Sammanfattning Studien Àr ett samarbete mellan Karlskrona kommuns Idrott ? och fritidsförvaltning och Blekinge Tekniska Högskola, sektionen för management. Undersökningen ger Àven möjligheten för Karlskrona kommun att skapa beredskap för förÀndrade fritidsvanor och efterfrÄgan pÄ andra typer av fritidsaktiviteter Àn de som finns tillgÀngliga. Syftet med studien Àr att kartlÀgga vad invÄnarna i Karlskrona kommun utövar för fritidsaktiviteter. VÄra frÄgestÀllningar Àr Vad utövar Karlskrona kommuns invÄnare för fritidsaktiviteter? Hur vÀl svarar Karlskrona kommuns fritidsaktivitetsutbud upp till behovet hos kommuninvÄnarna? Vi har anvÀnt oss av den kvantitativa metoden för att kartlÀgga begreppet fritidsaktiviteter kopplat till Karlskrona kommuns invÄnare.

Syftet med denna studie var att belysa förÀldrars uppfattningar om och pÄverkan pÄ barns fysiska aktiviteter. Syftet var Àven att belysa fysisk aktivitet och motion som en frÄga om hÀlsa och lÀrande. Studien gjordes för att undersöka hur förÀldrar uppfattar deras barns fysiska aktivitet och motion i en given hÀlsokontext samt att se hur förÀldrar som en del i barns lÀrande kan pÄverka barn i deras fritidsaktiviteter. Undersökningen bestod av en kvalitativ ansats med en konstruktivistisk metod. Datainsamling skedde med sjutton stycken halvstrukturerade intervjufrÄgor.

Sammanfattning Studien Àr ett samarbete mellan Karlskrona kommuns Idrott ? och fritidsförvaltning och Blekinge Tekniska Högskola, sektionen för management. Undersökningen ger Àven möjligheten för Karlskrona kommun att skapa beredskap för förÀndrade fritidsvanor och efterfrÄgan pÄ andra typer av fritidsaktiviteter Àn de som finns tillgÀngliga. Syftet med studien Àr att kartlÀgga vad invÄnarna i Karlskrona kommun utövar för fritidsaktiviteter. VÄra frÄgestÀllningar Àr Vad utövar Karlskrona kommuns invÄnare för fritidsaktiviteter? Hur vÀl svarar Karlskrona kommuns fritidsaktivitetsutbud upp till behovet hos kommuninvÄnarna? Vi har anvÀnt oss av den kvantitativa metoden för att kartlÀgga begreppet fritidsaktiviteter kopplat till Karlskrona kommuns invÄnare.

Syftet med fördjupningsarbetet har varit att via en pilotstudie öka kunskapen om ungdomar med funktionsnedsÀttning i UmeÄ, med avseende pÄ psykisk hÀlsa, och pÄ hur de upplever sin vardag i skolan, med kamrater och i familjen. Psykisk hÀlsa undersöktes genom att ungdomar med funktionsnedsÀttning som gÄr i specialklasser (grundsÀrskolans högstadium, högstadium för ungdomar med Asperger, högstadium för ungdomar med rörelsenedsÀttningar), fick besvara en enkÀt under skoltid. För att kunna relatera till den undersökning som Statens FolkhÀlsoinstitut genomförde hos ungdomar i Sverige 2009 har samma enkÀt anvÀnts. Resultatet visar att de flesta ungdomar har angett att de mÄr bra, trivs i skolan, har bra kontakt med sina lÀrare och med sina förÀldrar. Majoriteten mÄr lika bra som de flesta ungdomar i landet och t.om bÀttre Àn de ungdomar i FolkhÀlsoinstitutets undersökning, som angett att de hade nÄgon funktionsnedsÀttning. Inom nÄgra omrÄden visades dock lÀgre resultat. Ungdomarna i vÄr undersökning uppgav att deras svÄrigheter pÄverkade deras vardag i familjen och vid fritidsaktiviteter.

Dagens vÀxande antal gymanlÀggningar med stort utbud av trÀning och kroppsvÄrd torde vara en indikation pÄ ett ökat intresse för friskvÄrd och hÀlsa. Denna utveckling sker i ett samhÀlle dÀr en individs utseende kopplas till andra egenskaper sÄ till vida att en vacker mÀnniska anses som en lyckad mÀnniska. Gymmet Àr en arena som erbjuder möjligheter att frÀmja inte bara hÀlsa utan Àven utseende och prestation.Syftet med detta arbete var att undersöka vad erfarna gymbesökare har för mÄlsÀttning med sin trÀning. Vidare var det intressant att se om det pÄverkar det dagliga livet, dÄ med fokus pÄ kosthÄllning och fritidsaktiviteter och sÄvÀl genus- som Äldersperspektiv.En enkÀtundersökning genomfördes pÄ den aktuella arenan med totalt 146 deltagare mellan 18 och 75 Är. Resultaten visade att den vanligaste mÄlsÀttningen med gymtrÀningen Àr förbÀttrad hÀlsa, följt av förbÀttrat utseende.

