Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters arbete med fritidsaktiviteter vid rehabilitering av Àldre. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med arbetsterapeuter verksamma inom distriktsarbetsterapi eller daglig verksamhet. Arbetsterapeuterna hade 5 till 38 Ärs yrkeserfarenhet. Intervjuer analyserades enligt kvalitativ innehÄllsanalys. Analys av data resulterade i tre kategorier: ?Ramar och regler vid arbete med fritidsaktiviteter; Strategier för att möjliggöra klienters deltagande i fritidsaktiviteter; Arbetsterapeuters tankar om fritidsaktiviteter?.

Bakgrund: Parkinsons sjukdom (PS) ?r en kronisk neurodegenerativ sjukdom d?r behandlingen riktar sig mot symtomlindring. Den individuella symtombilden kr?ver kontinuerliga l?kemedelsanpassningar. Antalet personer med sjukdomen ?kar vilket st?ller st?rre krav p? v?rden att gynna personernas egenv?rd och delaktighet.

Syftet med studien var att undersöka vad som pÄverkar valet av fritidsaktiviteter hos personer som haft stroke och pÄ vilket sÀtt fritidsaktiviteterna har förÀndrats. För att uppnÄ syftet valdes kvalitativa intervjuer som metod. Intervjuerna var semistrukturerade och utgick frÄn en egengjord intervjuguide. Resultatet visade att utmaningen, gemenskapen, fysisk trÀning, sjÀlvstÀndighet, balans i vardagen, livssynen och rehabiliteringsteamet var faktorer som pÄverkade deltagarnas utförande av fritidsaktiviteter. Att anpassa fritidsaktiviteten eller att fÄ personligt stöd var vanligare Àn att anpassa den fysiska miljön..

Syftet har varit att undersöka om det föreligger ett samband mellan socioekonomisk position och psykisk ohÀlsa i Älderdomen och om detta samband till nÄgon del kan förklaras av ett samband mellan socioekonomisk position och fritidsaktiviteter. Det har för detta ÀndamÄl gjorts ordinala logistiska regressionsanalyser dÀr utbildningens alternativt inkomstens samband med psykisk ohÀlsa kontrollerats för fritidsaktiviteter. Den beroende variabeln har skapats utifrÄn befintligt datamaterial frÄn de representativa undersökningarna SWEOLD och LNU. Kombinationen av datamaterial frÄn dessa tvÄ undersökningar har möjligjgjort longitudinella analyser. Studiens analyser visade att kulturella aktiviteter och ett generellt rikare fritidsliv förklarade till viss det negativa sambandet mellan utbildning och psykisk ohÀlsa alternativt inkomst och psykisk ohÀlsa..

Titel:Skicka vidare ? ungdomars val av kommunikationskanaler för att fÄ information omfritidsaktiviteterFörfattare:Johanna FasthUppdragsgivare:Göteborgs stad Centrum, enheten FritidKurs:Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapVid institutionen för journalistik, medier och kommunikationTermin:VÄrterminen 2011Handledare:Annika BergströmSidantal:39 sidor, 15 824 ordSyfte:Att undersöka vilka kommunikationskanaler ungdomar anvÀnder sig av och efterfrÄgar för att fÄ information om fritidsaktiviteter i Göteborgs centrum.Metod och material:Kvalitativa gruppintervjuer i form av fokusgrupper med totalt nio ungdomar i Ärskurs 9.Huvudresultat:Resultatet visar att ungdomarna frÀmst fÄr information om fritidsaktiviteter genom kompisar, dels via sociala sajter, t.ex. Facebook och dels via personliga möten. Undersökningen visar Àven att ungdomarna tycker att information genom det personliga mötet Àr lÀttare att ta till sig Àn information som fÄs via affischer och flyers. Ungdomarna anser att sms-utskick Àr en bra informationskanal för att fÄ information om fritidsaktiviteter..

