskor till ett större miljöintresse. FrÄgestÀllningar i arbetet Àr: Kan mÀnniskors miljöengagemang och beteende pÄverkas? Hur sker sÄdan pÄverkan? Hur kan miljömedvetenhet pÄverkas genom stadsplanering? Varför anvÀnds inte strategier för ökad miljömedvetenhet mer ofta? Resultatet undersöks genom en litteraturstudie i vilken psykologiska teorier kring miljöengagemang och hur detta engagemang kan pÄverkas beskrivs. Vilka strategier som anvÀnds i praktiken idag tas ocksÄ upp i litteraturstudien. Som ett komplement har Àven tre intervjuer gjorts dÀr kommunanstÀllda stadsplanerare beskriver metoder som anvÀnds inom respektive kommun för att pÄverka mÀnniskors miljöintresse och beteende. För att pÄverka mÀnniskan till en mer miljövÀnlig livsstil kan en sÄ kallad förÀndringsstrategi utformas som dels bör bygga pÄ strategins förutsÀttningar och dels pÄ de faktorer som formar mÀnniskans miljömedvetenhet. De strategier som beskrivs i litteratur och intervjuer kan delas upp i tvÄ grupper, de som syftar till att pÄverka individens miljöengagemang och de som syftar till att pÄverka beteendet hos individen.

IS- och IT-strategier Àr ett koncept som idag Àr av stor betydelse för verksamheter, bÄde inom den privata och offentliga sektorn. ProblemstÀllningen i detta arbete syftar till att undersöka vad som bör ingÄ i en IS/IT-strategi för att den ska vara ett bra styrdokument för en offentlig verksamhet. Informationen frÄn studien syftar Àven till att finna ett tillvÀgagÄngssÀtt som Àr lÀmpligt vid utvecklandet av en IS/IT-strategi.De slutsatser som drogs frÄn studien pÄvisar att IS/IT-strategier bör vara heltÀckande för verksamheter och att strategin har tydliga kopplingar till verksamhetens övriga mÄl. En IS/IT-strategi bör vara ett mÄldokument dÀr detaljrikedomen Àr lÄng och verksamhetstiden Àr mellan 3 och 5 Är.Studien pÄvisar Àven att det kan fungera bra att utveckla en IS/IT-strategi internt inom kommuner, men att ett bra resultat Àven kan uppnÄs med extern hjÀlp. En viktig faktor för att skapa en framgÄngsrik strategi Àr att ha delaktighet vid utvecklandet.

Studien grundar sig i ett intresse för hur barn interagerar med datorspel. Datorer och datorspel blir mer och mer vanliga i barnens omvÀrld. Syftet med studien Àr att belysa och beskriva hur barn i fem Ärs Äldern gör nÀr de spelar ett datorspel och hur de interagerar med det. Vi belyser bland annat hur barnen tolkar ikoner, hur de förstÄr den auditiva informationen i kombination med bilderna, och vilka strategier de anvÀnder för att ta sig vidare i spelet. Vi studerar ocksÄ vad de minns nÀr de spelar spelet för andra gÄngen.

Arbetet med ensamkommande barn Àr relativt nytt och outforskat i Sverige. Den hÀr artikeln tittar nÀrmare pÄ uppfattningar och erfarenheter om mobbning och diskriminering hos vÀgledare som jobbar pÄ ett boende för ensamkommande barn. Genom fyra semistrukturerade intervjuer samlades ett kvalitativt datamaterial in. De centrala fynden i studien visar att vÀgledarna tenderar att förklara diskriminering utifrÄn individers handlingar och undgÄr att se strukturella orsaker. Ungdomarna tros vara mindre utsatta för mobbning och diskriminering Àn svenska ungdomar.

Syftet med denna studie var att beskriva vilken uppfattning verksamma lÀrare inom LuleÄ kommun har om betydelsen av elevers reflektion över det egna lÀrandet. Dagens elever ska rustas för att klara av att leva i ett utvecklingssamhÀlle som i mÄnga fall stÀller höga krav pÄ flexibilitet och anpassningsförmÄga. För att klara dessa krav Àr det ett mÄste att individen fÄr möjlighet till kunskapsutveckling. Detta kan ske genom att eleven har förstÄelse för vad denne kan samt hur denne kan erövra de eftersökta kunskaperna. Genom att elever redan frÄn tidig Älder fÄr lÀra sig att reflektera, bÄde enskilt och tillsammans med andra kan elever i grundskolan fÄ en fundamental insikt i hur, vad, varför och framför allt pÄ vilket sÀtt de lÀr sig.

