Jag har tagit del av ett projekt som heter ?Platsinnovation i Swedish Lapland ?. Platsinnovation beskrivs som en principiell ny form av innovation som ska bidra till ett attraktivt och hÄllbart samhÀlle bÄde socialt, ekonomiskt och miljömÀssigt. I begreppet ingÄr tre delar: fysisk gestaltning, innehÄll och platsmarknadsföring (Karlberg, 2015 & LTU, 2015). Projektet bedrivs av LuleÄ tekniska universitet (LTU) med syfte att utforska hur vi kan ta tillvara pÄ en plats identitet och förstÀrka upplevelsen av platsen.

BEPS Àr ett projekt pÄkallat av G20 som bedrivs i OECD:s regi. Projektet syftar till att förhindra erosion av nationers skattebaser, pÄ grund av upplÀgg dÀr vinster genom koncerninterna transaktioner flyttas till lÀnder med lÄg beskattning. Denna uppsats behandlar specifikt BEPS action 8, vilken rör interprissÀttning av immateriella tillgÄngar. Syftet med uppsatsen Àr att utreda om OECD:s rapport angÄende BEPS action 8 ger förutsÀttningarna för att uppfylla, de i rapporten angivna mÄlen, samt vilka problem som kan pÄverka mÄluppfyllelsen. MÄlet med BEPS action 8 Àr att se till att internprissÀttning av immateriella tillgÄngar, inte anvÀnds för att separera beskattningsbara inkomster frÄn vÀrdeskapande aktiviteter.DÀrmed fokuserar BEPS action 8 pÄ att se till att utförande av funktioner, anvÀndande av tillgÄngar och risktagande kompenseras pÄ ett korrekt sÀtt, dÄ detta anses bidra till vÀrdeskapande.

Hur goodwill och immateriella tillgÄngar ska redovisas har lÀnge varit ett omdiskuterat Àmne. Sedan 2005 ska de noterade företagen inom EU anvÀnda sig av IFRS som utges av IASB. Anledningen till detta Àr att standardsÀttarna vill öka harmoniseringen av redovisningen. Ett av huvudsyftena med införandet av IFRS 3 ? RörelseförvÀrv var att en större andel immateriella tillgÄngar skulle identifieras vid ett rörelseförvÀrv och dÀrmed skulle goodwill minska i företags balansrÀkningar och ge en mer rÀttvisande bild av företags finansiella rapporter.

PÄ det svenska företagsbeskattningens omrÄde finns det ett nÀra samband mellan skatterÀtten och redovisningsrÀtten. Det Àr dock inte klart huruvida ovan nÀmnda samband existerar i varje enskilt fall. VÀrdeförÀndringar av tillgÄngar kan i redovisningen resultera i en uppskrivning, nedskrivning eller Äterföring av tidigare gjord nedskrivning. I denna uppsats skall jag försöka analysera hur en vÀrdeförÀndring av ovan nÀmnt slag skall behandlas i skatterÀtten. Jag studerar fyra typer av tillgÄngsslag, vilka Àr inventarier, byggnader, aktier samt immateriella tillgÄngar.

Införandet av de nya redovisningsstandarderna IAS/IFRS som tillkommit för harmonisering av Europas redovisningsregler har lett till förÀndringar i de svenska bolagens redovisning. En av dessa Àr behandlingen av goodwill samt immateriella tillgÄngar vid förvÀrv. GoodwillvÀrdet ska inte lÀngre skrivas av utan endast skrivas ned vid behov. Företagen ska Ärligen genomföra ett nedskrivningstest för att undersöka om ett sÄdant behov föreligger. Vad gÀller immateriella tillgÄngar ska dessa numera i större utstrÀckning sÀrskiljas frÄn goodwill vid förvÀrv.

Uppsatsens syfte Àr att visa hur svenska börsnoterade företag pÄ Nordiska börsens OMX30-lista redovisar sina immateriella tillgÄngar vid företagsförvÀrv pÄ 2000-talet och dÀrefter se vad som kan skapa bÀttre förstÄelse för redovisningreglerna genom att tillÀmpa institutionell teori. För att uppfylla uppsatsens syfte har författarna valt att genomföra en kvantitativ undersökning. Empirin bestÄr av 29 svenska börsnoterade koncerners Ärsredovisningar under Ären 2000-2005. SekundÀrdata som legat till grund för den teoretiska referensramen har framförallt inhÀmtats frÄn internationella forskningstidskrifter.Den teoretiska basen för uppsatsen bygger pÄ en genomgÄng och analys av redovisningstraditioner, redovisningsprinciper samt institutionell teori, vilka alla bidrar till att pÄverka standarder och dÀrmed hur företagen redovisar. Den teoretiska referensramen anvÀnds sedan för att analysera empiriresultaten.