Inledning/Bakgrund: Alla barn ska ha rÀtt till fritid, lek, rekreation och vila. Det ser dock annorlunda ut i verkligheten och barn som vÀxer upp i ekonomiskt utsatta hushÄll deltar i lÀgre grad i fritidsaktiviteter Àn övriga barn. Detta Àr orovÀckande och kan ha negativa effekter pÄ folkhÀlsan, dÄ det visat sig att fritidsaktiviteter har positiv inverkan pÄ hÀlsan och vÀlmÄendet.Syfte: Denna studie syftar till att undersöka vilka eventuella möjligheter och hinder som verksamhetsföretrÀdare frÄn Karlskoga kommun anser sig ha för att skapa förutsÀttningar för fritidsaktiviteter för ekonomiskt utsatta barn i Äldrarna 7-18 Är.Metod: Intervjustudie med sju verksamhetsföretrÀdare som erbjuder fritidsaktiviteter för barn i Äldrarna 7-18 Är i kommunen.Resultat: Resultatet visade att det finns goda möjligheter till ett jÀmlikt deltagande och en förstÄelse för ekonomiskt utsatta barn i verksamheterna men Àven att det Àr svÄrt att nÄ ut till mÄlgruppen. Resultatet lyfter Àven fram förutsÀttningar för barnens deltagande men Àven förutsÀttningar för verksamheterna. Det framgÄr ocksÄ att verksamheterna upplever att de i framtiden skulle kunna utvecklas och erbjuda ytterligare möjligheter till fritidsaktiviteter för ekonomiskt utsatta barn i Karlskoga.Diskussion: Det finns goda förutsÀttningar till att erbjuda fritidsverksamheter för ekonomiskt utsatta barn sÄvÀl pÄ vardagar som pÄ lovdagar.

Syftet med examensarbetet var att beskriva hur personer med fibromyalgi upplevde att fritidsaktiviteter pÄverkades av smÀrta. Som datainsamlingsmetod valdes en intervju. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio kvinnor. FrÄgorna utformades frÄn centrala begrepp i The Model of Human Occupation. Inklusionskriterierna var att deltagarna skulle ha diagnosen fibromyalgi och vara i arbetsför Älder.

Syftet med studien Àr att undersöka ungdomar tillhörande generation Zs behov och önskemÄl av fritidsaktiviteter i PiteÄ för att sedan utveckla ett koncept för hur utformandet av aktiviteterna kan gÄ till. Detta pÄ grund av ett uttryckt behov hos PiteÄ kommun av fritidsaktiviteter för ungdomar i en del av Allhuset. För att skapa aktiviteter som attraherar generation Z Àr det viktigt att förstÄ generation Zs karakteristiska drag samt ha en förstÄelse för dagens upplevelsesamhÀlle. Vi har anvÀnt oss av aktionsforskning och dess lÀrandeprocess för att ringa in problemet och samtal har förts med tre fokusgrupper med deltagare tillhörande generation Z. Ett koncept för hur utformandet av aktiviteterna kan gÄ till har skapats..

Bakgrund: Fritidsutbudet för personer med utvecklingsstörning Ă€r begrĂ€nsat. År 2009 antogs FN-konventionen om rĂ€ttigheter för personer med funktionsnedsĂ€ttning. Den innebĂ€r att dessa personer ska ges möjlighet att kunna delta i fritidsaktiviteter. Syfte: Att undersöka hur personer med lindrig utvecklingsstörning uppfattar sina anpassade fritidsaktiviteter i grupp. Metod: Intervjuer genomfördes med Ă„tta vuxna personer med lindrig utvecklingsstörning vilka deltog i fritidsaktiviteter i grupp.Resultat: Samtliga intervjupersoner upplever det positivt att delta i sina respektive fritidsaktiviteter.

Aktiva vÀrderingar Àr ett pedagogiskt arbetssÀtt som handlar om övningar vilket leder till diskussioner dÀr elevernas förmÄga att förstÄ olika Äsikter, tÀnka kritiskt och inse konsekvenser trÀnas. I denna rapport redovisas och diskuteras en undersökning av elevers attityder till deras fritidsaktiviteter. Undersökningen har skett med tio gymnasieelver och baseras pÄ tvÄ övningar i arbetssÀttet aktiva vÀrderingar, följt av en attitydundersökning i form av en enkÀt. Resultatet pÄvisar att eleverna var mycket positiva till vÀrderingsövningarna. Samtliga elever tyckte Àven att de fÄtt möjlighet att ta stÀllning och reflektera kring sina fritidsaktiviteter genom vÀrderingsövningarna.