Nyckelord: DBS, cervikal dystoni, personperspektiv, livssituation, kvalitativ och Roys Adaptionsmodell. Bakgrund: Dystoni ?r en sjukdom som drabbar r?relseorganen. Sjukdomen medf?r ih?llande muskelkontraktioner som leder till f?rvriden kroppsh?llning. Incidensen ?r 1,18/100.000/ ?r, vilket inneb?r att det ?r en relativt ovanlig sjukdom.

Inledning: De psykoterapeutiska ramarna, samt brott mot dessa ramar, Ă€r av central betydelse för psykodynamiska terapeuter.Syftet: med denna studie var att undersöka psykoterapeuters rambegrepp, dess mening, samt deras upplevelser av egna rambrott.FrĂ„gestĂ€llningar: FrĂ„gestĂ€llningarna var vilken ramen och dess mening var, samt hur psykoterapeuterna upplevde sina egna rambrott.Metod: I studien anvĂ€ndes kvalitativ metod och fem psykodynamiska terapeuter intervjuades. Data analyserades med tematisk analys.Resultat: Resultatet visade att deltagarnas rambegrepp skiljde sig Ă„t. Skillnaderna hĂ€rleddes dels frĂ„n olika teoribildningar för psykoterapi, dels efter egna stĂ€llningstaganden. Vidare tillĂ€mpades nĂ„got olika ramar för olika patienter.  Även psykoterapeuternas upplevelser av egna i studien redovisade rambrott uppvisade olikheter sĂ„ som oro, skam, kĂ€nsla av misslyckande och tillfredsstĂ€llelse.Diskussion: Ramar samt avsteg frĂ„n dessa intog en komplex roll i terapeuternas arbete. Ramar utformades av terapeuterna sjĂ€lva pĂ„ grundval av terapeutisk inriktning.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur Karlskrona kommun skulle betygsÀttas utifrÄn Sustainable Urban Mobility Plan verktyget ADVANCE. Studien utgÄr framförallt ifrÄn forskningsförhÄllningssÀttet fallstudier, som framförallt har genomförts med hjÀlp av metoderna litteraturstudier samt ADVANCE. Litteraturstudierna har framförallt bestÄtt av de strategier Karlskrona kommun har antagit angÄende dess mobilitetsplanering och ADVANCE har anvÀnts som ett verktyg för att kunna upptÀcka de positiva och negativa effekter dessa strategier har för kommunen. UtifrÄn denna fallstudie, samt genom diskussioner med Lars Olofsson (trafiknÀmnden, Karlskrona kommun), analyseras de resultat som verktyget ADVANCE visar upp, i dessa analyser ges Àven exempel pÄ lösningar som Karlskrona kommun skulle kunna anvÀnda sig av för att kunna förbÀttra sin nuvarande mobilitetsstrategi.

Bakgrund: MÀnniskor blir allt Àldre och det innebÀr att antalet demenssjuka ökar och dÀrmed Àven antalet anhörigvÄrdare. Att vara anhörigvÄrdare till en nÀrstÄende med demenssjukdom innebÀr ökade pÄfrestningar som blir en central del i deras liv.Syfte: Studiens syfte var att belysa anhörigas upplevelser och erfarenheter av att vÄrda en nÀrstÄende med demenssjukdom i hemmet.Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats, som baseras pÄ tio vetenskapliga artiklar. Analys av artiklarna genomfördes med Lundman och HÀllgren Graneheims (2008) kvalitativa innehÄllsanalys.Resultat: Anhöriga upplevde att vÄrdandet av sin nÀrstÄende innebar pÄfrestningar och att relationen förÀndrades. De upplevde ensamhet och menade att det var viktigt att bevara sin egen hÀlsa. De upplevde förluster av vÀnner och bekanta samt uttryckte oro inför framtiden.

