Bakgrund: Yrkesrelaterad stress har ökat markant under de senaste tio Ären. VÄrdyrken anses vara bland de arbeten som Àr mest tyngda av stress. LÄngvarig stress kan ge individen fysiska sÄvÀl som psykiska problem och kan leda till utbrÀndhet. För att kunna faststÀlla en god och sÀker vÄrd krÀvs stressförebyggande ÄtgÀrder, eftersom kraven pÄ sjuksköterskor höjs allt mer. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors strategier för att hantera arbetsrelaterad stress.

Studien syftade till att studera risk- och skyddsfaktorer som kan finnas i miljön nÀr ett barn vÀxer upp med en förÀlder med missbruksproblematik och/eller psykisk ohÀlsa. Studien var kvalitativ och data samlades in via Ätta semistrukturerade intervjuer. Systemteori och anknytningsteori utgjorde den teoretiska tolkningsramen. Studien resulterade i Ätta teman: relationen till förÀldrar, relationen till syskon, viktiga personer, skola, fritidsaktiviteter, upprÀtthÄllandet av en fasad, kÀnsloreaktioner samt överlevnadsstrategier. Dessa teman beskriver bÄde risk- och skyddsfaktorer.

Syftet med uppsatsen Àr att studera övningsvanor hos elever pÄ en kommunal kulturskola.Detta har gjorts genom en enkÀt som besvarats av drygt 250 instrumentelever vid enkulturskola. Det finns en stor skillnad mellan hur  mycket tid olika instrumentgrupper lÀggerned pÄ övande. Gitarristerna i undersökningen övar i genomsnitt över dubbelt sÄ mycket somblÄsarna. UngefÀr 4 av 5 elever sÀger att de skullevilja öva mer, om de hade tid ochmöjlighet. Det vanligaste hindret för att öva pÄ sitt instrument hemma Àr tidsbrist,familjemedlemmar som stör eller ?det Àr trÄkigt?.

Syftet med studien var att undersöka tonÄringar och förÀldrars uppfattning om vad en bra familj Àr. Genom kvalitativ metod med en induktiv utgÄngspunkt har tonÄringar och förÀldrars beskrivning av Àmnet undersökts. 100 deltagare har skriftligt berÀttat vad en bra familj Àr för dem. 50 tonÄringar har författat en uppsats, 10 av dessa var 18 Är och 40 var 13 Är. 50 förÀldrar, med barn i motsvarande Älder har som en del i en enkÀt svarat pÄ samma öppna frÄga.

Denna studie utgÄr frÄn Bourdieus begrepp kulturellt kapital och undersöker hur socioekonomisk bakgrund, kön och fritidsaktiviteter pÄverkar högstadieelevers förhÄllande till lÀsande och skrivande. Materialet Àr baserat pÄ tvÄ kÀllor, en enkÀtundersökning och en kvantitativ elevtextanalys dÀr 102 elever i Ärskurs 9 har deltagit. Syftet med studien Àr att studera relationen och sambandet mellan elevernas kulturella kapital och lÀs- och skrivvanor, samt kulturellt kapital och en avgrÀnsad skrivuppgift. Resultatet visar att kulturellt kapital stÄr som en förklarande faktor för skillnader mellan elevers lÀs- och skrivvanor samt deras sÀtt att förhÄlla sig till och utföra en icke betygsgrundande skrivuppgift. Det framkommer ocksÄ att kön kan komplettera det kulturella kapitalet.

Syftet med studien Àr att utifrÄn en kvalitativ metod, med semistrukturerade intervjuer av gymnasielÀrare, undersöka hur kostundervisning bedrivs i kursen idrott och hÀlsa 1. I kursplanens centrala innehÄll kan det utlÀsas att eleverna skall fÄ kunskap om kosthÄllningens betydelse för hÀlsa och prestation. Det Àr dÀrför av intresse att se hur lÀrare transformerar styrdokumenten. Vidare undersöks Àven hur undervisningen bedöms och betygssÀtts. Resultatet analyseras sedan mot lÀroplansteori och Wiliams nyckelstrategi för att tydliggöra informanternas svar.

Syftet med studien var att undersöka tonÄringar och förÀldrars uppfattning om vad en bra familj Àr. Genom kvalitativ metod med en induktiv utgÄngspunkt har tonÄringar och förÀldrars beskrivning av Àmnet undersökts. 100 deltagare har skriftligt berÀttat vad en bra familj Àr för dem. 50 tonÄringar har författat en uppsats, 10 av dessa var 18 Är och 40 var 13 Är. 50 förÀldrar, med barn i motsvarande Älder har som en del i en enkÀt svarat pÄ samma öppna frÄga.

Bakgrund: Multiple skleros Àr en neurologisk sjukdom i det centrala nervsystemet vilket beror pÄ en kronisk inflammation. Insjuknandet sker i Äldern 20-40 Är. Syfte: Syftet var att beskriva hur det dagliga livet pÄverkades för personer med Multiple skleros. Metod: En systematisk litteraturstudie har utförts och analyserats med ett induktivt förhÄllningssÀtt. Sökningar gjordes i databaser vilket resulterade i 20 artiklar.

