Bakgrund och problem: Kraven på ytterligare information i företags finansiella rapporter blir allt högre, vilket gör att företag tvingas lägga allt mer resurser på att bemöta dessa krav. Det är därmed intressant att undersöka om en ökning i upplysningars kvalité har någon positiv effekt, exempelvis på företags kostnad för eget kapital. Årsredovisningen är den rapport som är den mest omfattande. Det läggs betydligt mer resurser på att framställa en årsredovisning, jämfört med en kvartalsrapport. Samtidigt innehåller årsredovisningen mestadels finansiella siffror som redan är kända för marknaden och dessutom kommer den ut med en fördröjning på 3-4 månader.

Syftet med studien är att undersöka hur elever i åk 5 uppfattar det egna arbetet i skolan. Syftet inbegriper också hur samma elever upplever deltagande och inflytande i det självständiga arbetet. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod där vi intervjuat 10 elever på två olika skolor. I vår studie har vi funnit att individualisering är något som präglar dagens undervisning i skolan i mer eller mindre utsträckning. Detta symboliseras ofta av ett arbetssätt vid benämningen eget arbete där eleven får arbeta självständigt.

BAKGRUND:Som lärarstudenter har vi fått se olika arbetsformer av eget arbete. Eget arbete är ettarbetssätt där eleverna arbetar individuellt med olika ämnen där eleven själv planerar och taransvar för de uppgifter som han eller hon ska göra. Det var under vår VFU(verksamhetsförlagd utbildning) som vi blev intresserade av att ta reda på hur och varförlärare arbetar med eget arbete. Vi jämförde varandras VFU upplevelser och insåg att lärarnaarbetade olika med denna arbetsform beroende på om det var en åldersintegrerad klass ellerej, detta fick oss att vilja vidga våra kunskaper om eget arbete. I vår bakgrund har vi tagitupp tre områden som speglar eget arbete och detta är: styrdokumenten, samhället ochindividualiseringen.

Jag vill med mitt examensarbete skapa respekt för det avvikande.Jag har utvecklat en process med intellektuell utgångspunkt i en begreppsvärld långt från möbler, i detta fall Darwins utvecklingslära om arternas uppkomst. Det har varit viktigt för mig att anta ett konstnärligt förhållningssätt, att ge mig in i någonting utan att veta vart det ska leda och att skapa bästa möjliga förutsättningar för en kreativ process. Jag har genom naturstudier, skisser, och fria associationer sökt mig fram till  mina möbelförslag.Som kommunikationsmedel har jag använt mig av skissmaterial. Min ambition har varit att ta med andra parter som hantverkare med olika kompetenser och kunskaper in i framtagningsprocessen.Ambitionen är att skapa en mer sympatisk värld genom att förtydliga och skapa respekt för det annorlunda och avvikande. Låta objekten ta form och ett möjligen eget liv.

Syftet med studien var att genomföra en Learning Study i miniformat. Med hjälp av en variationsteoretisk studie, intervjuer och videofilminspelning, har två elevgrupper undersökts och jämförts. Vi har undersökt hur vattnets fasförändringar kan komma att förstås på olika sätt beroende på hur det behandlas i två olika undervisningssituationer. Vi ville se om det fanns faktorer i våra undervisningssituationer som kunde påverka barnens förståelse för vattnets fasförändringar. Undersökningen vilar på en variationsteoretisk forskningsgrund och är av kvalitativ karaktär.

Given the possibility that the world, as we know it, is a consequence of human interaction and verbal communication our understanding of the world can be seen as contingent rather than essentially given. Conceptions such as "entrepreneur", "woman" and "man" can then be understood as socially constructed subjects. Departing from poststructural and social constructionist perspectives I will examine medial representation of women and men as entrepreneurs. My main purpose is to examine how the entrepreneur is constructed as a discursive subject in the journal Eget Företag. Drawing upon Ernesto Laclau´s and Chantal Mouffe´s Discourse Theory and the poststructuralist feminist theoretical perspective of Judith Butler I will discuss both the construction of the entrepreneur as well as the more explicit question; is gender significant for the construction of the entrepreneur and entrepreneurship in Eget Företag? In this study I come to the conclusion that the discourse of entrepreneurship, as well as the journalistic discourse, draws upon discourses of femininity and masculinity but also upon discourses of ethnicity.

Syftet med denna uppsats är att beskriva de bakomliggande syftena med elitlicensens ekonomikriterier samt att med utgångspunkt i dessa syften utvärdera lösningen man valt med att kräva ett positivt eget kapital på koncernnivå.För att uppfylla vårt syfte har vi har använt oss av en kombination av dokumentstudier och personliga intervjuer. Vi har på så vis klarlagt syftena med elitlicensen och sedan gjort en teoretisk bedömning av dess inre och yttre effektivitet.Då syftet med elitlicensen framförallt var att klubbarna ska ha kontroll över sin ekonomi och klara av att stå på egna ben är det enligt oss helt rätt att mäta på koncernnivå. Vi anser inte att de möjligheter som öppnar sig strider mot elitlicensens syfte. Däremot så är de dörrar man stänger helt i linje med vad man vill uppnå..

