Barn vars fo?ra?ldrar nyligen genomga?tt en separation upplever o?kade ka?nslor av oro, sorg och ilska, vilka kan vara dolda fo?r omgivande personer (StĂžrksen et al. 2011). Vid sto?d och va?gledning fra?n vuxna har skilsma?ssobarn dock en stor kapacitet att a?terha?mta sig (Dyregrov & Yule, 2008).

Det musikaliska samhÀllet Àr idag inne i en ny era dÀr helt nya förutsÀttningar rÄder. Skivbolagen kÀmpar sig fram och musiker har börjat ta sin musik i egna hÀnder. Men hur tar man dÄ sin musik och skapandet av den i egna hÀnder? Hur svÄrt Àr det egentligen att producera sjÀlv utan professionell hjÀlp och professionella verktyg?Detta ville jag testa. Jag skrev, spelade in och mixade fyra egna lÄtar med de redskap jag hade tillgÄng till hemma.

Sociala medier och public relations kan vara effektiva verktyg i festivalers strategiska kommunikationsarbete. Fo?r att kunna skapa en dialog och uppra?ttha?lla en relation till sin publik anva?nder arrango?rerna ett antal tekniker och PR- strategier. Underso?kningen visar hur dessa strategier anva?nds och hur de fyller ett antal funktioner fo?r de ba?da akto?rerna.

I denna litteraturstudie har vi Àmnat undersöka vad inkludering innebÀr, med fokus pÄ elever med autism, asperger syndrom och ADHD. Vi har ocksÄ undersökt vad effekten blir av att ha elever med dessa diagnoser i det vanliga klassrummet samt sökt strategier för att hjÀlpa dem. Genom att samla in data frÄn vetenskapliga artiklar har vi nÄtt vÄrt syfte som vi sedan analyserat utifrÄn ett specialpedagogiskt perspektiv. Resultatet visar att inkluderad undervisning innebÀr att alla elever ska undervisas tillsammans och att det Àr skolans uppgift att möta alla elevers olikheter och anpassas efter olikheterna. Effekterna av den inkluderande undervisningen har visat sig vara bÄde positiva och negativa.

Syftet med uppsatsen Àr att försöka ta reda pÄ vad arbetet med egna idéer i trÀ- och metallslöjden handlar om. FrÄgorna jag vill besvara utifrÄn det sociokulturella perspektivet Àr: Hur arbetar elever och lÀrare med det som kallas elevens egna idéer? VarifrÄn upplever elever att de fÄr idéer? Metoden jag valt Àr intervjuer med elever i Ärskurs sju och nio som arbetar med egna idéer eftersom jag vill veta hur eleven resonerar angÄende deras egna idéer. Resultatet visar att eleverna i stor utstrÀckning utgÄr frÄn ett föremÄl som de vill ta hem eller ge bort till nÄgon i present, det motiverar eleven i sitt arbete. Det Àr i alla fall produkter som redan finns runt om oss, som de sjÀlva vill Äterskapa.

Syftet med denna kvalitativa litteratur och intervjustudie var att undersöka pedagogens roll i relationsskapande möten för barn i behov av sÀrskilt stöd i förskoleklass, i synnerhet med tanke pÄ barn som har ett utagerande beteende. De frÄgestÀllningar som lÄg till grund för denna studie var; Vilka pedagogiska strategier kan bidra till att öka graden av inklusion av barn som har ett utagerande beteende i bÄde didaktiska situationer och i socialt samspel? och: Vilken Àr pedagogens roll i relationsskapande möten och hur blir detta synligt i arbetet med barn som har ett utagerande beteende? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgestÀllningar valde jag att först undersöka relevanta internationella forskningsartiklar, leta strategier och presentera de mest frekventa strategierna i en tabell. DÄ detta resultat kÀndes statiskt och lÀmnade flera frÄgor obesvarade gjordes valet att intervjua en yrkesverksam förskollÀrare i förskoleklass. IntervjufrÄgorna baserades pÄ resultatet av litteraturstudien, egna reflektioner och pÄ föreliggande studies teoretiska inramning, det vill sÀga Martin Bubers relationsfilosofi.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur anstÀllningen av personal inom Àldreomsorgen gÄr tillvÀga samt vilka personer söker enhetscheferna. För att klargöra syftet har vi anvÀnt oss av tvÄ frÄgestÀllningar. Vilka metoder och strategier anvÀnder enhetschefen för att hitta lÀmpliga personer, samt vilka kvalifikationer söker enhetscheferna hos de personer som ska anstÀllas?VÄr studie baseras pÄ kvalitativa intervjuer med sex enhetschefer inom Àldreomsorgen. Det resultat som efter bearbetning och analys framkommit har vi valt att redovisa i olika kategorier.

