Syftet med studien var att undersöka tonÄringar och förÀldrars uppfattning om vad en bra familj Àr. Genom kvalitativ metod med en induktiv utgÄngspunkt har tonÄringar och förÀldrars beskrivning av Àmnet undersökts. 100 deltagare har skriftligt berÀttat vad en bra familj Àr för dem. 50 tonÄringar har författat en uppsats, 10 av dessa var 18 Är och 40 var 13 Är. 50 förÀldrar, med barn i motsvarande Älder har som en del i en enkÀt svarat pÄ samma öppna frÄga.

Syftet med studien var att undersöka tonÄringar och förÀldrars uppfattning om vad en bra familj Àr. Genom kvalitativ metod med en induktiv utgÄngspunkt har tonÄringar och förÀldrars beskrivning av Àmnet undersökts. 100 deltagare har skriftligt berÀttat vad en bra familj Àr för dem. 50 tonÄringar har författat en uppsats, 10 av dessa var 18 Är och 40 var 13 Är. 50 förÀldrar, med barn i motsvarande Älder har som en del i en enkÀt svarat pÄ samma öppna frÄga.

År 1995 genomfördes psykiatrireformen och dess syfte var att förbĂ€ttra livssituationen för personer med psykiska funktionsnedsĂ€ttningar. Kommunerna har ansvaret för bland annat boende och sysselsĂ€ttning och stödformerna ska anpassas och dĂ€rtill Ă€ven utformas efter den enskildes behov sĂ„ att brukarna ska kunna bli sĂ„ sjĂ€lvstĂ€ndiga som möjligt. Personer med psykiska funktionsnedsĂ€ttningar kan vara i stort behov av att fĂ„ mening i sin tillvaro, vilket för personalen Ă€r en stor utmaning att arbeta för. Syftet med studien var att, med fokus pĂ„ personalens (inom socialtjĂ€nsten) upplevelser, belysa hur de arbetar för att skapa meningsfull sysselsĂ€ttning för personer med psykiska funktionsnedsĂ€ttningar. I studien anvĂ€nds en kvalitativ datainsamlingsmetod i form av personliga intervjuer.

Vikten av att som nÀrstÄende uppleva stöd och hjÀlp av distriktssköterskan beskrevs vara mycket positivt bÄde för den nÀrstÄende och av den sjuke, vilket ocksÄ krÀvde nya kunskaper inom omrÄdet. Syfte: Syftet var att belysa nÀrstÄendes upplevelser vid palliativ vÄrd i hemmet av en familjemedlem. Metod: Studien Àr en litteraturstudie och utförandet har varit att följa de nio stegen enligt Polit och Becks tillvÀgagÄngssÀtt för genomförandet av litteraturstudie. UtifrÄn nyckelord identifierades sökord som kombinerades vid sökning i databaserna Academic Search Elite, PubMed och CINAHL. Materialet analyserades genom traditionell innehÄllsanalys. Resultat: Resultatet baseras pÄ tolv vetenskapliga artiklar och analysen resulterade i fyra huvudkategorier: vÀlbefinnande, relationen till den döende, en förÀndrad livssituation samt den palliativa vÄrden.

Invandrar kvinnor lider av större ohÀlsa Àn svenskar och invandrar mÀn. Delaktighet i meningsfulla aktiviteter Àr viktigt för att utveckla och bibehÄlla fysisk hÀlsa, mental hÀlsa och livstillfredsstÀllelse. Vidare Àr delaktighet och inflytande i samhÀllet en grundlÀggande förutsÀttning för hÀlsa. MÄnga arbetsterapeuter har pga. okunskap, svÄrigheter i bemötandet av patienter med annan kulturell bakgrund.

