Syftet med uppsatsen var att undersöka synskadade personers upplevelser av hur den fysiska miljön pÄverkar val och utförande av fritidsaktiviteter. Fyra synskadade personer i arbetsför Älder deltog i studien. Intervjuer utan standardiserat frÄgeformulÀr anvÀndes som metod. Materialet klassificerades först utifrÄn de fyra miljöer som beskrivs i Canadian Model of Occupational Performance (CMOP). DÀr efter klassificerades materialet utifrÄn indelningen av fritidsaktiviteter enligt Canadian Occupational Performance Measure (COPM).

Reumatoid Artrit Àr en kronisk inflammatorisk sjukdom dÀr lederna blir ömma, svullna och stela. Andra symtom som deltagarna kan uppleva Àr trötthet och orkeslöshet. Dessa symtom kan pÄverka delaktigheten i aktiviteter i det dagliga livet sÄsom personlig vÄrd, skötsel av hemmet, arbete och fritid. MÀnniskan Àr en social varelse som Àr beroende av sociala relationer hela livet. Syftet med studien var att undersöka hur personer med Reumatoid Artrit upplever sin delaktighet med andra pÄ sin fritid.

Narkotika- och alkoholmissbruk Àr ett hÀlsoproblem i hela vÀrlden och nyktra missbrukare Àr en utsatt grupp i samhÀllet. Vid missbruk Àr det inte bara intaget av narkotikan eller alkoholen som medför skada. Hela livssituationen kan bli drabbad, inte minst kontakten med vÀnner och familj. För att hÄlla sig nykter, Äteranpassa sig till samhÀllet och leva ett hÀlsosamt liv finns det mÄnga faktorer som Àr betydelsefulla. Syftet med studien var dÀrför att undersöka nyktra missbrukares upplevelser av socialt stöd, fritidsaktiviteter samt utanförskap och delaktighet i samhÀllet.

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera hur ungdomar med utvecklings störning upplever sin fritid. Genom intervjuer ville jag fÄ ett inifrÄnperspektiv pÄ hur sju ungdomar 12 ? 18 Är upplever tillgÀngligheten till olika fritidsaktiviteter samt vad en meningsfull fritid betyder för dem. DÄ flera ungdomar i studien hade begrÀnsade möjligheter att samtala utan AKK, alternativa och kompletterande kommunikationssÀtt valde jag att genomföra intervjuerna med hjÀlp av samtalsmatta, ritprat samt tecken som stöd. Studien visar att ungdomarna i det stora hela Àr nöjda med sin fritid.

Barns deltagande i fritidsaktiviteter har kopplats till ett antal positiva effekter och en givande fritid Àr en av barnens rÀttigheter. FrÄgan Àr om barn frÄn olika familjestrukturer har samma möjligheter att delta och kan barns möjligheter till deltagande pÄverkas av förÀldrarnas och barnens könstillhörighet. Som teoretiskt ramverk anvÀnds Doing gender och Berger och Luckmanns socialisationsprocesser.Tidigare studier har inga entydiga resultat nÀr det rör familjestrukturens pÄverkan, inte heller barnets könstillhörighet eller förÀldrarnas klass har visats sig ha klara effekter, dÀremot har ekonomin det. Vad de flesta inte har gjort Àr att se till förÀldrarnas könstillhörighet, nÄgot denna uppsats gör i form av att se till om barnet bor med bÄda förÀldrarna eller med modern eller fadern oavsett om familjen har en styvförÀlder med. Detta har lett till att studien fÄtt ett antal resultat vÀrt att nÀmna, ett Àr att i studiens alla tre datamodeller över idrottslig fritidsaktivitet var de som bodde med sin far inte signifikant skilda frÄn de som bor med bÄda sina förÀldrar, medan det var genomgÄende negativt signifikant för de som bodde med sin mor, sÄvÀl nÀr det gÀller idrottslig som övrig aktivitet.