Att som anhörig vÄrda och leva tillsammans med en person döende i cancer som fÄr palliativ vÄrd i hemmet Àr bÄde givande och utmanande. Hemmet har uttryckts som en betydelsefull plats att vÄrdas i. Möjligheten att vÄrdas i det egna hemma, innebÀr att de sjukas sjÀlvbestÀmmande kan respekteras. Detta stÀller krav pÄ de anhöriga och de tar ett stort ansvar. DÀrför Àr det viktigt att de kÀnner sig sedda och fÄr de stöd de Àr i behov av.

Den hÀr undersökningen syftar till att undersöka vilka strategier rehabiliteringshandlÀggare har som frÀmjar individens delaktighet och motivation till rehabilitering. Att vara sjukskriven och framförallt att vara sjuk Àr inget som Àr speciellt önskvÀrt för de flesta och vÀgen till att vara frisk och kunna ÄtergÄ arbetslivet kan ibland vara lÄng. Med möten med olika instanser, lÀkarbesök, papper som ska skickas kan det ibland kÀnnas som att man mÄste vara frisk för att orka vara sjuk.Undersökningen Àr en kvalitativ intervjustudie med fenomenologisk inriktning, dÀr semi-strukturerade intervjuer genomfördes med tre rehabiliteringshandlÀggare. en intervjuguide anvÀndes, och alla intervjuerna spelades in och transkriberades. Intervjuerna har analyserats med kvalitativ innehÄllsanalys.

Skolan Àr en social arena dÀr elever gör mer Àn att lÀra sig praktiska och teoretiska kunskaper. Det Àr Àven en plats dÀr elever ingÄr i sociala gemenskaper. Syftet med denna rapport Àr att genom observationer undersöka, hur elever skapar utrymme för social gemenskap i klassrummet under pÄgÄende undervisning. Studien genomfördes i en Ärskurs trea pÄ en mindre skola.De resultat som framkom var att elever anvÀnder sig av olika kommunikativa strategier för att skapa utrymme för social interaktion med varandra. Eleverna anvÀnde sig av bÄde verbala och kroppsliga kommunikativa strategier för att etablera och upprÀtthÄlla utrymmet för social gemenskap.

Syftet med uppsatsen var att unders?ka de strategier som skapar l?nsamhet f?r ett influencergrundat f?retag, samt de faktorer som p?verkar kundens k?pbeslut, kundlojalitet och uppfattning. I tidigare forskning ses skapandet av starka varum?rken med influencers som grund och kundens uppfattning av dessa som tv? skilda forskningsomr?den. Vi s?g d?rf?r en lucka g?llande kombinationen av dessa tv?; hur man skapar framg?ngsrika influencergrundade f?retag, och hur dessa f?retag uppfattas av kunder. Rapporten behandlar en kvalitativ unders?kning i form av insamlad sekund?rk?lla d?r information har tagits fr?n offentliga uttalanden i media och podcasts.