Denna uppsats behandlar vÀrdering av företag samt de immateriella tillgÄngarna varumÀrke, patent och goodwill. Vi anser att det finns ett gap mellan de teoretiska modellerna i litteraturen och hur vÀrderare praktiskt tillÀmpar vÀrderingsmodellerna samt hur dessa vÀrderar immateriella tillgÄngar. I litteraturen framgÄr det vilka komponenter de olika vÀrderingsmodellerna infattar, men dock anser vi att det inte lika klart redogörs för hur dessa skall berÀknas. Modellerna för vÀrdering av immateriella tillgÄngar Àr relativt lÀtta teoretiskt, men pratiskt menar vi att dessa modeller Àr svÄra att applicera, till följd av brist pÄ information samt hur denna skall integreras i modellerna. UtifrÄn denna problematik har uppsatsens syfte samt problemformuleringar utformats för att skapa en förstÄelse för detta fenomen.För att fÄ en klar bild av hur vÀrderingar gÄr till i praktiken valdes olika typer av yrkesverksamma vÀrderare ut till studien.

Europas företag bestÄr till 99 % av smÄ och medelstora bolag (SME) som enligt OECD Àr viktiga för den ekonomiska tillvÀxten och drivande för innovation och entreprenörskap. Det kunskapssamhÀlle som dessa företag verkar i prÀglas av en hÄrdnande konkurrens och ett större fokus pÄ investeringar i immateriella resurser. Finansieringen av dessa resurser blir ett problem för smÄ och medelstora bolag dÄ de inte i samma utstrÀckning som större företag har tillgÄng till riskkapitalmarknaden. De blir istÀllet hÀnvisade till lÄnemarknaden vilket gör bankerna till den dominerande parten i kreditgivningen till dessa företag. Den information kreditgivarna har att tillgÄ för att bedöma dessa företags kreditvÀrdighet Àr huvudsakligen de finansiella rapporterna, men en debatt har under de senaste decennierna förts huruvida de finansiella rapporterna verkligen visar ett företags rÀtta vÀrde.

Bakgrund och problem: En av de konvergerade redovisningsstandarder som finns i IFRS och US GAAP Àr standarden om rörelseförvÀrv av bolag. Enligt regelverket fÄr inte goodwillposten innehÄlla identifierbara materiella eller immateriella tillgÄngar och den ska endast utgöra en minoritet i förvÀrvsanalysen. Trots standardiseringar kvarstÄr skillnader mellan förvÀrv redovisas i Sverige och USA. Enligt tidigare forskning i Sverige utgör goodwill fortfarande en majoritet i köpeskillingen vilket gÄr emot IFRS rekommendationer. En studie av bolag i USA görs för att jÀmföra med den svenska undersökningen.Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka fördelningen av köpeskillingen vid rörelseförvÀrv i amerikanska bolag under Är 2013.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka om IFRS 3 efterlevs i svenska börsnoterade företag och om dÀrmed en ?korrekt? bild av förvÀrven ges nÀr det gÀller identifiering, vÀrdering och sÀrredovisning av de immateriella tillgÄngarna. I litteraturgenomgÄngen redogörs för konvergensprojektet. Det görs Àven en beskrivning av vÀsentliga förÀndringar i redovisning av förvÀrv enligt IFRS 3. VÀrderingsmetoder för vÀrdering av immateriella tillgÄngar till ett verkligt vÀrde Äterges.

Regleringen pĂ„ redovisningsomrĂ„det har under det senaste Ă„rtiondet utvecklats kraftigt, vilket sammantaget har inneburit en utveckling mot ett mer komplicerat regelverk. MĂ„lsĂ€ttningen med BFN:s förenklingsprojekt Ă€r att minska antalet regler, samla reglerna i ett allmĂ€nt rĂ„d samt generellt förenkla och förtydliga regelverket. K2 har mötts av omfattande kritik bĂ„de frĂ„n remissinstanserna och frĂ„n övriga redovisningsprofessionen. Även BFN:s interna osĂ€kerhet att fullfölja projektet vittnar om en misstro pĂ„ projektet och dess slutprodukt. Uppsatsen behandlar följande forskningsfrĂ„gor: Kan K2 innebĂ€ra förenklad redovisning för mindre företag? Är K2 en redovisningsmĂ€ssigt bra lösning? Uppsatsens syfte Ă€r att skapa en ökad förstĂ„else kring problematiken kring införandet av ny reglering pĂ„ redovisningsomrĂ„det.