Title: Has youth participation in organized extracurricular activities and future expectation relevance for antisocial behavior? Zetterberg, E. (2015). Has youth participation in organized extracurricular activities and future expectation relevance for antisocial behavior? Bachelor thesis in Public Health science.

ÄmnesomrĂ„det för denna uppsats Ă€r barns fritid. Syftet Ă€r att undersöka hur barn i tredje klass i Fagersta disponerar sin fritid och vilka önskemĂ„l de har om ytterligare mötesplatser med andra barn. De frĂ„gestĂ€llningar som ligger till grund för arbetet med uppsatsen Ă€r: Vad gör barn i Ă„rskurs tre i Fagersta pĂ„ sin fritid? Finns det skillnader mellan flickors och pojkars aktiviteter? Finns det skillnader mellan olika skolomrĂ„den vad gĂ€ller barnens aktiviteter? Finns det, enligt barnen sjĂ€lva, bra mötesplatser i Fagersta? Har barnen sjĂ€lva önskemĂ„l om ytterligare mötesplatser?Undersökningen Ă€r en sĂ„ kallad totalundersökning, dĂ€r samtliga barn i tredje klass i Fagersta har ombetts att svara pĂ„ frĂ„gor om sin fritid. Den metod som anvĂ€nts Ă€r kvantitativ med kvalitativa inslag; en enkĂ€t med bĂ„de slutna och öppna frĂ„gor.

Den hÀr studien har genomfört kvalitativa forskningsintervjuer med sex stycken ungdomar för att undersöka hur ungdomar talar om sitt görande av politiskt sjÀlvförtroende, vilka arenor som framtrÀder i ungdomars tal om sitt görande av politiskt sjÀlvförtroende och hur skolan framtrÀder som en arena för görande av politiskt sjÀlvförtroende. Studien tar sitt utbildningsvetenskapliga avstamp i syftet för samhÀllskunskapsundervisningen, dÀr det framgÄr att skolan ska fostra demokratiska medborgare, nÄgot som i sin tur förutsÀtter att eleverna tillgodoser sig en demokratisk kompetens. För att förstÄ görandet av politiskt sjÀlvförtroende anvÀndes en teori som talar om fyra olika göranden av politiskt sjÀlvförtroende. Dessa fyra göranden av politiskt sjÀlvförtroende Àr genomförandet av politiska handlingar, politiska förebilder, politisk uppmuntran och gemenskap och en positiv och realistisk framtidssyn. Studiens resultat identifierar ett antal olika arenor för ungdomars görande av politiskt sjÀlvförtroende.