I denna uppsats har vi undersökt elevers attityder till betygskriterier pÄ ett yrkesförberedande gymnasieprogram. Undersökningen har visat att det pÄ skolan finns en form av elevkultur som gör att mÄnga inte utvecklar strategier för att nÄ de högre betygen. En av orsakerna Àr att betygskriterierna nÀstan enkom anvÀnds summativt. Eleverna saknar förstÄelse av betygskriterierna vilket vi kopplat samman med Pierre Bourdieus sociologi, genom att se elevernas attityder som en kollision med det rÄdande skolsystemets institutionaliserade betygsramar. Eleverna har inte skapat allianser med betygssystemet.

First North Àr en alternativ handelsplats för aktier, som Àr till för att smÄ bolag med stor tillvÀxtspotential ska kunna plocka in externt kapital för att möjliggöra en snabbare expansion Àn om de varit privatÀgda aktiebolag. First North stÀller dock inte samma formella krav pÄ de listade bolagen som det stÀlls pÄ företag som Àr noterade pÄ Stockholmsbörsen dÄ dessa Àr betydligt mycket större.Under Är 2007 har de vÀxt fram en stark förtroendekritik mot bolag som Àr listade pÄ First North. Analytiker och media har framfört stark kritik och menar att bolagen Àr alldeles för kortsiktiga i sitt tÀnkande och att de blygsamma krav som stÀlls pÄ bolagen inte garanterar en trovÀrdig förvaltning. Kritikerna menar att detta tillsammans med ledningens girighet leder till att företagen vill lura externa intressenter pÄ kapital.För att undersöka om de finns nÄgon sanning i dessa pÄstÄenden har vi undersökt hur strategierna ser ut för bolag som nyligen listats pÄ First North. Detta har möjliggjorts genom fem stycken intervjuer med listade bolag pÄ First North.

First North Àr en alternativ handelsplats för aktier, som Àr till för att smÄ bolag med stor tillvÀxtspotential ska kunna plocka in externt kapital för att möjliggöra en snabbare expansion Àn om de varit privatÀgda aktiebolag. First North stÀller dock inte samma formella krav pÄ de listade bolagen som det stÀlls pÄ företag som Àr noterade pÄ Stockholmsbörsen dÄ dessa Àr betydligt mycket större.Under Är 2007 har de vÀxt fram en stark förtroendekritik mot bolag som Àr listade pÄ First North. Analytiker och media har framfört stark kritik och menar att bolagen Àr alldeles för kortsiktiga i sitt tÀnkande och att de blygsamma krav som stÀlls pÄ bolagen inte garanterar en trovÀrdig förvaltning. Kritikerna menar att detta tillsammans med ledningens girighet leder till att företagen vill lura externa intressenter pÄ kapital.För att undersöka om de finns nÄgon sanning i dessa pÄstÄenden har vi undersökt hur strategierna ser ut för bolag som nyligen listats pÄ First North. Detta har möjliggjorts genom fem stycken intervjuer med listade bolag pÄ First North.

Syftet med detta arbete Àr att hela tiden ha ett barnperspektiv och pÄ sÄ sÀtt ta reda pÄ hur barn med diagnosen autism kan tÀnka om och uppleva sin undervisningssituation. För att vidga perspektivet undersöker vi hur lÀrare och assistenter beskriver inlÀrningssituationen för de barn som Àr med i vÄr undersökning.Litteraturavsnittet ger en översikt av tidigare forskning om autism och vilka svÄrigheter och möjligheter som diagnosen autism kan innebÀra för barn i skolan. Vidare beskriver vi olika pedagogiska metoder och strategier som lÀrare kan anvÀnda.Genom en studie i form av intervjuer och observationer tar vi reda pÄ vilka tankar barn med autism har om sin inlÀrningssituation. De teoretiska utgÄngspunkterna i denna studie baseras pÄ det sociokulturella perspektivet, det salutogena perspektivet och det variationsteoretiska perspektivet.Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄra undersökningar pÄ att barn med autism kan berÀtta om sin inlÀrningssituation i skolan. De beskriver vad de har lÀtt för, vad de har svÄrt för och vilken hjÀlp de behöver av lÀrare och assistenter.