Denna uppsats handlar om integration och de olika uppfattningarna om vad integration Àr. Syfte med studien Àr att dels ta reda pÄ hur man arbetar med integration i en glesbygdskommun. Att försöka förstÄ vad olika aktörer i integrationsprocessen har för perspektiv och syn pÄ integration. Att sedan jÀmföra dessa med varandra. Studien utfördes i Ljusdals kommun dÀr Kvalitativa intervjuer utfördes med aktörer inom integrationsarbetet. Dessa aktörer Àr Arbetsförmedlingen, VÀnskap- och integrationsföreningen samt invandrare i kommunen. Att enbart konstatera att det finns olika perspektiv pÄ integration skulle i min mening inte leda till nÄgon vidare intressant diskussion. Med hjÀlp av Graebers teori kring asymmetrisk perspektivförstÄelse kunde man finna svar till varför perspektiven pÄ integration skiljer sig och vad det har för konsekvenser pÄ integrationsarbetet. I min studie kunde man se att det inom arbetsförmedlingen fanns byrÄkratiska strukturer som begrÀnsade integrationsarbetet.

Aktivitetsbalans Àr ett dynamiskt fenomen som pÄverkas av förÀndringar i den fysiska miljön samt i vilket stadium i livet individer befinner sig i. Aktivitetsbalans beskrivs Àven som ett generellt begrepp som bidrar till hÀlsa och vÀlbefinnande. Tidigare forskning visar att vuxna med ett fysiskt funktionshinder har en mindre social umgÀngeskrets Àn vuxna utan fysiskt funktionshinder. Forskning visar ocksÄ att vuxna med ett fysiskt funktionshinder Àr mindre nöjda med sitt arbete, sin ekonomiska situation, sina relationer samt livet i helhet. Tidigare studier visar ocksÄ pÄ att vuxna med ett fysiskt funktionshinder har ett svagt socialt nÀtverk, svÄrigheter att delta i fritidsaktiviteter, svÄrigheter att fÄ ett heltidsarbete.

Föreliggande studie har tre övergripande syften: (1) att undersöka vilka huvudsakliga behandlingsmetoder/-modeller som framhÄlls av forskning som mest effektiva rörande behandling av omhÀndertagna ungdomar med svÄr psykosocial problematik, som Àr placerade pÄ institution, (2) att i dessa behandlingsprogram kartlÀgga vilka huvudsakliga behandlingskomponenter (specifika faktorer) som föresprÄkas för behandling av dessa ungdomar, (3) att undersöka vilka andra behandlingsfaktorer och aktiviteter (s.k. ickespecifika faktorer) som lyfts fram i forskningen som verkningsfulla och om, och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt, som dessa s.k. ickespecifika faktorer hÀnger samman med de komponenter som föresprÄkas i respektive behandlingsmetod (specifik faktor). Studien Àr utformad som en integrativ litteraturöversikt dÀr tidigare forskning i form av vetenskapliga rapporter och artiklar sammanstÀlls för att besvara studiens syfte och frÄgestÀllningar. Av studiens resultat framgÄr att behandlingsprogram baserat pÄ kognitiva och beteendeinriktade teorier framstÄr som mest effektiva i behandlingen av denna grupp ungdomar.

Sedan 2004 har en stor o?kning skett av ensamkommande barn i Sverige och a?r 2014 kom o?ver 7000 barn hit. Ett ensamkommande barn a?r ett barn som kommer utan sina fo?ra?ldrar eller na?gon som fo?retra?der fo?ra?ldrarna. Det vanligaste ha?lsoproblemet hos ensamkommande barn a?r psykisk oha?lsa, pa? grund av bland annat traumatiska upplevelser i deras liv.

UngdomsÄren Àr en omtumlande period av förÀndring och identitetsutveckling. NÀr det rör sig om utsatta ungdomars hÀlsa Àr denna grupp exponerad för en eller flera riskfaktorer samtidigt. Enligt internationella och nationella styrdokument Àr ungdomar en prioriterad grupp dÄ det finns studier som visar pÄ en ojÀmlikhet i hÀlsa bland mÄlgruppen. Studiens referensram innefattar tre olika dimensioner av begreppet utsatthet, vilka Àr sÄrbar, riskfylld och missgynnad. Syftet med denna studie var att fÄ en ökad förstÄelse för nyckelpersoners uppfattningar gÀllande social utsatthet bland ungdomar i Äldern 13-19 Är.

Artros Àr sjukdomen med högst prevalens bland alla muskoskeletala störningar i vÀrlden. Höftleden Àr en av de strukturer som Àr mest utsatt. TrÀning och patientinformation har i tidigare studier visats ge positiva effekter gÀllande smÀrta, funktion och livskvalitet för patienter med höftledsartros. Artrosskolan anvÀnds som en behandlingsform vid en vÄrdcentral i Norrbottens lÀn. Effekterna av artrosskolan hos personer med höftledsartros och deras upplevelser av trÀningen och artrosskolan har inte tidigare studerats.