Människor verkar tro att de är vanliga och som alla andra, men är det verkligen så eller tillskriver vi andra våra egna beteenden? Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns ett samband i hur ungdomar projicerar sitt normbrytande beteende och hur de uppfattar sina kamrater. Människor tenderar att tro att andra reagerar på samma sätt som de själva gör, och därmed se sitt eget beteende som det typiska. För att undersöka projektionen användes en enkätstudie som ungdomar på en högstadieskola fick besvara. I enkäten skulle eleverna uppskatta sitt eget beteende och sina kompisars beteenden.

I detta examensarbete har fyra läroböcker i fysik för gymnasieskolan analyserats för att se hur dessa överensstämmer med ämnesplanen i fysik och läroplanen för gymnasieskolan. Analysen har gjorts utifrån ett eget utvecklat analysverktyg som utgått ifrån det centrala innehållet i ämnesplanen, men även de kunskaper och förmågor i läroplanen som anses kunna visualiseras i en lärobok. Som ett komplement till analysen av läroböckerna intervjuades även två läroboksförfattare för att ge en inblick i hur styrande ämnesplanen och läroplanen är vid utvecklandet av en lärobok. Analysen tillsammans med intervjuerna visar på att ämnesplanen och det centrala innehållet är starkt styrande över innehållet i läroböckerna. Däremot förbises läroplanens kunskaper och förmågor, som analysen fokuserat på, i större utsträckning då läroboksförfattarna inte anser att dessa lämpar sig för en lärobok..

Syftet med detta arbete var att undersöka undervisningens inverkan på sångelevers förmåga att ta ansvar för sitt eget lärande. Som forskningsfrågor har jag ytterligare reflekterat över hur lärarens olika undervisningshandlingar påverkar eleven till självständighet och förmåga till reflektion. Även återkopplingens och bedömningens användning för att påverka lärandet har undersökts. Ytterligare behandlas styrdokumentens roll i lärarnas undervisning. Intervjuer med tre yrkesverksamma sångpedagoger har fått utgöra grund för diskussion och fördjupning i syftets frågeställningar.

Syftet är att ta reda på hur pedagogerna arbetar med jämställdhet i verksamheterna förskola/förskoleklass/skola/fritidshem. Vi vill se om pedagogerna integrerar jämställdhet i verksamheten, men även om och i så fall hur pedagogerna samarbetar och följer upp varandras jämställdhetsarbete verksamheternas emellan.Studien består av kvalitativa intervjuer med öppna frågor som sedan analyseras mot läroplanerna. Resultatet visar att verksamheterna arbetar med jämställdhet mycket genom bemötandet av barnen och även genom de olika valda arbetssätten. Däremot är det bara några verksamheter som arbetar aktivt med jämställdheten i elevinflytande och elevutrymme. Samarbetet och uppföljningen av jämställdhetsarbetet är minimalt utvecklat men möjligheten finns för ett mer utvecklat samarbete genom en ny tillsatt samverkansgrupp..

Arbetets syfte a?r att underso?ka den kreativa processen i att skriva la?tar utifra?n givna fo?rutsa?ttningar.Bakgrunden till detta a?r att jag under min tid pa? studiomusikerprogrammet har intresserat mig mer och mer fo?r la?tskrivande och musikproduktion. Jag har utvecklat en fascination fo?r kommersiell hitmusik och hur den skapas. Jag ville da?rfo?r underso?ka hur jag kunde utveckla mitt eget skapande genom att ge mig sja?lv vissa begra?nsningar och mallar.Den metod jag anva?nt a?r att arbeta enligt fyra olika tillva?gaga?ngssa?tt da?r la?tarna ska skrivas med olika syften och/eller med olika utga?ngsla?gen och fo?rutsa?ttningar.Arbetets konstna?rliga del presenteras i en inspelning av var och en av dessa fyra la?tar da?r kompositionen ska sta? i centrum.

Bakgrund Det riktas idag mycket fokus på entreprenörskap i samhället och det blir allt vanligare att människor väljer företagande som ett karriärsval. Den tid vi nu lever i brukar kallas för entreprenörens era och de personer som väljer att starta eget företag hyllas som hjältar. Detta fokus på entreprenörskap grundar sig i att det i Sverige under de senaste två decennierna har skett ett ideologiskt skifte och en individualiseringsprocess på arbetsmarknaden. Genom denna individualisering har ansvaret för att få ett arbete flyttats från staten till individen. Individens rätt till en anställning har ersatts av skyldigheten till att skaffa en anställning.

Mattsson, M. (2006). Att beskriva läsutveckling och utveckling av läslust genom talbokslyssnande. En fallstudie på en gymnasieelev med läs- och skrivsvårigheter. (Svenska för gymnasieskolan.

Bakgrund Det riktas idag mycket fokus på entreprenörskap i samhället och det blir allt vanligare att människor väljer företagande som ett karriärsval. Den tid vi nu lever i brukar kallas för entreprenörens era och de personer som väljer att starta eget företag hyllas som hjältar. Detta fokus på entreprenörskap grundar sig i att det i Sverige under de senaste två decennierna har skett ett ideologiskt skifte och en individualiseringsprocess på arbetsmarknaden. Genom denna individualisering har ansvaret för att få ett arbete flyttats från staten till individen. Individens rätt till en anställning har ersatts av skyldigheten till att skaffa en anställning.