Bakgrund: Sjuksköterskan kommer flera gÄnger under sitt yrkesliv att möta palliativa patienter. I dessa möten kan patienten stÀlla svÄra frÄgor som sÀtter sjuksköterskan pÄ prov. Syfte: Syftet med studien var att ta reda pÄ vilka strategier sjuksköterskor anvÀnder i samband med svÄra frÄgor i palliativ vÄrd. Metod: Datainsamlingen genomfördes med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer pÄ en palliativ avdelning i södra Sverige. Materialet analyserades dÀrefter med innehÄllsanalys.

För att nÄ en önskad vision sÄ behöver en organisation, sÄ Àven kommuner, styra med strategier mot mÄl. För att styrningen ska fungera och nÄ alla medlemmar i organisationen krÀvs kommunikation av vision, strategi, mÄl, och budget. I vÄr uppsats definierar vi kommunikation som dubbelriktad kommunikation dÀr sÀndaren av ett meddelande fÄr nÄgon sorts respons av mottagaren att meddelandet kommit fram och hur det uppfattats. Vi har i denna uppsats analyserat om balanserat styrkort förÀndrat kommunikationen av innebörden med vision, strategi, mÄl, och budget i offentlig verksamhet. VÄrt valda undersökningsobjekt, LuleÄ kommun, Àr intressant dÀrför att de har en tydlig, politiskt vald vision, vision 2010.

SammanfattningTitel:Drivkrafter och strategier hos fristÄende mikroföretag i den svenskafastighetsmÀklarbranschenNivÄ:C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare:Lovisa Hidesten & Mathilda LarssonHandledare:Jonas KÄgströmDatum:2014 - majSyfte:Syftet med vÄr forskning Àr att söka förstÄelse för hur fristÄende mikroföretag överlever pÄen konkurrensutsatt och snabbt vÀxande bostadsmarknad.Metod:Denna studie bygger pÄ en kvantitativ metod i form av enkÀter. Totalt samlades 95 enkÀterin, vars svar analyserades med hjÀlp av SPSS i form av faktor- och klusteranalys.Resultat & slutsats:Undersökningens resultat visar att den frÀmsta drivkraften hosmikroföretagarna Àr friheten och möjligheten att sÀtta egna villkor/bestÀmma sjÀlv. Den störstakonkurrenten visade sig vara Sveriges marknadsledande företag, FastighetsbyrÄn, ochmikroföretagens frÀmsta konkurrensmedel ansÄg de sjÀlva vara en mer personlig service samt derasmöjlighet att till större del kunna anpassa sig efter kunden. GÀllande strategier har vi hittatstatistiska samband mellan strategisk planering och framgÄng.Förslag till fortsatt forskning:Vi rekommenderar vidare att framtida forskare undersökermikroföretag genom en kvalitativ metod, för att förstÄ deras situation mer pÄ djupet. Vidareforskning skulle Àven kunna beakta andra branscher Àn fastighetsmÀklarbranschen.Uppsatsens bidrag:Till Àmnet företagsekonomi bidrar detta examensarbete till att förstÄ varföregenföretagare driver mikroföretag, samt en förstÄelse hos dessa för olika konkurrensmedel ochöverlevnadsstrategier pÄ en konkurrensutsatt marknad.Nyckelord:Fastighetsförmedling, fastighetsmÀklare, fristÄende företag, mikroföretag, konkurrens,drivkraft, strategi, överlevnad.

Vi har under hela vÄra liv en mÀngd relationer till en mÀngd olika mÀnniskor. Denna studie utgÄr ifrÄn ett interaktionistiskt perspektiv och enligt ett sÄdant sÄ pÄverkar dessa mÀnniskor omkring oss hur vi tÀnker, agerar och kÀnner. Relationer Àr nödvÀndiga för oss. De Àr nÄgot som vi inte klarar oss utan. Att vara en del utav en positiv relation innebÀr att man fÄr kÀnna sig trygg, bekrÀftad och Àven behövd.