Syfte: Syftet med studien var att, utifrÄn vetenskaplig litteratur, beskriva hur patienter med KOL upplever att livskvaliteten pÄverkas av sjukdomen och hur sjuksköterskor kan bidra till att bibehÄlla livskvaliteten hos dessa patienter samt att beskriva artiklarnas kvalitet gÀllande deltagare och bortfall i undersökningsgruppen.Metod: Deskriptiv litteraturstudie. Artiklarna har sökts i databasen Medline och via manuella sökningar vilket resulterade i 13 artiklar.Resultat: Patienter med KOL beskriver att oro och Ängest över de fysiska begrÀnsningarna som kommer med sjukdomen kan ha en negativ inverkan pÄ livskvaliteten. Genom att delta i fritidsaktiviteter samt att umgÄs med familj och vÀnner höjdes vÀlmÄende och livskvaliteten. Trots att de flesta patienterna var pÄverkade av symtom, sjukdom och oförmÄga att delta i aktiviteter ansÄg sig de flesta ha en god livskvalitet. För sjuksköterskan Àr det viktigt att inge hopp, ge stöd och stÀrka patienternas hanteringsförmÄga.

Bakgrund: Yrkesrelaterad stress har ökat markant under de senaste tio Ären. VÄrdyrken anses vara bland de arbeten som Àr mest tyngda av stress. LÄngvarig stress kan ge individen fysiska sÄvÀl som psykiska problem och kan leda till utbrÀndhet. För att kunna faststÀlla en god och sÀker vÄrd krÀvs stressförebyggande ÄtgÀrder, eftersom kraven pÄ sjuksköterskor höjs allt mer. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors strategier för att hantera arbetsrelaterad stress.

Att besöka ett kafé Àr en av svenskarnas favoritsysselsÀttning nÀr det kommer till fritidsaktiviteter. Vi gÄr pÄ kafé för att socialisera med andra mÀnniskor och för att Àta nÄgot gott. Antalet kaféer har ökat de senaste Ären och denna ökning ser ut att fortsÀtta i framtiden. I och med att kafémarknaden expanderar ökar Àven konkurrensen mellan kaféerna. Kvinnor i Älder 16-34 Är utgör en stor del av de som besöker ett kafé pÄ sin fritid, varvid det som kaféÀgare Àr intressant att veta hur en god kaféupplevelse kan frÀmjas för dem.

ABSTRACTVÀxjö universitetInstitution för pedagogikPedagogik med inriktning mot ungdoms-och missbrukarvÄrd, C- uppsats 10 pTitel Nöjda kunder En utvÀrdering av ett behandlingshem för alkoholmissbrukareFörfattare Jasminka SusicHandledare Stellan Jeppsson och Solbritt SchybergDatum Mars 2006Antal sidor 40Nyckelord utvÀrdering, vÄrd och behandling, brukare, kvalitet, bemötande, alkoholmissbruk, kommunikationSAMMANFATTNINGSyftet med denna studie var att göra en utvÀrdering av ett vÄrd- och behandlingshems verksamhet som sÀtter brukarens upplevelse av vÄrd- och behandling i centrum. Studien belyser tvÄ perspektiv: klienternas syn och bedömning av den vÄrd och behandling de sjÀlva fÄtt pÄ X-hemmet samt involverade socialsekreterares syn pÄ samarbete och bedömning av den vÄrd och behandling deras klienter fÄtt. Ett delsyfte var att fÄ fram det som klienter och socialsekreterare var mindre nöjda med för att kunna arbeta vidare med detta i ett utvecklings- och kvalitetsarbete. Undersökningen Àr kvantitativ och genomfördes med hjÀlp av enkÀter vilka delades ut till klienterna i slutet av deras vistelse pÄ X-hemmet eller skickades som postenkÀt till respektive socialsekreterare. Resultatet visar att bÄde klienter och deras respektive socialsekreterare i sort sett Àr nöjda med den vÄrd och behandling X-hemmet bedriver.