Aktiva vÀrderingar Àr ett pedagogiskt arbetssÀtt som handlar om övningar vilket leder till diskussioner dÀr elevernas förmÄga att förstÄ olika Äsikter, tÀnka kritiskt och inse konsekvenser trÀnas. I denna rapport redovisas och diskuteras en undersökning av elevers attityder till deras fritidsaktiviteter. Undersökningen har skett med tio gymnasieelver och baseras pÄ tvÄ övningar i arbetssÀttet aktiva vÀrderingar, följt av en attitydundersökning i form av en enkÀt. Resultatet pÄvisar att eleverna var mycket positiva till vÀrderingsövningarna. Samtliga elever tyckte Àven att de fÄtt möjlighet att ta stÀllning och reflektera kring sina fritidsaktiviteter genom vÀrderingsövningarna.

Bakgrund: Att leva med typ 1 diabetes kan vara p?frestande, inte minst under en graviditet. Kvinnans blodsockerkontroll ?r avg?rande f?r utfallet p? graviditeten, b?de g?llande hennes egen och barnets h?lsa. Graviditeten st?ller h?ga krav p? kvinnans egenv?rdsf?rm?ga och diabetesbehandling. Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter av barnaf?dande vid typ 1 diabetes. Metod: Systematisk litteratur?versikt enligt Whittemore & Knafl (2005). Studien innefattade 15 artiklar, som baseras p? 11 kvalitativa och 4 kvantitativa studier.

Titel:Skicka vidare ? ungdomars val av kommunikationskanaler för att fÄ information omfritidsaktiviteterFörfattare:Johanna FasthUppdragsgivare:Göteborgs stad Centrum, enheten FritidKurs:Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapVid institutionen för journalistik, medier och kommunikationTermin:VÄrterminen 2011Handledare:Annika BergströmSidantal:39 sidor, 15 824 ordSyfte:Att undersöka vilka kommunikationskanaler ungdomar anvÀnder sig av och efterfrÄgar för attfÄ information om fritidsaktiviteter i Göteborgs centrum.Metod och material:Kvalitativa gruppintervjuer i form av fokusgrupper med totalt nio ungdomar i Ärskurs 9.Huvudresultat:Resultatet visar att ungdomarna frÀmst fÄr information om fritidsaktiviteter genom kompisar, dels via sociala sajter, t.ex. Facebook och dels via personliga möten. Undersökningen visar Àven att ungdomarna tycker att information genom det personliga mötet Àr lÀttare att ta till sig Àn information som fÄs via affischer och flyers. Ungdomarna anser att sms-utskick Àr en bra informationskanal för att fÄ information om fritidsaktiviteter..

Bakgrund: Typ 1 diabetes (T1D) ?r en kronisk sjukdom som fr?mst debuterar i ung ?lder (barn, ungdomar eller yngre vuxna) men den kan uppst? i alla ?ldersgrupper. Behandlingen som syftar till att h?lla blodsockret p? en normal niv? st?ller stora krav p? individen avseende egenv?rd och hanteringen kr?ver st?ndig uppm?rksamhet f?r att kunna fatta r?tt beslut ang?ende ?tg?rder f?r att kontrollera sjukdomen. Detta krav p? st?ndig uppm?rksamhet kan leda till diabetesstress vilket i sin tur kan g?ra det sv?rt att acceptera sjukdomen.

Studiens huvudsyfte var att se om ungdomars psykiska vÀlbefinnande, definierad som frÄnvaro av psykosomatiska besvÀr, varierar med deltagande i fritidsaktiviteter, Älder och kön. Tidigare studier har visat pÄ samband mellan vardagsstress och psykologiska avvikelser, uppdelat i form av externaliserat (t.ex. aggressivitet) och internaliserat (t.ex. somatiska besvÀr) beteende. Ett urval pÄ 746 elever frÄn Ärskurs 7, 8 och 9 frÄn en nationell undersökning anvÀndes för att undersöka relationen mellan psykosomatiska besvÀr och deltagande i fritidsaktiviteter.