Bakgrund: Fibromyalgi ?r en kronisk sm?rtsjukdom som ?r komplex med olikartade symtom som p?verkar patienters fysiska och psykiska m?ende. Diagnostiserings- och behandlingsprocessen pr?glas ofta av utmaningar. Viss forskning visar att v?rdpersonal har en varierande kunskap om fibromyalgi som tillst?nd vilket tillsammans kan leda till variationer av bem?tande.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det finns ett samband mellan sociala band och instÀllning till politiskt motiverat vÄld. Hirschis teori menar att starka sociala band gör det mindre troligt att individer begÄr brott. De sociala banden operationaliseras som förÀldraanknytning, Ätagande i studier och arbete, delaktighet i organiserade fritidsaktiviteter samt förtroende för samhÀllet. Feministisk kritik mot Hirschis teori menar att mannen anvÀnds som standard dÄ man skapar en teori baserad pÄ analyser av enbart mÀn som generaliseras till hela befolkningen. FrÄgestÀllningarna som besvaras i uppsatsen Àr om det finns samband mellan de sociala banden och instÀllning till politiskt motiverat vÄld, om det finns nÄgra skillnader beroende pÄ Älder och kön samt om det finns skillnad i sambandet mellan sociala band och instÀllning till brott beroende pÄ om det rör sig om traditionella eller politiska brott.Anknytning till förÀldrar samt förtroende för samhÀllet ger en lÀgre grad av positiv instÀllning till politiskt motiverat vÄld vilket stÀmmer överens med tidigare forskning.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det finns ett samband mellan sociala band och instÀllning till politiskt motiverat vÄld. Hirschis teori menar att starka sociala band gör det mindre troligt att individer begÄr brott. De sociala banden operationaliseras som förÀldraanknytning, Ätagande i studier och arbete, delaktighet i organiserade fritidsaktiviteter samt förtroende för samhÀllet. Feministisk kritik mot Hirschis teori menar att mannen anvÀnds som standard dÄ man skapar en teori baserad pÄ analyser av enbart mÀn som generaliseras till hela befolkningen. FrÄgestÀllningarna som besvaras i uppsatsen Àr om det finns samband mellan de sociala banden och instÀllning till politiskt motiverat vÄld, om det finns nÄgra skillnader beroende pÄ Älder och kön samt om det finns skillnad i sambandet mellan sociala band och instÀllning till brott beroende pÄ om det rör sig om traditionella eller politiska brott.Anknytning till förÀldrar samt förtroende för samhÀllet ger en lÀgre grad av positiv instÀllning till politiskt motiverat vÄld vilket stÀmmer överens med tidigare forskning.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det finns ett samband mellan sociala band och instÀllning till politiskt motiverat vÄld. Hirschis teori menar att starka sociala band gör det mindre troligt att individer begÄr brott. De sociala banden operationaliseras som förÀldraanknytning, Ätagande i studier och arbete, delaktighet i organiserade fritidsaktiviteter samt förtroende för samhÀllet. Feministisk kritik mot Hirschis teori menar att mannen anvÀnds som standard dÄ man skapar en teori baserad pÄ analyser av enbart mÀn som generaliseras till hela befolkningen. FrÄgestÀllningarna som besvaras i uppsatsen Àr om det finns samband mellan de sociala banden och instÀllning till politiskt motiverat vÄld, om det finns nÄgra skillnader beroende pÄ Älder och kön samt om det finns skillnad i sambandet mellan sociala band och instÀllning till brott beroende pÄ om det rör sig om traditionella eller politiska brott.Anknytning till förÀldrar samt förtroende för samhÀllet ger en lÀgre grad av positiv instÀllning till politiskt motiverat vÄld vilket stÀmmer överens med tidigare forskning.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det finns ett samband mellan sociala band och instÀllning till politiskt motiverat vÄld. Hirschis teori menar att starka sociala band gör det mindre troligt att individer begÄr brott. De sociala banden operationaliseras som förÀldraanknytning, Ätagande i studier och arbete, delaktighet i organiserade fritidsaktiviteter samt förtroende för samhÀllet. Feministisk kritik mot Hirschis teori menar att mannen anvÀnds som standard dÄ man skapar en teori baserad pÄ analyser av enbart mÀn som generaliseras till hela befolkningen. FrÄgestÀllningarna som besvaras i uppsatsen Àr om det finns samband mellan de sociala banden och instÀllning till politiskt motiverat vÄld, om det finns nÄgra skillnader beroende pÄ Älder och kön samt om det finns skillnad i sambandet mellan sociala band och instÀllning till brott beroende pÄ om det rör sig om traditionella eller politiska brott.Anknytning till förÀldrar samt förtroende för samhÀllet ger en lÀgre grad av positiv instÀllning till politiskt motiverat vÄld vilket stÀmmer överens med tidigare forskning.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det finns ett samband mellan sociala band och instÀllning till politiskt motiverat vÄld. Hirschis teori menar att starka sociala band gör det mindre troligt att individer begÄr brott. De sociala banden operationaliseras som förÀldraanknytning, Ätagande i studier och arbete, delaktighet i organiserade fritidsaktiviteter samt förtroende för samhÀllet. Feministisk kritik mot Hirschis teori menar att mannen anvÀnds som standard dÄ man skapar en teori baserad pÄ analyser av enbart mÀn som generaliseras till hela befolkningen. FrÄgestÀllningarna som besvaras i uppsatsen Àr om det finns samband mellan de sociala banden och instÀllning till politiskt motiverat vÄld, om det finns nÄgra skillnader beroende pÄ Älder och kön samt om det finns skillnad i sambandet mellan sociala band och instÀllning till brott beroende pÄ om det rör sig om traditionella eller politiska brott.Anknytning till förÀldrar samt förtroende för samhÀllet ger en lÀgre grad av positiv instÀllning till politiskt motiverat vÄld vilket stÀmmer överens med tidigare forskning.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det finns ett samband mellan sociala band och instÀllning till politiskt motiverat vÄld. Hirschis teori menar att starka sociala band gör det mindre troligt att individer begÄr brott. De sociala banden operationaliseras som förÀldraanknytning, Ätagande i studier och arbete, delaktighet i organiserade fritidsaktiviteter samt förtroende för samhÀllet. Feministisk kritik mot Hirschis teori menar att mannen anvÀnds som standard dÄ man skapar en teori baserad pÄ analyser av enbart mÀn som generaliseras till hela befolkningen. FrÄgestÀllningarna som besvaras i uppsatsen Àr om det finns samband mellan de sociala banden och instÀllning till politiskt motiverat vÄld, om det finns nÄgra skillnader beroende pÄ Älder och kön samt om det finns skillnad i sambandet mellan sociala band och instÀllning till brott beroende pÄ om det rör sig om traditionella eller politiska brott.Anknytning till förÀldrar samt förtroende för samhÀllet ger en lÀgre grad av positiv instÀllning till politiskt motiverat vÄld vilket stÀmmer överens med tidigare forskning.