Fysisk aktivitet har en positiv effekt pÄ stressnivÄn för att den Àr belönande och för att stressen reduceras. För hög grad av stress har en negativ inverkan pÄ organismen, bÄde psykiskt och fysiskt. I en enkÀtundersökning pÄ en högskola deltog 92 studenter, varav 54 kvinnor och 38 mÀn frÄn olika program och kurser. EnkÀten bestod av tre delar, första delen handlade om stressnivÄer och typ A personlighet. Andra delen handlade om stÀmningslÀgen och den tredje om fritidsaktiviteter.

Den hÀr uppsatsen kommer presentera hur personalen pÄ ett specifikt gruppboende resonerar kring brukarnas fritidsaktiviteter i relation till brukarnas behov och personalens egen roll. VÄr hypotes Àr att funktionshindrades sjÀlvstÀndighet och delaktighet i samhÀllet gynnas av fritidsaktiviteter. Vi menar ocksÄ att funktionshindrades lÀrande och bildning pÄverkas positivt av fritidsaktiviteter. Vi har gjort en fallstudie pÄ ett gruppboende för personer med psykiska och i vissa fall bÄde psykiska och fysiska funktionshinder. Vi har genomfört sju kvalitativa intervjuer med personer som har anknytning till gruppboendet.

Bakgrund: L?ngvarig sm?rta ?r ett komplext tillst?nd med biologiska, psykologiska och sociala dimensioner som p?verkar funktion, vardag och livskvalitet. Behandling inkluderar l?kemedel, multimodal rehabilitering och psykologiska metoder. Digitala interventioner och sm?rtskolor erbjuder flexibel, evidensbaserad v?rd som kan f?rb?ttra sm?rtupplevelse, funktion och livskvalitet, ?ven p? distans.

Syftet med uppsatsen Àr att utreda om det Àr kraven frÄn skolans hÄll eller ungdomarnas fritidsaktiviteter som gör att mÄnga elever idag Àr trötta och oengagerade i skolan. Begreppet fritid tillkom i början pÄ 1900-talet med industrisamhÀllets intrÄng och har utvecklats med föreningsliv samt det tekniska datorsamhÀllet. I rapporten definierar vi fritid som inte hör till arbete, studier, sömn eller hushÄllsarbete. Fritiden anser vi vara den tid som stÄr till att förfoga över och disponera efter egen vilja. Vi har tidsgeografiskt gjort en undersökning under tre dagar med tvÄ grupper, en Ärskurs tre med nio- till tio-Äringar samt en grupp frÄn gymnasiets första Är med sexton och sjuttonÄringar.

VÄrt syfte med arbetet var att fÄ bÀttre insikt i fenomenet lÀxor som inslag i elevers vardag. UtgÄngspunkten för vÄrt arbete var det ökade intresset för lÀxor i media och i skolan. För att uppnÄ vÄra frÄgestÀllningar, om hur elever och lÀrare tÀnker kring lÀxor samt om lÀxor pÄverkar elevers fritidsaktiviteter, valde vi att göra en kvalitativ undersökning. Genom att intervjua elever och lÀrare fick vi fram ett resultat som visade att eleverna var övervÀgande positiva till lÀxor och att de förstod syftet som deras lÀrare hade med dem. LÀrarnas huvudsakliga syfte med lÀxorna var att befÀsta kunskaper.

Bakgrund: Diabetes typ 1 ?r en l?ngvarig sjukdom som kr?ver omfattande egenv?rd f?r att undvika komplikationer p? l?ng och kort sikt och f?r att ha en god livskvalitet. Traditionellt har synen p? patientutbildning varit att kunskaps?verf?ring fr?n v?rdpersonal till patient resulterar i ett l?rande och d?rmed i god metabol kontroll. Nyare forskning visar d?remot vikten av att f? bearbeta de emotionella aspekterna, att kunna acceptera sjukdomen och integrera den i livet.

Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva en grupp personer med fysiska funktionshinders erfarenheter av fritidsaktiviteter tillsammans med rehab-/servicehund. För att samla in data gjordes semistrukturerade intervjuer med elva personer med fysiska funktionshinder som innehar en rehabhund. Data analyserades med innehÄllsanalys och resulterade i fyra kategorier: ?Nya möjligheter och ett nytt liv?, ?Hunden som assistent?, ?Hunden ett redskap för sociala relationer?, ?Hunden en trygghet som skapar aktivitet?. Det sammanfattande resultatet av denna studie visar att rehabhunden har bidragit till ett ökat fysisk, psykiskt och socialt vÀlmÄende hos sina förare.

Denna uppsatts bestÄr av en kvantitative enkÀt studie som genomfördes pÄ tvÄ högstadieskolor i mellan Sverige under vÄren 2012. Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en inblick i vad som ligger bakom elevers val av fritidsaktiviteter och dÄ mer precis val av fysisk aktivitet samt att undersöka skolans, och dÄ frÀmst Àmnet idrotts och hÀlsas, roll i elevernas val av aktivitet. Bakgrunden till rapporten kommer frÄn formuleringarna ur lpo 94 och lgr 11 som betonar att ett syfte med Àmnet Àr att frÀmja Idrott och hÀlsa Àmnets uppgift att frÀmja fysisk aktivitet pÄ fritiden. Vi analyserar tidigare forskning som bland annat har undersökt den störta föreningsidrotten som utgörs i Sverige och vad det kan finnas för faktorer till att ungdomar utför den. Tidigare forskning som anvÀnds i rapporten Àr bland annat frÄn venska riksidrottsförbundet och ungdomsstyrelsens rapport om unga och föreningsidrotten.

Syftet med studien var att fÄ en inblick i hur vardagen sÄg ut för ungdomar med en reumatologisk sjukdom. KartlÀggningen bestod av att ta reda pÄ vilka aktiviteter ungdomarna Àgnade sig Ät, hur mycket tid de spenderade pÄ aktiviteterna, var aktiviteterna utfördes samt tillsammans med vem. Syftet var Àven att ta reda pÄ hur de upplevde sina utförda aktiviteter samt om de varit tvungna att vÀlja bort nÄgon aktivitet pÄ grund av sin sjukdom. I studien ingick sju flickor i Äldern 14-16 Är. Datainsamlingen gjordes med hjÀlp av en ÄterberÀttad tidsdagbok, veckoöversikt samt en fördjupande intervju kring de aktiviteter som nÀmndes i den ÄterberÀttande dagboken.

Denna studie handlar om fritidsvanor och huvudsysselsÀttningar hos tvÄ olika grupper i samhÀllet, nÀmligen ungdomar i stadsdelen RosengÄrd och ungdomar i stadsdelen Limhamn vilka bÄda ligger i Malmö. Det finns klara skillnader nÀr man jÀmför dessa tvÄ grupper och dÀrför ville vi titta nÀrmare pÄ detta och analysera utifrÄn informanternas berÀttelser faktorer som pÄverkar valet av fritidsvanor och valet av huvudsysselsÀttning av utbildning och jobb samt varför de ser olika ut. Vi har utfört intervjuer i bÄda stadsdelarna och samtalat med ungdomar samt gjort deltagande observation för att se hur dessa ungdomar uppför sig i gruppen de tillhör.Ungdomar pÄ bÄda sidor eller i bÄda stadsdelar anser att fritid Àr en viktig faktor i deras liv och att olika fritidsaktiviteter har olika status. Fritidsaktiviteter pÄ RosengÄrd har inte samma status bland ungdomar i Limhamn och fritidsaktiviteter frÄn Limhamn har inte samma status bland ungdomar i RosengÄrd. Valet av utbildning och jobb Àr inte heller lika nÀr man jÀmför de olika stadsdelarna.