Syftet med studien har varit att skapa förstÄelse för sambandet mellan tillit och en ledningsgrupps förmÄga att formulera mÄl och strategier vid coopetition. Studien har vidare syftat till att undersöka sambandet mellan utformningen av ett balanserat styrkort och tilliten. Studien har Àven syftat till att skapa förstÄelse för hur och om ett balanserat styrkort kan pÄverka förmÄgan hos en ledningsgrupp, i ett företag som prÀglas av coopetition, att formulera mÄl och strategier. Studien har genomförts som en interaktiv och aktörsorienterad fallstudie av ett företag som genomgÄtt en fusionsprocess. Studiens resultat har analyserats genom att pröva fem teser som utvecklats ur studiens teoretiska referensram.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att uppmÀrksamma hur elever pÄ gymnasiet tÀnker kringbegreppet gehör och vilka strategier de anvÀnder för att lösa gehörsbaserade problem. För attfÄ svar pÄ mitt syfte har jag utfört kvalitativa intervjuer med fyra elever som gÄr det estetiskaprogrammet med inriktning musik. En fenomenografisk ansats har anvÀnts för att fÄ reda pÄhur elever upplever begreppet gehör och vilka strategier de anvÀnder. Inledningsvis har endeduktiv analys gjorts för att anknyta till olika befintliga begrepp inom Àmnet. Sedan har eninduktiv analys gjorts för att pÄvisa utsagor som inte kunde kopplas till dessa begrepp.Resultatet visar att eleverna anvÀnder liknande beskrivningar av begreppet gehör dÀr auditivinlÀrning av musik Àr den mest Äterkommande.

UtifrÄn Lpfö98 (Skolverket, 2010) samt Skollagens paragraf 9 (SFS, 2010:800) om sÀrskilt stöd i förskolan, framtrÀder en oklarhet i tillvÀgagÄngssÀttet i arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd. DÄ oklarhet om hur arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd gÄr tillvÀga Àr framtrÀdande, samt att det Àr förskollÀrarna som ser och arbetar med dessa barn dagligen, har denna intervjustudie genomförts i syfte att undersöka vilka pedagogiska strategier för inkludering som finns att tillÀmpa. Samt att se vilka av dessa förskollÀrare anvÀnder sig av vid inkludering av barn inom autismspektrat i förskolan. För att fÄ svar pÄ detta har en intervjustudie utförts, fyra förskollÀrare har intervjuats. Intervjuerna har varit strukturerade med frÄgor som enbart varit relevanta i förhÄllande till studiens syfte.

Delaktighet Àr ett begrepp som Àr av stor betydelse i den dagliga verksamheten i skolan. Det Àr viktigt att fÄ tillhöra och vara del av en kontext. Syftet med denna fallstudie Àr att upptÀcka och förstÄ hur pedagoger erbjuder barn delaktighet i förskoleklass och pÄ fritidshem. Studien utgÄr ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande och har en etnografisk ansats. Metoder som anvÀnts Àr videoobservationer samt intervjusamtal med barn för att synliggöra hur pedagoger erbjuder delaktighet för att frÀmja lÀrande.

Strategier, omvÀrldsbevakning och implementering Àr alla vÀlkÀnda omrÄden inom Àmnet organisation och ledarskap. Strategier ses som en del av ett företags framgÄngsrecept, och i detta recept ingÄr Àven omvÀrldsbevakningen. FÄ studier har dock fokuserat pÄ just implementering av omvÀrldsbevakning i strategier. För en ökad förstÄelse för denna relation, krÀvs Àven kunskap om de olika konceptens betydelse. I denna studie frÄgar vi oss dÀrför; Vilken betydelse har strategier, omvÀrldsbevakning och relationen mellan dem ? det vill sÀga implementeringen ? för ett företag? Uppsatsens huvudsyfte Àr att undersöka relationen mellan omvÀrldsbevakning och strategier.

Arbetsvillkoren inom vissa yrkesomrÄden har blivit mer flexibla och grÀnslösa, vilket innebÀr att individen sjÀlv mÄste ansvara för nÀr, var, vad och hur arbetet ska utföras. DÄ det grÀnslösa arbetet karaktÀriseras av fÀrre yttre regleringar fÄr de anstÀlldas strategier att hantera sitt arbete mer utrymme, vilket Àven kan antas ha betydelse för individernas stress och hÀlsa i arbetet. Brist pÄ nedvarvning och ÄterhÀmtning anses vara en förklaring till stressrelaterad ohÀlsa. Syftet med studien var att undersöka hur kvinnor upplever ett grÀnslöst arbete och om deras strategier att hantera arbetet pÄverkar deras ÄterhÀmtning. Undersökningen baseras pÄ en kvalitativ intervjustudie med 14 respondenter samt sjÀlvskattningar av nedvarvning och ÄterhÀmtning via enkÀt.