Teknik Àr idag en integrerad och betydelsefull del av vÄrt samhÀlle och vÄrt affÀrsliv. De flesta företag har olika IT-system som underlÀttar i delar av deras verksamhet. En vanligt förekommande transaktion i affÀrslivet Àr följaktligen avtal om köp och utveckling av IT-system som ingÄs mellan en bestÀllare och en leverantör.Uppsatsen har som syfte att analysera hur immaterialrÀttsregleringen i IT-systemleveransavtal bör utformas. För att ge en förstÄelse för varför klausulen bör skrivas pÄ det sÀtt som anges i uppsatsen analyseras gÀllande rÀtt, praxis och tillÀmpliga tolkningsprinciper pÄ omrÄdet.Uppsatsen belyser de grundlÀggande problem som ÀganderÀttsbegreppet skapar i transaktioner som avser immateriella rÀttigheter samt de inbyggda motsÀttningar som ofta finns i avtal. Jag har kommit fram till att ett praktiskt angreppssÀtt bör hÄllas nÀr man skriver en immaterialrÀttslig klausul i IT-systemleveransavtal istÀllet för att försöka fördela ÀganderÀtten till de immateriella rÀttigheterna mellan parterna.

Sedan Är 2005 har det varit obligatoriskt för börsnoterade företag i EU att följa den internationella redovisningsstandarden IFRS 3 vid företagsförvÀrv. Vid ett företagsförvÀrv ska förvÀrvaren allokera kostnaden för förvÀrvet genom att först vÀrdera de materiella tillgÄngarna till verkligt vÀrde, sedan de immateriella tillgÄngarna och till sist allokera det som eventuellt blir över till goodwill. Att identifiera immateriella tillgÄngar och dÀrmed skilja dem frÄn goodwill anses vara en svÄr och komplex uppgift. Företagen har kritiserats för att generellt undervÀrdera immateriella tillgÄngar och övervÀrdera goodwill vid företagsförvÀrv, för att inte lÀmna tillrÀcklig information om hur de kommit fram till goodwillbeloppet och för att inte ta uppgiften att identifiera immateriella tillgÄngar pÄ allvar.Om denna kritik Àr riktig, vilket mycket talar för, innebÀr det rimligen att företagsledningarna har ett intresse av att övervÀrdera goodwill. Detta intresse kan vara helt oegennyttigt, och enbart för företagets bÀsta, men det kan ocksÄ vara egennyttigt.

Problem: Utvecklingen i va?rlden ga?r mot en allt mer kunskapsinriktad ekonomi da?r den immateriella tillga?ngen intellektuellt kapital blir viktigare bland fo?retag. De redovisningsprinciper som finns idag baseras pa? principer fra?n sa? tidigt som 1400-talet da? man ville bokfo?ra transaktioner fo?r in- och utbetalningar av pengar. Principerna modifierades na?got under den industriella revolutionen fo?r att man skulle kunna sa?tta upp materiella ting som tillga?ngar.

Bakgrund och problem: Med anledning av den aktuella debatten om stora noterade bolag som fÄr akuta ekonomiska problem pÄ grund av sina vÀrderingar av immateriella tillgÄngar tillÀgnas denna studie att belysa hur detta tillgÄngsslag förÀndrats i och med en Àndring av vÀrderingsregler Är 2005. RegelÀndringen innebar avskrivningsförbud av goodwill och att vÀrdet istÀllet endast fÄr justeras genom nedskrivning vid behov. Den immateriella tillgÄngen Àr abstrakt att vÀrdera och ju större del den har av koncernbalansrÀkningen desto viktigare Àr vÀrderingen för bolagets intressenter. Den teoretiska delen beskriver tillvÀgagÄngssÀtt och regelverk för vÀrdering dels vid anskaffning, dels vid den löpande vÀrderingen.Problemformulering: Hur har andelen goodwill samt övriga immateriella tillgÄngar förÀndrats i koncernbalansrÀkningar sedan införandet av IFRS 3 och IAS 38 och hur pÄverkar regelÀndringen den rÀttvisande bilden för lÀsaren?Syftet: Syftet med denna studie Àr att utreda hur regelÀndringen pÄverkat andelen av svenska noterade bolags koncernbalansrÀkningar som utgörs av immateriella tillgÄngar.