Denna uppsats handlar om de val som görs vid bevarande av historiska trÀdgÄrdar inom National Trust, en av Englands största förvaltare av historiska trÀdgÄrdar, samt hur dessa val pÄverkar den historia som berÀttas pÄ platsen. De tre frÄgestÀllningar som behandlas i uppsatsen Àr: (1) Hur beslutar National Trust vilken historia som ska berÀttas pÄ platsen? (2) Vilka riktlinjer och bevarandeprinciper ligger till grund för dessa beslut? och (3) Hur har National Trust omsatt riktlinjerna vid restaureringarna av National Trusts trÀdgÄrd pÄ Standen? Syftet Àr att synliggöra valen, pÄ vilka grunder de fattas och genom att stÀlla detta i relation till hur den slutliga utformningen blivit fÄ en bild av hur National Trust vÀljer att berÀtta en plats historia. I den första delen görs en genomgÄng av trÀdgÄrdsbevarandets historia inom National Trust, teoretiska begrepp samt riktlinjer och strategier som Àr aktuella i dagslÀget. I den andra delen görs en fallstudie av en anlÀggning dÀr det för nÀrvarande pÄgÄr ett restaureringsprojekt, Standen. I den tredje delen diskuteras de tre frÄgestÀllningar mot bakgrund av litteratur, dokument, intervjuer och platsbesök. Genom att analysera hur förÀndringar har genomförts pÄ Standen jÀmförs hur riktlinjerna och principerna implementerats och hur detta pÄverkar den berÀttelse som presenteras för besökaren. Slutsatsen frÄn uppsatsen Àr att National Trust har genomfört ett omfattande förÀndrings-­ och moderniseringsarbete under 2000-talet som lett till att de lokala anlÀggningarna fÄtt ett betydande inflytande över hur en plats betydelse uttrycks. National Trusts riktlinjer utgÄr frÄn internationellt erkÀnda dokument sÄsom Florensdeklarationer och Burra charter men de ocksÄ utvecklat egna strategier för att öka det lokala engagemanget och tillgÀngligheten som framgÄngsrikt implementerats pÄ Standen. Besluten om vilken historia som ska berÀttas har fattats i nÀra samarbete med centrala organ inom National Trust, medan besluten om hur den berÀttas i stor utstrÀckning sker lokalt..

Den svenska finansmarknaden har lĂ€nge prĂ€glats av ett oligopol och bestĂ„r till stor del av universalbanker som erbjuder alla typer av finansiella tjĂ€nster, men sedan 1990-talet har Ă€ven nischbanker uppkommit som erbjuder enbart vissa finansiella tjĂ€nster och betjĂ€nar huvuddelen av sina kunder via internet och telefoni. Syftet med denna studie Ă€r att undersöka vilka faktorer, mekanismer och strategier som ligger bakom nischbankers uppkomst pĂ„ den svenska finansmarknaden. För att besvara syftet har följande frĂ„gor formulerats:Hur skapas utrymme för nischbanker pĂ„ den svenska finansmarknaden?Vilka aktörer etablerar nischbanker? Är det nya aktörer eller redan etablerade företag frĂ„n andra branscher?Vilka strategier anvĂ€nder nischbanker för att etablera sig pĂ„ den svenska finansmarknaden och hur fĂ„r de tillgĂ„ng till resurser?Studien grundar sig pĂ„ organisationsteorier och bygger pĂ„ en kvalitativ ansats i form av sex semistrukturerade djupintervjuer med respondenter frĂ„n Svenska Bankföreningen, Finansinspektionen och olika nischbanker.Resultatet visar att nischbankers uppkomst pĂ„ den svenska finansmarknaden har frĂ€mjats av den teknologiska utvecklingen och regleringar sĂ„som lagen om bank- och finansieringsrörelse och Basel II. Nischbanker har frĂ€mst uppkommit av etablerade organisationer frĂ„n andra branscher.

Denna studie syftar beskriva och analysera hur lÄngtidsarbetslösa och korttidsarbetslösa individer upplever sin tillvaro och hur de förhÄller sig till denna. Inom den teoretiska ramen ligger sociologisk tidigare forskning pÄ arbetslöshet samt tillfÀlliga anstÀllningar och sociologiska teorier till grund. Genom 10 intervjuer delges lÀsaren exklusiva utsagor med gemensamma nÀmnare i form av fyra teman av den upplevda tillvaron. Det framkommer dock att olika mentaliteter delvis prÀglar de lÄngtidsarbetslösas och de korttidsarbetslösas resonemang och dÀrmed hanteras den upplevda tillvaron olika. LÄngtidsarbetslösa tenderar att ha en cynisk instÀllning till arbetsmarknadens ansprÄk, dÀrför tillÀmpas gÀrna defensiva strategier sÄsom döljande av arbetslösheten för utomstÄende till exempel.