Uppsatsens syfte Àr att visa pÄ dansbandsbranschens förmÄga att anpassa sina strategier efter förÀndrade omvÀrldsfaktorer, samt visa pÄ vad som kan förbÀttras inom omrÄdet strategisk ledning utifrÄn ett affÀrsstrategiskt perspektiv.En kvalitativ undersökning dÀr den huvudsakliga empirin bygger pÄ genomförda intervjuer. Uppsatsen grundar sig i nio genomförda intervjuer med personer inom dansbandsbranschen.Att arbeta med dansband tycks vara en livsstil dÀr besluten prÀglas av att, som Sven Ingvars sjunger, ?Det kommer frÄn hjÀrtat?. Sammanfattningsvis vill vi belysa det behov av en intresseorganisation som vi anser föreligger, dÄ vi lokaliserat en brist pÄ initiativ för gemensam utveckling ur ett lÄngsiktigt perspektiv. Detta utgör en avsaknad, vilken Àr en konsekvens av att aktörerna har anpassat sina strategier utefter överlevnad, pÄ bekostnad av en potentiell utveckling..

Detta Àr en studie som syftar till att ta reda pÄ hur tvÄ pedagoger arbetarmed datorer och belöning. I bakgrunden presenterar vi bland annatbegreppet motivation samt att vi gÄr igenom nÄgra centrala delar i behaviorismen.För att finna svar till vÄrt syfte anvÀnde vi oss av observationeroch semistrukturerade intervjuer. I analysen av resultatet inspireradesvi av hermeneutiken och vÄr tolkning Àr att pedagogerna blandannat anvÀnder sig av datorerna för att motivera eleverna. VÄr studieavslutas med en kortare sammanfattning av resultatet dÀr vi lyfter framnÄgra egna tankar samt att vi ger tips pÄ vidare forskning..

Den hÀr studien undersökte hur fyra missbruksbehandlare som haft ett eget missbruk konstruerar sin yrkesidentitet utifrÄn förestÀllningar om kompetens, makt, normalitet och avvikelse. Studien utgick frÄn kvalitativa intervjuer med fyra sÄdana behandlare kring deras yrke i relation till de egna missbruks-erfarenheterna. Intervjuerna analyserades utifrÄn en symboliskt interaktionistisk och socialkonstruktivistisk referensram med hjÀlp av nÄgra vanliga begrepp inom diskursanalys. Resultatet visade att alla fyra upplevt att de behövde gÄ i en sorts karantÀn frÄn behandlings-vÀrlden innan de kunde fullborda sin identitetsresa frÄn klient till behandlare. En viktig aspekt av denna karantÀn var att erövra en professionell legitimitet och Àkthet som behandlare.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur socialsekreterare upplever att makt synliggörs och hanteras i mötet med klienter som Àr aktuella i placeringsÀrenden. Intervjuer med fyra socialsekreterare inom arbetsgruppen barn och unga genomfördes. Vi har anvÀnt oss av hermeneutik som forskningsmetod och har analyserat resultatet utifrÄn Michael Foucaults teori om makt. VÄr studie visar pÄ att socialsekreterare har ett ambivalent förhÄllningssÀtt till makt samt att deras maktutövning ofta utgÄr frÄn lagstiftningen. Vi har Àven kunnat pÄvisa att socialsekreterarna anvÀnder sig av omedvetna strategier för att hantera maktobalansen i mötet med klienter..

Syftet med studien Àr att beskriva svÄrigheter i det dagliga livets aktiviteter för personer med fibromyalgi, samt vilka strategier som anvÀnds för att hantera svÄrigheterna. AnvÀnd metod Àr en litteraturöversikt av 12 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat visar att personer med fibromyalgi pÄverkas av fysiska, kognitiva och emotionella svÄrigheter samt sömnsvÄrigheter vilket starkt pÄverkar förmÄga att utföra dagliga aktiviteter som att ta hand om sig sjÀlv och hushÄll, att arbeta och att engagera sig i fritid och socialt liv. De fysiska svÄrigheterna pÄverkar förmÄgan att anstrÀnga sig, att vara inaktiv, att planera dagarna och att utföra monotona uppgifter. De kognitiva svÄrigheterna bestÄr av minnes- och koncentrationssvÄrigheter samt försÀmrad kommunikations- och reaktionsförmÄga.