Syftet med undersökningen var att kartlÀgga hur arbetstiderna pÄverkar oss pÄ vÄr fritid, i vÄrt arbete, vÄr sömn och vÄr motivation att gÄ till arbetet. Det empiriska underlaget bestÄr av tio intervjuer och resultaten visar att de flesta anser att den bÀsta tiden att arbeta Àr dagtid. Intervjupersonerna hade tankar om hur arbetstiderna pÄverkar dem i arbete och under deras fritid. De upplever att nÀr de arbetar dagtid hinner de trÀna och umgÄs med vÀnner efter jobbet i större utstrÀckning Àn nÀr de arbetar natt- eller eftermiddagsskift. Oregelbundna arbetstider leder till att det blir svÄrt att engagera sig i regelbundna fritidsaktiviteter.

Uppsatsen handlar om hur en idrottsförening format sin fritidsverksamhet för barn och ungdomar i behov av sÀrskilt stöd. Syftet med uppsatsen var att fÄ en bild och beskrivning av hur verksamma ledare och förÀldrar uppfattar verksamhetens mÄlsÀttningar och hur de uppfattar verksamhetens pedagogiska verksamhetsidé. Studien genomfördes med hjÀlp av intervjuer och observationer. Resultatet frÄn intervjuerna med verksamma ledare, förÀldrar inom föreningen och observationer, visade att verksamhetens pedagogik och föreningens mÄlsÀttning handlar om att utforma en verksamhet utifrÄn individernas förutsÀttningar. Att skapa struktur och vara konsekvent som ledare genomsyrade det pedagogiska arbetssÀttet.

BAKGRUND: OmvÄrdnad skall bedrivas holistiskt enligt International code of etics (ICN) trots detta bedrivs den till viss del naturvetenskapligt med fokus pÄ den medicinska delen, som i sig Àr viktig. Tydliga riktlinjer för andlig omvÄrdnad saknas och forskningen Àr begrÀnsad. SYFTE: Syftet med denna studie var att utifrÄn aktuell omvÄrdnadsforskning beskriva faktorer som pÄverkar sjuksköterskors bemötande av frÄgor med existentiellt innehÄll. METOD: Systematiskt litteraturstudie dÀr sju artiklar och en avhandling ingick vilka var etiskt granskade. RESULTAT: Fyra kategorier identifierades, adekvat kompetens, tillÄtande vÄrdmiljö, holistisk mÀnniskosyn och reduktionistisk mÀnniskosyn.

AbstractLeva och Bo i VÀstra TorsÄsFörfattad av:Hanna Andersson och Sandra JohanssonStudien Àr ett uppdrag som har syftat till att genomföra en utredning om invÄnarna i VÀstra TorsÄs Ät SockenrÄdet. Avsikten med utredningen Àr att kartlÀgga invÄnarnas Äsikter och attityder. Slutprodukten ska sedan fungera som ett styrdokument och vÀgleda SockenrÄdet i det framtida arbetet.Uppsatsens fokus ligger pÄ invÄnarna i VÀstra TorsÄs vardagstrivsel. Vi undersöker om det finns faktorer som Àr grundlÀggande för att trivas i samhÀllet, dessa Àr: kön, Älder, hem- och familjesituation, arbetssituation, bakgrund, mÀnniskor i individens nÀrhet, gemenskap samt förenings- och fritidsaktiviteter.Vi anvÀnde oss av en av en enkÀtundersökning. Urvalet utgjordes av ett proportionellt stratifierat urval pÄ 15 procent av totalpopulationen i Äldrarna 20-79 Är.

Det hÀr kandidatarbetet utgörs av en fallstudie med tvÄ exempel pÄ offentliga rum i Göteborg, Götaplatsen och Kungsportsplatsen. DÀr har mÀnniskors aktiviteter observerats genom dold, delvis deltagande observation under olika tillfÀllen pÄ dygnet. Uppsatsen undersöker förhÄllandet mellan det offentliga rummets fysiska utformning, tiden pÄ dygnet och mÀnniskors aktiviteter. Syftet Àr att skapa större förstÄelse för hur mÀnniskor pÄverkas i det offentliga rummet och vilken betydelse tid har för planering. Det som setts och hörts under observationerna har beskrivits i fÀltanteckningar. FÀltanteckningarna har sedan tolkats med utgÄngspunkt i uppsatsens teoretiska perspektiv och begrepp.

Sedan 2004 har en stor o?kning skett av ensamkommande barn i Sverige och a?r 2014 kom o?ver 7000 barn hit. Ett ensamkommande barn a?r ett barn som kommer utan sina fo?ra?ldrar eller na?gon som fo?retra?der fo?ra?ldrarna. Det vanligaste ha?lsoproblemet hos ensamkommande barn a?r psykisk oha?lsa, pa? grund av bland annat traumatiska upplevelser i deras liv.

Ett arbetsterapeutiskt grundantagande Àr att mÀnniskan upplever hÀlsa av att utföra meningsfulla aktiviteter. För arbetslösa ungdomar ökar risken för en Àndrad tidsstruktur pÄ dagen, isolering, kÀnslor av meningslöshet och vÀrdelöshet, sÀmre sjÀlvförtroende och ökad passivitet. Arbetsterapi kan vara till hjÀlp för att motivera dessa individer till ett förÀndrat aktivitetsutförande dÄ det behövs. För att studera tidsanvÀndning krÀvs insikt i individens aktivitetsrepertoar samt hur fördelningen ser ut mellan olika aktivitetskategorier. TidsanvÀndningsinstrument, sÄsom loggböcker, gör det möjligt för arbetsterapeuter att kartlÀgga dagens aktiviteter.